Guldköping sammanfattar säsongen: del 4
Redaktionen har redan sammanfattat målvakternas, backarnas och mittfältets säsong i IFK Norrköping. Nu är det dags att analysera anfallarna.
Det är alltså dags för den fjärde och sista delen i den här artikelserien. Redaktionen ska svara på fyra frågor om IFK:s anfallsspel och anfallsspelarna.
Hur stor del har anfallet i Pekings SM-guld?
Joel Bertilsson: Självklart var anfallet en stor del i Norrköpings framgång denna säsong. Både Kujovic, Totte och Kamara har gjort det riktigt bra utifrån lite skilda förutsättningar. Dock var inte målskyttet något större problem under säsongen 2014 heller. Den monumentala förbättringen i försvarslinjen till årets säsong är egentligen mer iögonfallande.
Jonathan Karlsson: Väldigt stor del får jag säga! Hela laget och alla lagdelar har gjort det riktigt bra och varit stor del i att IFK tog SM-guldet, men en absolut avgörande faktor har varit Kujovic och hans mål. Att ha en målskytt av den klassen är väldigt avgörande när matcher står och väger och vi mins nog alla hur det var för ett par år sedan då anfallare i IFK kunde bränna öppet mål. Men det har inte bara handlat om Kujovic, utan även Totte Nyman klev fram när det kändes tungt att Kamara försvann. Sedan kom ju Kamara tillbaka och i slutet av säsongen var även han en väldigt bidragande orsak till att IFK gick vinnande ur guldstriden.
Gunnar Käll: Alla lagdelarna ska krediteras för guldet. Att anfallarna lyckats bättre än på många år beror på att man fick det understöd från mittfält och försvar som man saknade 2014. Det offensiva spelet medförde inte så många risker när Ante och Sjölund med sin rutin säkrade upp bakåt. Dessutom har mittfältarna bidragit starkt till offensiven och exempelvis Traustason har med egna mål och många målgivande passningar varit Allsvenskans kanske effektivaste mittfältare trots att andra hamnade före i rankningen. Men givetvis mycket cred till Emir/Totte/Kamara som bjudit oss fans på många strålande prestationer GULD-året 2015.
Jonatan Häggström Wedding: Utan anfallarnas mål hade det inte blivit SM-guld, men de andra lagdelarna har också bidragit lika mycket. Man kan inte säga att anfallarna vann guldet på egen hand, men de har definitivt en stor del till det. Enligt mig är det dock hela laget som har vunnit tillsammans, alla lagdelarna har fungerat väldigt bra tillsammans.
Kamara, Nyman och Kujovic gjorde tillsammans 37 mål 2015. Varför gick det så bra för anfallarna i år?
Joel Bertilsson: Jag tror att en nyckel till anfallarnas framgång denna säsong har varit att Kujovic har en väldigt olik spelstil jämfört med både Totte och Kamara. Emirs förmåga att ta emot bollar och vinna närkamper tillsammans med Totte och Kamaras löpstyrka och snabbhet har visat sig riktigt lyckad. Tappar vi Kujovic till nästa säsong kan det bli ett spelmässigt stor gap att fylla för Janne Andersson.
Jonathan Karlsson: Janne sa när Kujovic värvades att den bästa avslutare som Janne tränat var just Kujovic. Det säger ganska mycket med tanke på att Janne även tränat Thorvaldsson och Rosenberg bland annat. En skadefri Kujovic är mer eller mindre för bra för Allsvenskan och det visade han i år. Vi fick även se glimtar av det förra året, men då förstörde skador inledningen av säsongen och han fick inte ut max av sin kapacitet.
För Totte Nyman tror jag det handlar om att han fick chansen när Kamara lånades ut och att han var i rätt omgivning med bra framspelare omkring sig. Totte har alltid slitit hårt och gett allt, så det kändes extra kul att han fick det att stämma även med målskyttet.
IFK spelade en offensiv fotboll överlag och det resulterade i många mål, samtidigt som en trygg defensiv gav möjligheten för det offensiva spelet.
Gunnar Käll: Orsaken finns delvis i mitt svar på föregående fråga. Och tack vare att Kujovic varit skadefri kunde han visa upp varför IFK värvade honom. Totte har sett oerhört vältränad ut, till skillnad från tidigare har han blivit en 90-minutersspelare och efterhand har självförtroendet växt då även målen kommit. Kamara är givetvis för bra att bara vara avbytare, han kanske är den spelare i Allsvenskan som är mest effektiv sett till speltid. Det lyste spelglädje om honom efter återkomsten och hans styrka kan komma väl till pass när IFK spelar CL-kval.
Jonatan Häggström Wedding: Kujovic har gjort många mål innan också, men har hindrats lite av skador. Den här säsongen har han fått vara skadefri och har kunnat göra mål match efter match. Nyman fick en bra start på säsongen och det känns som han fick en perfekt anfallspartner i Kujovic. Totte har tidigare sett ut att sakna självförtroende men nu fick han mycket speltid att bygga upp självförtoendet med tack vare att Kamara blev såld. Kamara var inte i toppform när han återvände från Malaysia men han var outstanding på slutet. Anfallarna fick mycket bättre leverans i år och i och med att IFK var bättre skapades fle målchanser att göra mål på.
Vilket anfallspar fungerade bäst tillsammans i år?
Joel Bertilsson: Det är svårt att blunda för den succe som paret Kujovic/Nyman stått för i år. Dock tycker jag även att Kamara har gjort det riktigt bra de matcher han fått chansen. Jag minns framförallt hans insats mot Halmstad där han var helt outstanding och satte två mål.
Jonathan Karlsson: Jag får svara Kujovic - Nyman på den. Det beror dels på att Kamara lånades ut och när han kom tillbaka så hade han ett sargat självförtroende och fick ett par skador, vilket gjorde att vi bara fick se den "riktiga" mot slutet av säsongen. Kujovic är självskriven och var väldigt viktig både som målskytt och bollmottagare. Det tillsammans med Totte Nyman som springer otroligt mycket och ta löpningar på ett annat sätt än Kujovic gjorde att det blev en bra kombo.
Gunnar Käll: Det känns meningslöst att gradera parkonstellationerna efter ett så lyckat år. Emir/Totte fick ju chansen tillsammans när Kamara lånades ut och blev ett lika samstämt par som Emir/Kamara varit tidigare. I den form alla 3 var hade det ingen betydelse vilka 2 som spelade på topp. Man ger varandra understöd och vågar sig på saker när man vet att hela laget tar ett kollektivt ansvar på banan. Egentligen tycker jag man kan utnämna Kujovic/Traustason till bästa anfallsparet efter det samspel de hittade 2015.
Jonatan Häggström Wedding: Nyman och Kujovic var nog bättre. Kujovic och Kamara spelade bara några matcher tillsammans. Det är inte mycket att gå på även om det såg väldigt bra ut. De två är väldigt tunga och jobbiga för motståndarna att möta, men Nymans löpande är också väldigt viktigt. Dessutom tycker jag att Emir och Totte hittade varandra väldigt bra och de två kunde på egen hand skapa anfall.
Kamara blev utlånad innan premiären men kom tillbaka under sommaren. Under tiden hade Nyman och Kujovic presterat fantastiskt tillsammans, men mot slutet av säsongen hittade Kamara tillbaka till storformen. Bakom dessa tre finns Joel Enarsson och Tidjani Diawara. Vilka ska spela på anfallet nästa år?
Joel Bertilsson: Tyvärr tror jag att Kujovic beger sig mot sydligare breddgrader nästa säsong. Detta innebär att Nyman/Kamara blir förstahandsvalet. I mina ögon är det inte en helt lyckad kombination och jag ser därför ett behov av att stärka upp på anfallssidan om Kujovic lämnar. Jag har svårt att se att Enarsson eller Diawara ska kunna fylla hans skor redan 2016.
Jonathan Karlsson: Allt beror på vilka spelare som är kvar och ingen blir nog förvånad om Kujovic säljs redan nu i vinter. Det är visserligen inte heller omöjligt att Totte eller Kamara säljs, men jag tror att de två blir kvar. Att behålla alla tre vore en dröm och då får de med bäst form spela, men så bra tror jag inte att det blir.
När det gäller Enarsson så är det svårt att säga, då han inte fick mycket speltid och framförallt inte efter att Kamara kom tillbaka. En utlåning till en klubb i Superettan kanske skulle göra gott, men jag tror att Joel blir kvar i IFK och får fungera som inhoppare/backup beroende på vilka som säljs/köps.
Diawara är bara 17 år (blir 18 i april) och var utlånad till samarbetsklubben IF Sylvia förra säsongen. Det kan nog bli en säsong till i Sylvia för Diawara innan han på riktigt kan ta en plats i IFK's A-trupp.
Gunnar Käll: Känns som ett lyxproblem för Janne att välja rätt par. Med de spelare som finns i truppen släpper man inte 4-4-2 som är Jannes val av uppställning sedan länge. Det blir nog olika konstellationer beroende på motståndet, den individuella formen och eventuella skador/avstängningar. Om alla forwards är kvar när serien börjar finns ingen anledning att inte fortsätta med Emir/Totte med Kamara som joker. Eventuellt får Totte bli yttermittfältare om någon av Bärkroth/Traustason saknas. Med sin snabbhet och styrka kan Totte mycket väl axla den rollen. Joel och Diawara såg lovande ut under försäsongen, men har fått för lite speltid för att kunna visa upp sina bästa sidor.
Jonatan Häggström Wedding: Kujovic och Nyman ska väl starta säsongen om ingen blir såld. Dock tror jag att Kujovic och kanske någon mer försvinner. Det lär därmed bli Kamara och Nyman. Joel Enarsson kan vara en bra inhoppare. Sedan får vi se om IFK värvar någon. Det ska i alla fall bli intressant att se Kamara och Nyman tillsammans under längre tid om Emir försvinner. Diawara har stor potential men jag tror inte han är redo för A-laget ännu.
Det har verkligen varit ett år att minnas, men nu har vi analyserat färdigt och blickar frammåt mot nästa säsong istället. Vi på redaktionen vill passa på att tacka för den här säsongen. Vi hoppas ni följer oss även nästa säsong.
