Halmia vann i Trollhättan
Det vore en grav överdrift att kalla detta en matchrapport då vi inte hade någon representant på plats, men icke desto mindre en skön seger, den fjärde i rad och plötsligt minns man knappt att det bara är några dagar sedan man satt och hyperventilerade med nedflyttningsspöket flåsandes i nacken. Minnet är kort och tack för det, nu siktar vi på femteplatsen!
Motivation slår inte alls klass som det heter – i detta fallet borde i så fall hemmalaget ha vunnit. Var det måhända den omvända jinxen i införrapporten som spelade in? Jag tycker uppriktigt att det är en mycket stark prestation av ISH att kunna tända till under omständigheterna och som FCT-anhängare hade jag blivit tokig om man inte hade eliminerat sin motståndare under rådande villkor.
Det samlade intrycket man får via knapphändig rapportering är ändå att ISH tar en rättvisande seger på ett underlag som lämnade en del i övrigt att önska, vilket förstärker denna uppfattning ytterligare – Halmias bolltrillande gynnas sannerligen inte av hösttrötta leråkrar.
Lika nedslagna som TFF troligen blev av Kamal Mostafas sena drömmål och tillika 2-2 i Trelleborg, ungefär lika glada torde de ha blivit över dennes 0-1 i måndagens match. En stolpträff av Robin Sjögren, ett par fina aktioner av Käck innan inbytt Robin Thomasson stänger butiken på fin framspelning av Erik Ferman och Svenskafansredaktionens minst fylliga rapportering på mången god dag är till ända. I övrigt värmer nollan bakåt och det skall bli kul att se vad defensiven kan göra mot ett hittills sextiofemfalt målande Lunds BK i epilogen. Detta sker utan Egzon Maholli som drog på sig säsongens tredje varning och därmed är avstängd. Nu blir det till att luta sig tillbaka och njuta av känslan att ligga på övre halvan av tabellen i några dagar, det har man inte blivit direkt bortskämd med i år.
Liverapporteringen från Trollhättan i princip obefintlig så ingen länk idag!
”Bättre sent än aldrig” eller ”slutet gott, allting gott” kan man också kalla det.
Gott är det i alla fall.
