Det spelades bättre boll på Gunnar Nordahls tid?
DET SPELADES BÄTTRE BOLL PÅ GUNNAR NORDAHLS TID?
Låten är en klassiker med Torsson från skåneorten Klippan, och räknas av många till proggen, denna musikstil som inberäknar det mesta, då progg, = progressiv kan sägas beskriva framåtsträvande och utveckling. Det finns väl ingen som musikaliskt bakåtstävar, förutom de som satsar på retro = retrospektivt, att det var bättre förr, på Gunnar Nordahls tid. Torsson blir ju då en motsägelse, som engelsmannen säger en ”contradiction in terms”. Sedan finns det de som är nöjda med det som är, musiken blir en spegling av ett samhälle och ett liv i oföränderlighet, främst företrädda av de bespottade och älskade dansbanden.
Ett av mina syften med denna artikel är att motsäga Torsson, som hade, måhända i brist på fint spelad fotboll, trots ett antal helsingborgsklubbar i grannskapet, varit tvungna att hänvisa till 50-talet för att hitta fotboll med idé, känsla och framtidstro.
Halmia av anno 2012 tindrar av idé , känsla och framtidstro. Peter Lindau har under en femårsperiod envetet utbildat sina adepter och kommit till en progressiv utveckling. Hittat de spelartyper han vill ha, som i sömnen kan spela enligt det spelsystem han i sin genialitet tänkt sig. Peter må vara enveten, men det är bara av godo som det ser ut nu. Halmia anno 2012 har en centrallinje som knappast kan vara bättre än Peter önskat sig. Jag är ganska övertygad att Peter efter sista träningsmatchen Ljungby i April redan i sitt fotbollsfilosofiska öga såg sin startelva i samtliga matcher om alla var hela.
Centrallinjen Käck-Egzon Maholli-Mangfors-Ribic-Taube-Crona-Genberg, kompletterade med Boman-Gulda-Kushtrim-Sabo. Sedan har ju Peter det för honom angenäma problemet att på bänken, i år ha fullgoda ersättare i form av Nehat Bregaj-Robin Sjögren-Bujar Mazreku-Jonas Lind med flera. Samtliga potentiella startspelare i fjol, men bänkade i mördande konkurrens i år. Kvalitén på träningarna måste ha höjts två snäpp i år med tanke på konkurrensen.
Nehat Bregaj är ingen startspelare får man höra bakvägen och man tvingas till slut att lita på bakvägssnacket. Hoppas bara ingen klubb med behov av en Gunnar Nordahlstyp kommer och snor guldklimpen Nehat. Trots Calle Genbergs fyra mål senast är och förblir Nehat Bregaj något så unikt som en naturlig målmaskin av Gunnar Nordahls snitt. Dessutom enligt min mening en kopia på Sveriges första fotbollsproffs. Näsan mot mål och en absolut huggorm så fort han rör sig inom straffområdet.
För att knyta ihop mina tankar så ”spelades det INTE bättre boll på Gunnar Nordahls tid” Halmia spelar i år så bra det är möjligt anförda av Niclas Taube som verkar gå på kärnkraft och jag önskar bara i mitt stilla sinne att åskådarna kommer till Örjans Vall och ger Halmia det stöd de förtjänar.
