Idrottssällskapet Halmias historia
IS Halmia är en fotbollsklubb i Halmstad grundad söndag 16 juni i Café Nyktran i Norre Katts park, genom en ombildning av föreningen IK Enighet. ISH har spelat i Allsvenskan under elva säsonger. En av grundarna och första ordförande var författaren Axel Hagnell.
Halmia var det första laget från Halland som gick upp i fotbollsallsvenskan, vilket skedde 1932. Premiärmatchen spelades på Örjans Vall, inför rekordpubliken 11690 åskådare, söndag 31 juli 1932 och motståndarlaget var regerande svenska mästarna AIK från Stockholm. Matchen slutade med förlust 3-7. ISH kom på en tionde plats premiäråret och klarade sig kvar enbart på bättre målskillnad än IK Sleipner från Norrköping, som flyttades ner.
När Halmia avancerade till allsvenskan våren 1932 behövdes inga kvalmatcher utan matcherna i division 2 räckte gott. ISH säkrade seriesegern genom att besegra Höganäs BK på Örjans vall med 2-0. Ett av målen gjordes av Yngve "Sprallis" Bengtsson.
IS Halmias absoluta storhetstid inföll under 1940-talet. Efter att ha hemfört seriesegern i division II södra 1943, besegrade man Örgryte IS från Göteborg i kvalet till storserien. Väl i Allsvenskan höll laget sig kvar sju säsonger i följd, fram till 1950. Under dessa år hade klubben ett stort antal spelare av hög allsvensk klass, som den hårdskjutande centertanken Nils "Tvilling" Johansson och den tekniske vänsterinnern Kurt "Skeppshult" Svensson, vilka båda var uttagna till spel i det så kallade Presslandslaget, även försvaret var starkt med tongivande spelare som frisparksspecialisten och högerbacken Ture Grahn, som utöver deltagande i Pressens lag representerade Sverige i landslaget samt inte minst målvakten Rune "Ludde" Ludbigsson, som spelade i Sveriges B-landslag. Klubben invigde 1923 en egen idrottsplats, Halmiaplanen, vilken dock 1937 överläts till Halmstads stad.
ISH är gammal ärkerival till Halmstads BK. Skrivaren är sedan 1960 supporter till de röda och sedan 1964 supporter till HBK, medlem blev jag med HBk 1968 och med Halmia 1969. Ibland har det varit svårigheter för mig när man möts i matcher men det har alltid löst sig till det bästa. För den som undrar så kommer jag i alla kommande matcher hålla på det lag jag hållit längst på. Så nu vet du det.
Publikrekordet för fotbollsmatcher på Örjans vall - 20 381 åskådare - innehas av Halmia och sattes lördag 13 oktober 1962, i kvalspelet till Allsvenskan, i en match mot Landskrona BOIS, vilken Halmia vann med 3-0. Efter ytterligare två kvalmatcher gick ISH upp i Allsvenskan. På anslagstavlan hängdes siffrorna 20.186 upp men det korrigerades sedan av någon märklig anledning med 195 personer. Var dessa etthundranittiofem kom ifrån är det inget som vet och vi lär aldrig få veta det heller.
Rekordet totalt innehar popgruppen Gyllene Tider som i juli-augusti 2004 höll tre konserter på Örjans vall i samband med gruppens 25-årsjubileumsturné. Onsdag 14 juli spelade man inför 23 329 personer, torsdag 15 juli inför 23 733 personer och onsdag 18 augusti inför 27 168 personer.
Halmia har spelat elva säsonger i Allsvenskan med ett par sjundeplaceringar som bäst. Den senaste allsvenska sejouren var 1979 då man endast lyckades ta nio poäng och blev sist i tabellen, samtidigt som lokalkonkurrenten HBK vann serien. Under större delen av klubbens existens har Halmia spelat i näst högsta divisionen, senast 1998.
Sällskapet har mestadels haft vita tröjor, röda byxor med breda vita revärer i sidorna samt vita strumpor. De breda revärerna är av kostnadsskäl numera utbytta till sytrådsliknande vita linjer. Mycket tråkigt då originaldräkten anses som en av de vackraste fotbollsdräkter inom Sverige.
Genom åren har man haft ett antal kvinnor i sin styrelse. Lisbeth Carlsson, Berit Bäckström, Kersin Carlsson, Maria Mangfors, Susanne Erlandsson är några av dem. Den sistnämnda känner vi igen som duktig fotbollsspelare i Halmias damlag som bildades 1970. Hon är med i årets styrelse.
Under flera av åren har supporterbussar ordnats av sällskapet till bortamatcher, jag har åkt med några av dem, bäst minns jag resan på våren 1965 till Gunnarstorp i Skåne, det var mest äldre herrar med förrutom skrivaren samt en till, Lars "Lasse" Carlsson som spelade med Alets IKs pojklag och var Halmia supporter. Han blev 1976 svensk mästare med Halmstads BK men kom till Halmia 1979 när laget spelade i Allsvenskan. Han gjorde segermålet och matchens enda mål när Halmia vann på Söderstadion i Stockholm mot Hammarby IF. Efter matchen skulle herrarna i bussen åka vidare till Helsingborg för att åka färja över Öresund till Helsingör i Danmark. Den ansvarige tyckte det var olämpligt att ha med sig två tonåringa så han ordnade så vi fick åka bil tillbaks till Halmstad med Halmiasupporter. Det blev bilresa som jag aldrig glömmer.
Vid åkte med Nils Wikström och hans fru, när vi kom uppe på Hallandsåsen började bilen krångla så han körde in till en bensinstation för att få hjälp. Då han trodde det skulle ta lång tid så fick vi byta bil som var hans son Mats Wikström som tillsammans med sin fru körde i bilen bakom. De hade också stannat till vid besinstationen.
Man kan undra varför inte alla fyra åkte i samma bil men det hade troligen sin förklaring att det yngre paret hade med sig en schäferhund placerad längst bak i sin bil.
Resten av färden till Halmstad åkte vi med Mats Wikström vid ratten. Minns att jag var rädd att hunde skulle komma loss men det gjorde det aldrig. Lasse Carlsson var inte det minsta rädd för den som synes väluppfostrade vovven.
Nils Wikström hade på sin tid en speceriaffär på Ljunggatan i Halmstad med namnet "Wickes specerier", där arbetade också hans fru. Ofta cyklar jag förbi där affären låg och samtalar med "Wicke" där han finns i sin himmel och tittar ner på oss jäktade människor. Hans hustru finns intill honom och det gör också den duktige musikern och sångaren Torbjörn "Tobbe" Wikström som allt för tidigt lämnade jordevandringen. "Tobbe" hade egen orkester med namnet Tobbes där pappan Mats medverkade. De har givit ut fem inspelningar som jag självklart har i min ägo. Tre är musikkassetter som jag låtit överföra till cd, de två sista är cd, samtliga med undertiteln Solskenslåtar. Av Wikströms finns bara soliga minnen.
Säsongen 2012 spelar herrlaget i fjärde högsta serien division 2 Södra Götaland och damlaget i tredje högsta serien division 2 Västra Götaland. Så damlaget är en division högre än herrlaget men förhoppningsvis blir det samma nästa år då herrlaget som är överlägsen serieledare bör återfinnas i tredje högsta serien vilket då blir division 1 Södra.
Vill du veta mer om IS Halmia så gör lördagsbesök mellan klockan 10-13 i Halmstads Idrottsmuseum i Halmstad Arena, där finns mycket om Halmia som samtliga sju jubileumsskrifter, tidningsurklipp i löpande följd från 1962, klipp från samtliga allsvenska derbyn mot HBK. Många autografer på Halmia spelare. Mycket lagbilder. Samtliga nummer av Rekordmagasinet där Halmia medverkat på sista sidans lagbild.
IS Halmias bästa herrelva genom tiderna har följande utseende: Gösta Krusberg-Ture Grahn, Bengt Arne Bengtsson-Åke "Tvilling" Johansson, Ingvar Samuelsson, Helge "Pelle" Lundén-Erik "Landeryd" Andersson, Yngve "Sprallis" Bengtsson, Åke Börjesson, Håkan Sjöö, Yngve "Patly" Andersson.
Som avbytare: Rune "Ludde" Ludvigsson, Kurt "Skeppshult" Svensson, Sten Olsson, Bertil "Smen" Andersson (min kusin, hans mor Ebba och min far Gunnar var syskon), Karl Olof Andersson, Tord Samuelsson, Kenneth Nilsson, Murteza Kurtaran, Dennis Lundh, Leif "Kola" Bengtsson, Karl Rydberg.
Lagledare: Bertil Lindqvist.
Tränare: Frank Marshall, engelsman som med spelare från den Halländska landsbygden förde sällskapet till allsvenskan 1978.
IS Halmias bästta damelva genom tiderna är som följer: Elisabet Ljung-Pia Ryberg, Ann Marie Ämtenmyr-Karin Ivarsson, Hanna Klingberg, Åsa Aronsson-Susanne Erlandsson, Marie "Ia" Anderberg, Charlotte "Lotta" Högwall, Jessica Jingblad, Jessica Persson.
Lagledare/allt i allo: Richard Kompass.
Tränare: Börje Blixt och Ference Horvath.
ISH:s kampsång, skriven av ISH supportern Stig Hulander någon gång ungefär 1975.
"Fotbollslag det finns det många uti världen
Ja i stora städer och i minsta by
men när man ser rött och vitt då tanken är den
Halmia är det bästa laget, ty
här finns allt i fotboll man begär
sä därfär sjunger alla vi så här
Ett lag som spelar boll minsann
det är ju vårt Halmia
Ja, bollen går från man till man
så spelar vårt Halmia
Och göra mål vi också kan,
det gör ju vårt Halmia
ja, de kan spela fotboll så,
vårt kära I S H
Vårat Halmstad det är känt för sina stränder
där finns solsken, där finns sand och salta bad.
Och till Örjans Vall man även återvänder
när turister komma hit till våran stad.
Och ska vi bästa fotbollen den ge
det bästa råd Ni får av oss det é
refräng som förrut"
Melodin känner vi igen som "Eviva Espania", den som Sylvia Wrethammar gjorde populär 1973.
