Inför Oskarshamns AIK – IS Halmia
Så var det dags för ny och svår match i form av Oskarshamn borta, ett lag som hittills ignorerar tesen om att andra säsongen i en högre serie skulle vara tuffare än debutsäsongen. Idel nollor i kolumnen, under såväl insläppta mål som tappade poäng och nu hoppas vi att IS Halmia raderar både sin stämpel som varannandagslag och OAIKs vackra siffror.
Mitt bestående intryck av Oskarshamn sedan matchen i höstas är - om man skall uttrycka sig i försiktigt positiva ordalag - att det är ett lag som spelar fysiskt, eller brittiskt som det kallades förr. Skall man istället tala klarspråk så var man åtminstone i matchen på Örjan direkt brutalt spelande och att Kamal Mostafas benpipor var i skick att beträda gräsmattan redan två omgångar senare efter den behandling han fick är anmärkningsvärt. Nu ska jag inte döma OAIK utifrån en enskild match där man dessutom åkte på straff och frilägesutvisning redan innan matchminut 10, men vackert var det inte.
Oskarhamns AIK:s hemsida här.
Oavsett vilket, 1-0 borta på Husqvarna senast imponerar och att man är svårspelade hemma fick bland andra ÖIS känna på redan förra säsongen när man fick åka hem med 1-4 i bagaget. Kan ISH konservera formen från Norrbymatchen senast finns emellertid gott hopp om att kunna få med sig poäng och jag utgår från att samma elva får förtroende från start som i de två inledande matcherna, trupp blir troligen:
Jonas Käck
Erik Ferman – Egzon Maholli – Wilhelm Ingves - Per Gulda
Niclas Taube - Ervin Ribic - Sebastian Crona
Robin Sjögren – Robin Thomasson – Vigan Ademi
Bänk: Malte Påhlsson, Max Eggertsson, Kalle Neale, Dorde Antonic, Bilos Yonakhir, Johan Mangfors, Kevin Amuneke.
Som redan konstaterat har ISH under såväl försäsong som hittills två spelade omgångar konsekvent varvat bättre insatser med sämre. Nu är det bättre läge än någonsin att bryta denna trend, ett bra resultat på lördag och det kan bli lite drag inför ÖIS hemma i efterföljande omgång. Göteborgarna stod för en fin insats i premiären när Husqvarna besegrades kassaskåpssäkert, men sedan var det dags för en "lättare" match i och med nykomlingen Eskilsminne. Problemet för rödblått var bara att - liksom i Oskarshamn förra året - så var det inte dukat med kaffe och köbekaga på Harlyckan bara för att det vankades finbesök av multipla Svenska mästarna. Istället var det torsk på menyn och jag har en känsla av att ÖIS hamnat i den fälla som ISH länge befann sig i när man spelade ett par divisioner ned, man är laget som rört sig på jämförelsevis större arenor och därmed även laget alla vill slå.
Detsamma lär gälla även Öster och Landskrona och jag undrar om de på förhand verkligen förstått hur svår Division 1 Södra är? Av de degraderade Superettanlagen är Öster unika i och med att man gjort mål och vunnit en match, Landskrona och Husqvarna väntar båda på årets första mål framåt och den sammanlagda raden 6 1 1 4 2-7 4p. är kanske inte riktigt vad trion hoppats på vid det här laget. Man ska förstås inte dra några förhastade slutsatser efter två spelade omgångar men att det är en svår serie tycker jag faktan ovan indikerar.
Oavsett vilket, förra säsongens möte mellan Oskarshamn och Halmia slutade 2-2 efter kvitteringsmål av Kamal Mostafa i femte övertidsminuten - vågar vi hoppas på ett ännu bättre resultat på lördag?
