Krönika: Vi hade i alla fall tur med vädret...
Även jag hade tänkt skriva om matchen mellan Halmia och Örgryte, men eftersom alla mina funderingar och reflektioner redan är publicerade av andra halmianer och det inte finns så mycket jag kan tillägga väljer jag istället skriva om matchen utifrån min roll som publikvärd...
Det finns få platser som kan verka så öde som en fotbollsarena när det inte pågår en match. Hur många har varit på Örjans Vall en vanlig dag eller flera timmar innan avspark? Det har jag varit många gånger. En gång när jag arbetade på TYLÖ AB monterade jag upp en reklamskylt längs innerplan mitt i veckan under arbetstid. I mitt uppdrag som publikvärd är jag tidigt på Örjans Vall innan varje match och lämnar arenan långt efter domarens slutsignal.
En tom arena är verkligen öde, tyst nästan kusligt tyst och lugn. Men en eller ett par gånger per vecka fylls den sakta med publik, ideellt arbetande personer som älskar sitt lag, bollpojkar, övriga funktionärer, press och fotbollsspelare. Plötsligt så lever arenan upp. Det sjungs, det luktar kaffe. Det säljs korv med bröd. Lotteriförsäljare ropar ”Köp halva-potten-lotter!”, det jublas vid mål. När publiken tror att det blir mål eller om det inträffar något oväntat går det ett stort sus genom publiken. Det kan även buas och visslas åt det man inte gillar. Domarna kan ibland få starkt ogillande från både publik, spelare och ledare. Oftast faktiskt helt oförtjänt. Många som klagar kan helt enkelt inte alla regler eller hur de ska tolkas.
När domarna pekar på mittpunkten blåser i sin visselpipa är allt plötsligt över. Publiken och övriga lämnar arenan. Kvar är bara minnet från matchen. Den stora tystnade som åter lagt sig över arenan blir till en stor kontrast till det som nyss var verklighet. Kvar finns även allt skräp som publiken lämnat efter sig, det blir som ett bevis på att det nyss funnits massor av människor här. Det är något av en overklighetskänsla med så stora kontraster på så få timmar.
Det märktes direkt vid ankomst att detta inte skulle bli en match som vilken som helst. Poliser, ordningsvakter, supporterpoliser och 100-talet bortasupporters gav känslan av att Halmia spelar i superettan eller i allsvenskan. Mycket folk, många frågor om kioskerna är öppna, var toaletterna finns. Frågor om sittplatser, frågor om hur funktionshindrade skulle ta sig till läktarsektionerna. Betydligt fler bortasupporters än vad som annars är brukligt på ”vanliga” seriematcher mot Kristianstad, Lund, Oddevold och andra div 1-kollegor gjorde uppdraget som publikvärd extra roligt och faktiskt också extra viktigt. Stundtals var det verkligen tryck från körande och gående supporters som inte riktigt visste var de skulle gå in/parkera/lösa biljetter.
Från min position bakom läktaren invid Nissan hörde man ÖIS:arna sjunga från läktaren. Jag fick info om slagsmål vid huvudentrén. Jag visste inte vad som väntade inne på Örjans Vall. Jag gjorde mig inga bilder. Det var fullt upp med att vara trevlig och hjälpa vilsna supporters till rätta där jag befann mig.
Jag insåg vid detta tillfälle att detta pådrag är vad som väntar Halmia när/om Halmia går upp i superettan vid varje match samt att Halmia även måste ha publikvärdar på bortamatcherna. Ett stort tack vill jag rikta till KRIS som för dagen var till stor hjälp. Alla matcher kräver inte denna stora mobilisering och extra insatser från utomstående men i denna match var det absolut nödvändigt. Utan KRIS insatser hade det inte fungerat. Halmia borde på något sätt få fler att bli intresserade av publikvärdsuppdraget. Gratis entré och fikabiljett på en match som man ändå ska besöka är väl inte fy skam. Visserligen krävs det att man kommer tidigare, går senare men det är det värt.
Om jag ändå tillåts snabbanalysera matchen så tycker jag inte vi ska gräva ner oss allt för mycket. Vi hade i alla fall tur med vädret - kunde inte låta bli... Halmia fick säkerligen in en stor summa pengar på biljettförsäljning och kioskernas försäljning var säkerligen mångdubbelt än vad som annars är normalt.
Siffrorna 0-3 speglar inte matchen sett till chanser/bollinnehav. Men visst jag var besviken och ledsen på väg hem från matchen. Men jag tröstar mig med att det var små marginaler och med lite tur hade Halmia tagit ledningen i början av första halvleken och kanske tom kunnat ha en tvåmålsledning i början utav andra halvleken. Det enda som oroar mig är den kollaps som Halmia fick efter 0-1 målet. Det bästa vi kan göra nu är att samla krafterna och ta första segern i nästa match…
