Örgryte IS - IS Halmia 2-1 (1-0) Uppdaterad!
Bitter förlust mot ÖIS!
Fy fan vad bittert. Så tror jag att jag kan sammanfatta vad jag och övriga halmianer kände när vi lämnade Valhalla IP igår kväll efter matchen. På förhand hade en förlust med 2-1 kanske inte framstått som någon katastrof, men så som matchen såg ut, och efter att den avgjorts med att ÖIS gjorde 2-1 på straff på övertid, var det bittert. Som också ÖISare konstaterat på svenskafans, twitter och annanstans var Halmia det något bättre laget.
Hur såg då matchen ut? Halmia ställde upp med 4-3-3 med nyförvärvet Sonny Karlsson som center, som följer:
Käck
Sjögren – Egzon – Ingves – Gulda
Ribic – Crona – Thomasson (Wrele 68’)
Vigan (Ferman 46’) – Sonny – Kamal (Franzich 84’)
Det var en fin inramning med 1666 på läktarna på goa Valhalla IP, rätt gött väder (även om det blev lite kallt till slut) och intåg till ÖISaren Björn Afzelius ”Sång till friheten”, ni vet den som går ”du är det finaste jag vet…”
Första tjugo minuterna var Halmia det bättre laget med det mesta av bollinnehavet och initiativet, och det var nästan helt på vänsterkanten som det hände saker: Kamal ville hela tiden ha bollen och spelade bra idag, Gulda kom med upp i anfallen från sin vänsterbacksposition, och Thomasson som var den vänstra av mitttfältarna fullbordade passningstrianglarna. Det blev inga riktigt farliga chanser men väl skott på mål i första minuten, ett par hörnor och även ett par inlägg från vänster, som dock aldrig nådde fram till Sonny Karlsson eller någon annan i boxen – Kamal var väldigt bra med boll, men inläggen funkade inte alls. Förra gången jag skrev matchrapport var bortasegern mot Utsikten och då konstaterade jag att det var högerkanten och Robin Sjögren (då högerytter i 4-4-2) som stod för de offensiva iniativen i Halmia, men så var det inte alls i första halvlek mot ÖIS där högerbacken Sjögren och högeryttern Vigan Ademi knappt rörde bollen.
Halmia hade alltså det mesta av spelet de första tjugo men utan att skapa några riktigt heta chanser. Frågan är om inte den farligaste chansen var en ÖIS-kontring i femte minuten där de i 2-mot-1-läge slarvade och Ingves kunde bryta ut till hörna. Slarvet och bristen på kvalitet i passningsspelet i den kontringen var symptomatiskt för matchen, framför allt för ÖIS spel men också i någon mån för Halmia som inte skapade särskilt många chanser trots stort bollinnehav. Matchens farligaste chanser tenderade att uppkomma genom att det ena laget tappade boll i uppspelsfasen och fick en omställning emot sig: Halmia var det bättre laget men det var inte fråga om någon utrullning och dominans så som det kan vara hemma på Örjans vall, utan här var ISH både försiktigare och slarvigare, medan ÖIS som i kraft av serieledning och hemmaplan kunde ha förväntats ha mer spel, inte presterade det heller.
I tjugonde minuten står det i alla fall i mina anteckningar ”ÖIS börjar ta över?”, de skapade inga chanser men Halmia, som haft det mesta av bollen, lyckas inte heller etablera något tryck mot ÖIS mål. Så kommer också i 29:e minuten 1-0 till ÖIS inte helt ologiskt – en omställning på deras högerkant, ett inlägg in i straffområdet, och där tar en ÖISare emot med en touch, bollen upp i lyften och han drar in en fin volley i krysset. Den sista kvarten av första halvlek gick intensiteten ner något och jag har inte antecknat några större chanser: ISH hade en lös nick på målvakten efter frispark, Sonny får ett skott utifrån täckt, ÖIS har ett bra kontringsläge men förstör det med en dålig passning. Mest notabelt var att Ribic, mittfältaren längst till höger och vår mest passningssäkre spelare, som haft väldigt lite boll i matchen, faktiskt får tag på bollen i 43:e minuten. Då är det talande nog längst ner vid sidlinjen på mittplan, men han slår en bra boll till Kamal som skjuter ett distansskott.
Känslan i halvtid var att det inte alls var omöjligt med en poäng: utöver målet hade ÖIS enda halvchanser varit två bortslösade kontringar, och Halmia såg ändå okej ut. Lindau gjorde också ett väldigt logiskt byte i paus: Vigan Ademi, som varit helt osynlig, ut, in med Ferman på högerbacken, och så Sjögren uppflyttad som högerytter. Bytet fick också resultat: i andra halvlek spelade ISH inte bara på vänsterkanten utan också på högerkanten. I övrigt började andra halvlek på ungefär samma sätt som första, med Halmia som spelförande lag, inte så konstig heller med tanke på hemmaledningen. ISH skapade dock inte några bra chanser förrän 53:e minuten då vi får en omställning där Kamal slår en skruvad djupledsboll från vänsterkanten till Sonny som snyggt bröstar med sig den just utanför straffområdet, det luktar mål men han blir neddragen av en back och vi på läktaren ropar på målchansutvisning. Det blir det inte utan domaren nöjer sig med gult kort och frispark, surt för det såg ut som att Sonny, som i övrigt inte varit med särskilt mycket i spelet, kom fint till bollen och mycket väl kunde ha kvitterat där. Frisparken blir till ännu en ISH-hörna och inga farligheter.
Sista halvtimmen höjer sig ISH, Ribic kommer in mer i spelet, får tag i bollen och kan sätta lite tempo, och Ferman och Robin kommer runt på högerkanten gång på gång, men tyvärr når inläggen fram lika lite i andra halvlek som i första. I 65:e minuten gör Käck sitt första fina ingripande för matchen när ÖIS kontrar och Halmiakeepern springer ut och bryter/räddar. Halmia fortsätter trumma på med tama inlägg och dito skott utifrån, men i 74:e minuten blir det till slut utdelning när Kamal skjuter ett skott utifrån som tar på en back och ställer målvakten – 1-1. Bara tre minuter senare får Sonny ett fint inlägg i fritt läge och väljer tyvärr att försöka skjuta på volley istället för att ta ner den, han missar bollen… Egzon har ett skott som täcks ut till hörna från bra läge i 88:e, Sonny en svag nick på hörnan, och i största allmänhet pressar Halmia efter kvitteringen, så pass offensivt att man börjar bli orolig på läktaren för övermod och att man ska släppa in ett mål på kontring… Så blir det inte men ändå förlorar vi matchen – i 90:e minuten har ÖIS ett dubbelläge där Käck räddar en nick upp i ribban, sen räddar returen, kaos uppstår i straffområdet och domaren blåser straff. Jag satt långt bort på andra sidan av läktaren och såg ingenting av straffsituationen och inte heller ÖIS matchrapportör säger sig veta om det var straff eller inte. Staff blir det i alla fall och där gör ÖIS 2-1 och vinner matchen. Ruskigt bittert!
Det var inte den värsta bortaförlusten jag varit med om med Halmia (det är lätt att komma på värre: 0-2 mot grisspelande Kållered 2011 t ex), för i ärlighetens namn skapade Halmia inte särskilt mycket trots det stora bollinnehavet, ÖIS slarvade bort några livsfarliga kontringslägen, och på pappret är det ju inte så farligt att förlora med 2-1 borta mot serieledarna. Men det sura är ju att just med dagens prekära tabelläge där varje poäng spelar roll, och just idag när höstspelet började, och just när ISH redan radat upp uddamålsförluster trots bra spel, just idag så hade det gjort så gott med i alla fall en poäng och 1-1. Det hade blivit ett fint sätt att gå in på säsongens andra halva på. Nu blev det återigen en hedersam förlust och noll poäng.
Min slutsats är ändå att Halmia är för bra för nedflyttning och att det kommer tas en hel del poäng i höst för det finns kvalitet i det här laget. Vi kan ta med oss Kamals och Guldas spel på vänsterkanten i första halvlek liksom att Ribic, Sjögren och Ferman skapar bra lägen på högerkanten i andra. Det finns mycket potential här även om man kan undra hur den ska tas fram på bästa sätt. Att välja Ferman framför Ademi i startelvan nästa gång är en slutsats från idag. Vidare så syntes mot ÖIS liksom mot Trollhättan potentialen i att låta Ribic ha mer boll och sätta tempot, även om det bara verkar funka i delar av matcherna. Sen verkar det vara en bra idé att träna mer på inlägg alternativt att mata in fler i boxen för det slogs väldigt många inlägg igår kväll och väldigt få nådde fram… Slutligen så blir det intressant att se Sonny Karlsson i matcher, kanske på hemmaplan, där ISH äger mer boll och rullar mer; idag var det mycket snabba anfall och inte så pricksäkra passningar. Det blir intressant att se vad han kan göra när han får fler pass att jobba med.
På lördag hemmamatch mot Oskarshamn, införartikel på fredag kväll.
Sång till friheten här.
Liverapporten från Everysport här.
