Hammarby - HBK "Sen kvittering gav gästerna poäng"
Drygt 7000 personer som längtat i 16 månader efter att äntligen få gå på fotboll igen klev in på Tele2 i sommarsolen. Hammarby tog ledningen i den 72:a minuten genom David Accam men HBK kunde kvittera på tilläggstiden. 1-1 slutar matchen.
- Ämen fy fan! Orden kommer spontant ur min mun när HBKs mål faller på övertiden. Jag reser mig upp och lämnar rummet. Kvar på golvet ligger mina tre syskonbarn och suckar besviket. De har lyckats bli hammarbyare trots att min lillebror ju definierar sig som djurgårdare. Han, som också satt där i vardagsrummet och såg sista tio minuterna av matchen, hade åtminstone vett att inte reta mig för mycket.
Det här är så typiskt oss känns det. Äntligen fick läktarna besökas av törstande supportrar. Man hörde som TV-supporter inte längre kamerahusens smatter utan stundals ekade sköna bajenramsor ut i TV-soffan. Jag suckade avundsjukt åt allas uppdateringar i sociala medier om laddning på Medis och hur de en efter en tog plats på arenan.
Matchen lyfte aldrig riktigt. Den första halvleken kändes tempofattig och uddlös från oss. HBK prövades aldrig och jag undrar om halvleken ens hade några riktigt heta målchanser. Det fanns några glädjeämnen. Jag tyckte att Bojanic såg hungrig ut. Naturligtvis ett avbräck att tidigt behöva byta ut Abbe Khalili men jag trodde nog att vi så småningom skulle kunna höja tempot och göra det svårare för gästerna.
Den andra halvleken var kanske något bättre. Plötsligt dyker så en herrejösses-chans upp för gästerna och Oustedt får agera hjältelikt. Andan i halsgropen. Strax därefter har Jeppe Andersen vår absolut hetaste målchans. Att sparka hål i luften på det där sättet från det läget kändes bara så typiskt.
Hammarby gör byten. David Accam kommer in och en bra stund ser han ut att bli dagens frälsare. Målet kommer i den 72:a mintuen efter inspel från högerkanten av Jeazhe. David möter på precis rätt sätt och stöter in bollen, otagbart för målvakten. 1-0 till Hammarby.
- Nu spelar vi väl av den här matchen? löd SMS:et från polaren på plats.
Berömda sista ord kändes det som. Det borde vi ha gjort. Framförallt borde Darijan Bojanic ha stängt matchen genom att göra 2-0 när han är sopren centralt och tyvärr missar målet helt. Han blir förstås förtvivlad över det där för ett sådant där läge får man inte missa. Det kan bli kostsamt.
Det blev fruktansvärt dyrt. Missen där kostade oss två poäng. Eller om det kanske ska tillskrivas bolltittandet på övertid i backlinjen. Där vi helt hamnar på mellis och Marcus Antonsson kan nicka in kvitteringen.
Det var då jag lättade och gick. Ställde mig vid grillen och låtsades att det inte hade hänt. Konstaterar så här ett par timmar senare att det visst hände. Att det blev ännu en rätt lam match där vi kryssar på hemmaplan. Ny tränare - samma Hammarby?
Nä, det här var inte alls det jag drömde om när jag vaknade i morse.