Hammarby - Fredrik Holster, 1-3
Söderbrödernas förlusttåg tuffar vidare. Trots en hemmaledning och bra spel, var gästerna från Sundsvall ofina nog att ta med sig de tre poängen hem. Fredrik Holster var matchens gigant och såg, tillsammans med ett par ex-gnagare, till att försänka Hammarby än djupare ner i skiten.
Matchen började i ett trevande och avvaktande tempo, där Sundsvall dock lyckades vaska fram ett par hyfsade målchanser som Johannes Hopf kunde avvärja. Allt eftersom matchklockan tickade uppåt blev det dock tydligt att Hammarby tog över spelet mer och mer. Där fanns en sällsyn vilja och ambition bland spelarna, och för än gångs skull tycktes också spelplanen gå i lås.
Bajenspelarna visade i den första halvleken på en oerhörd ambition och kämpaglöd. Andreas Dahl och Isaac Pupo samspelade bra som balansspelare på mittfältet och Simon Helg var pigg i sin relativt nya roll som högerytter. Att skapa målchanser tycktes dock vara svårare, men goda intentioner fanns trots allt där. Snacka om att tvingas greppa efter halmstrån.
I den 40:e minuten stod Fadi Malke för en fintorgie i och kring Sundsvalls straffområde, innan han fölll i backen efter en fällning. Domare Nyman blåste givetvis straffspark. Det gyllene läge vi alla väntat på kom så slutligen. Andreas Dahl visade ingen nåd när han otagbart placerade in ledningsmålet bakom en chanslös Tommy Naurin.
Men i den 60:e matchminuten klev så Fredrik Holster in i handlingarna. Efter att ha snott bollen på mittplan, avancerade han runt längs högerkanten - och hittade en framstötande Kevin Walker med ett precist inspel. AIK-rejecten kunde utan större problem snyggt stöta in kvitteringen i nät.
Att en olycka sällan kommer ensam är ofta ett faktum. Fem minuter senare var det så dags igen. Just Holster stod för ett underbart instick mellan Hammarbys två mittförsvarare. En friställd Pontus Engblom, även han tillhörande en viss Solnaklubb, lyfte säkert och kyligt in bollen över en utrusande Johannes Hopf.
Ett chockat Hammarby fick sedan (som så många gånger förr) kämpa i underläge. Efter att dåtills ha haft en relativt god kontroll över handlingarna, försökte man nu pressa för ett kvitteringsmål. Viljan och ambitionen fanns där, men tydligen inte kunnandet. Den totala avsaknaden av skärpa i de avgörande passningarna och avsluten stjälper också Hammarby. Några riktigt heta målchanser skapades således inte för Hammarbys räkning.
Rami Shaaban fick också göra säsongsdebut i Superettan, när han ersatte skadade Johannes Hopf efter dryga sjutio minuters spel. Med en ansiktsbehåring likt en grekisk gud fick han äntligen möta Söderstadions jubel, efter vad som tycks vara flera års bortfall på grund av diverse skadeproblem. Någon räddare i nöden skulle han dock inte komma till att bli...
Matchens gigant, nämligen Fredrik Holster, fick äran att avsluta målskyttet och därmed faställa slutresultatet till 1-3. I matchens sista och trevande moment, kunde Nyköpingssonen avancera i en kontring från egen planhalva till offensivt straffområde. Väl där placerade han enkelt in bollen efter marken, vid Ramis vänstra målstolpe.
Det arma poängkontot fick således ingen, ack så välbehövlig, påökning efter kvällens match. Hammarby står för en helt okej, kanske rent av bra, insats ikväll. Sett över nittio minuter var Bajen det spelmässigt bättre laget. Att det saknas riktiga ledartyper och en vinnarmentalitet i laget, som Roger Sandberg så förtjänstfullt konsterade innan matchen, visar sig än mer i dessa typer av matcher. I förlängningen räcker vi helt enkelt inte till.
Förlusttåget tuffar vidare, och ingen räddning tycks vara inom sikte. Sex omgångar återstår nu, och jag tycker att spelarna skall ha i åtanke att gränsen mellan att bli hyllad hjälte eller bortglömd förlorare ofta är hårfin.
Avdelning avgå alla.
