Härlig trepoängare mot IFK Göteborg!
Visst var det ett visst mått av flyt inblandat i dagens hemmaseger mot ärkerivalerna IFK Göteborg. Men ett bra lag ha tur säger man ju och idag kände man åter igen MFF anno 2010, dvs ett riktigt bra lag!
Precis som många gånger tidigare på Swedbank Stadion i år så startade di himmelsblå med gasen i botten. Göteborgarna hängde inte riktigt med de inledande minuterna och MFF satte genast deras målvakt på prov. Redan efter en dryg minut avlossade Wilton ett skott som dock gick mer eller mindre rakt på Sandberg. Ett par minuter senare testade Agon skottlyckan, och strax därefter var det Jille som tvingade målvakten att sträcka ut efter ett skott från vänsterkanten.
Men efter de inledande 10 minuterna började IFK jobba sig in i matchen, man satte högre press på MFF och på det så viktiga innermittfältet började Tomas Olsson visa sin klass. Det var också just Olsson som fick iväg Göteborgs första skott som Dahlin räddade ganska enkelt. Desto farligare var Selakovic skott i 12 minuten – där räddade Ricardinho mer eller minde omedvetet på mållinjen. Nästa skott, av målfarlige Hysén, räddade Dahlin men såg ändå till att hjärtat flög upp i halsgropen när han tog sig mot axeln och verkade ha rejält ont. Men han kunde fortsätta och det ska vi vara väldigt glada för idag.
Det var en intensiv och händelserik första halvlek och det kändes som att ju längre nollan kvarstod i målprotokollet desto tuffare satsning blev det från båda lagen. I 37:e minuten fick MFF en frispark, bollen letade sig fram till Daniel Andersson som vackert satte bollen i nätmaskorna och glädjefnatt utbröt bland spelarna. Efter målet fick MFF ny energi och dominerade helt resten av halvleken.
IFK Göteborg började andra halvlek bra och kom fram till flera avslut men det fanns alltid en himmelsblå kroppsdel i vägen. Men efter knappt 10 minuter var det fel kroppsdel som hamnade i bollens bana – ett skott från IFK tog på Pontus Janssons arm (vet inte hur han skulle undvikit det – slita av sig armen innan bollen hann fram?) och domaren Johannesson pekade på straffpunkten. Tomas Olsson stegade fram för att ta den, men genom en kombination av ett ganska tamt skott och en lysande målvakt vid namn Dahlin så var MFF fortfarande i ledning när straffen var slagen.
Efter hand började Wilton och Ivo få allt bättre grepp om mittfältet och Malmö spelade riktigt bra, men fick det inte riktigt att stämma till hundra procent när det kom till den avgörande passningen eller skottögonblicket. Just som en högljudd herre intill oss börjat ropa efter byte på Daniel Larsson, som var en av dem som inte fått den där sista passningen att stämma, så tog Larsson ett skott ganska långt utifrån. Det såg först inte särskilt farligt ut, men den annars duktige Göteborgsmålvakten fumlar med bollen och den går mellan benen på honom och in i mål.
Efter målet fortsatte MFF att satsa framåt men det blev lite väl mycket ”jag-spel” istället för lagspel emellanåt, troligtvis kände man sig säkra på segern och ville göra snygga saker istället för att fortsätta spela som vanligt, vilket kunde ha straffat sig. Med tio minuter kvar släpptes IFK in i matchen igen. En djupledsboll nådde Hysén, precis den spelare man inte kan släppa fri. Han tog sig snyggt fram, lurade MFF försvararna och satte snyggt bollen i maskorna bakom Dahlin.
Det blev därmed onödigt spännande sista minuter, men MFF lyckades hålla undan och ännu en seger på Swedbank Stadion var ett faktum. Härligt att känna igen killarna – nu längtar man redan till nästa match!
