Real Betis - Alaves
1 - 2

HBK - IFK Göteborg 2-2

HBK tog emot IFK Göteborg på ett regnigt Örjans Vall söndagen den 13 juli. Och trots att matchen, i inledningen av andra halvlek, tog en relativt oväntad vändning slutade sammandrabbningen med en poäng till HBK och en poäng till IFK.

IFK Göteborg besökte i söndags Örjans Vall. Ett mulet, regntygnt Örjans Vall med en matta som nästan höll samma nivå som Brasiliens försvarsspel i storförlusten mot Tyskland i fotbollsVM. IFK Göteborg inledde bäst och hade flera bra målchanser inledningsvis. Publiken satte hjärtat i halsgropen ett flertal gånger efter ungefär 15 minuters spel - så nära var IFK att ta ledningen. Men HBKspelarna stod ivägen för bollen, vattenpölarna bredde ut sig och IFK kunde inte få in bollen i mål.

Förutom ett par så högkaratiga målchanser från IFKs sida att det borde blivit mål om det inte varit för den oberäkneliga mattan, innehöll matchen inledningsvis även en hel del akrobatiska cirkusnummer när spelare gjorde underliga volter eller helt plöstligt ramlade utan synbar anledning. IFK var det bättre laget, men HBK hade lite flyt.

Men allteftersom första halvlek tickade mot sitt slut kom HBK in mer i matchen. Man hade två hyfsade målchanser efter ungefär 25 minuters spel - men ingen av chanserna resulterade. Med ungefär 10 minuter kvar av första halvlek var spelet så gott som utjämnat. Men efter 45 minuters spel stod fortfarande siffrorna 0-0 på resultattavlan. En relativt oviss andra halvlek väntade och trots en relativt jämn första halvlek kunde man ana att IFK hade ett visst övertag och var snäppet bättre.

Därför kom det som en blixt från en klar himmel - även om himmelen ovanför Örjans Vall var allt annat än klar under större delen av matchen - när HBK tog ledningen genom Mikael Boman efter 48 minuters spel. Sandberg gick åt ena hållet - Boman satte bollen i det andra hörnet och plötsligt var det 1-0 till Halmstad. Och bara åtta minuter senare stod Baldvinsson för en enastående soloräd när han tog sig förbi sin försvarare vid mittplan, sprang ifrån självaste Mahlangu i IFK Göteborg innan han, genom en chipp, utökade HBKs ledning till 2-0.

Och trots att HBK såg ut att fortsätta spela offensivt - samtidigt som IFK-spelarna såg förvånade och tunga ut - började man spela defensivt alldeles för tidigt. Efter ungefär 70 minuters spel bjöd man IFK rejält i matchen efter en riktig hönsgårdssituation i straffområdet - men som inte resulterade. Men IFK verkade få ny energi när man såg hur HBKs försvarsspel vacklade och kunde trycka in reduceringen genom Lasse Vibe efter 73 minuters spel. Ett skott som Stojan Lukic i HBK-målet var i stort sett chanslös på. Och visst gav reduceringen ännu mer energi till IFKarna. Samme Lasse Vibe kunde kvittera med ett riktigt fint mål efter 83 minuter och man kunde riktigt känna hur Örjans Vall höll andan. Skulle HBK släppa in ytterligare ett mål - kanske på övertid - och tappa matchen?

Och visst hade IFK ett finfint frisparksläge att skicka in ett inlägg mot mål på övertid. Men målet kom inte, och lagen fick varsin poäng.

HBK ska ha kritik för att man backade hem för tidigt - trots en emellanåt lysande prestation av backen Fredrik Liverstam - vilket tillslut resulterade i de två baklängesmålen. Hade man inte bjudit in IFK i matchen är det tveksamt om göteborgarna hade återhämtat sig efter de två snabba målen i inledningen av den andra halvleken. Det är klart att man inte kan vara nöjd med bara en poäng med tanke på den 2-0-ledning man hade och hur man slutförde matchen - men sett till motståndet (och Blåvitts kross mot Helsingborg för ungefär en vecka sedan) bör man kanske vara relativt nöjd med en poäng i alla fall. Och fastän Lasse Vibe och Sam Larsson briljerade emellanåt får vi HBK-fans ändå rikta ett tack till Magyar, men främst Liverstam, som stod för en fin prestation i backlinjen - med många undannickande bollar som garanterat irriterade de tillresta IFK-fansen på läktaren.