- -
HBK nära lugga guldjagande Elfsborg på poäng
Det var ett taggat HBK som på Örjans vall länge såg ut att klara en poäng mot topplaget Elfsborg. Borta var det ängsliga spelet som man visade upp i senaste bortamatchen mot AIK. I stället såg vi ett aggressivt HBK som tog kommandot i matchen men som tyvärr, åter igen, fick se sig besegrade när slutsignalen ljöd.
Söndagskvällens match började annars med en något underlig uppvärmning. Gästerna upplevde den gröna växtligheten som utgjorde spelunderlag som aningen oansad. Då var det klippt. Man begärde mätning av mattan, något som matchansvarige Turin gav klartecken till. Det visade sig att strånas längd varierade mellan 30 och 40 mm. Maxlängd för en allsvensk arena är tydligen 35 mm. Sålunda. Ut med sittgräsklipparna för att tukta planen så att spelarna kunde återuppta uppvärmningen utan att skorna trasslade in sig i vegetationen. 20 minuter framskjuten matchstart.
Halmstads tränare Jens Gustafsson pratade innan matchen om att HBK skulle vara noggrannare i sitt försvar samt spela ett rakare spel. Debutmatchen mot AIK vill han nog glömma. Då ställde HBK upp med exakt samma lag som förlorade hemmamatchen och fick inkassera dubbla förluster. Så nu var det dags för lite omkastningar. Kristoffer Thydell gjorde debut för säsongen på innermittfältet jämte en för dagen mycket bra Anel Raskaj. Och som högerback gjorde Victor Ljung allsvensk debut. Dessutom fick Emil Salomonsson spela forward jämte Joe Sise och Marcus Olsson agerade vänster mittfältare.
Detta unga HBK inleder aggressivt och respektlöst. Undertecknad sitter och myser och tänker att; killarna kan ju, det här ser riktigt lovande ut. Elfsborg är störda och besvärade över motståndet. Efter drygt en kvart stressar Olsson Elfsborgs högerback som gör en svag bakåtpassning. Olsson rusar i kapp bollen och serverar Sise som med öppet mål inte kan missa. Dock håller publiken andan för en kort stund eftersom bollen hoppar upp och Sise bara får träff med smalbenet. Men efter att bollen rullat in i målmaskorna utbryter ett öronbedövande jubel av lättnad och glädje bland de knappt sextusen på läktarna. HBK fortsätter skapa en hel del i anfallsväg. Bland annat drar Joe Sise till med ett mäktigt volleyskott från nära håll men målvakten reflexräddar.
HBK gör en mycket bra halvlek med kamp och aggressivt men kontrollerat spel. Hela laget visar delaktighet och tar ansvar i både försvars- och anfallsspel. Dock är inte Elfsborg ofarliga utan vaskar fram ett flertal högoktaniga chanser. Främst genom Hiljemark och Ishizaki som visar skott- och nickvilja. Men Kalle Johnsson storspelar i målet och håller det fritt från påhälsning.
Andra halvlek börjar snett. Joe Sise har fel nummer på tröjan och får gå ut och byta. Efter två minuter får boråsarna frispark. Ishizaki skruvar in den och David Elm vinner duellen mot Järdler och knoppar in kvitteringen. Detta blir inledningen till en fin Elfsborgsperiod. Man äter sig in i matchen, får bättre fart i passningsspelet, kommer gång på gång i fina, snabba spelvändningar med bra tryck i anfallen. HBK får jaga boll och när man väl får tag i den hittar man inte rätt med sitt djupledsspel.
Tio minuter in i andra kommer nästa bakslag. Magyar haltar och byts ut mot Markus Gustavsson. Victor Ljung som gjort en strålande första halvlek har det jobbigare i andra och byter mot Kujtim Bala efter en kvart. Salomonsson tar Ljungs plats som högerback, Olsson går upp på topp och Bala går in på vänster mitt. I 71:a minuten får HBK ett gyllene läge att ta ledningen. Sise blir nedknuffad precis utanför straffområdet. Samtidigt skadar sig Elfsborgs målvakt Jesper Christiansen. En ouppvärmd Ante Covic går in och ställer upp muren. En mur som Sise sedan tyvärr slår frisparken rätt in i.
HBK kämpar sig långsamt in i matchen igen och ger allt för att försöka forcera in ett ledningsmål. Men man orkar inte riktigt fylla på med spelare för att skapa ett ordentligt tryck. Domare Lerjeus lägger till hela sju minuter och i den 96:e kunde David Elm nicklobba in sitt andra mål för kvällen bakom Kalle Johnsson. Och än en gång kunde guldjagande Elfsborg avgöra en match till sin fördel i slutet.
Pep fick aldrig se resultat av sitt spelsystem som han försökte införa. Klubben lyckades inte avgöra och vinna de matcher eller delar av matcher som man ändå spelade bra i. Ny har man en ny tränare som måste och ska göra förändringar. Annars vore det ju ingen vits att byta. Sådant tar tid: Men tid är det minsta man har nu. Allt färre trepoängare återstår att spela om och resultat behövs. Gustafsson måste nu få spelarna att fortsätta tro på sitt kunnande och sin förmåga. För nu väntar två tuffa bortamatcher på Gamla Ullevi, först mot Blåvitt den 25:e juli och sedan GAIS den 1:e augusti. Må lycka och välgång vara med laget då. Kom upp och stötta klubben. Göteborg är en trevlig stad att besöka på sommaren!
