Preston - Leeds United
1 - 1

HBK nollade i midsommarmatchen mot Häcken

Med tretton matcher spelade är HBK alltjämt kvar under nedflyttningsstrecket. Visst, det återstår trots allt Sjutton matcher, men med tanke på hur de sista nittio minuterna mot Häcken såg ut kommer det krävas något extra för att föreningen är allsvensk till 100-års jubileet nästa år. Speluppehåll väntar härnäst och då även ett välbehövligt öppet transferfönster…

Jens Gustafsson presenterande en lite otippad startelva. Gudjon Baldvinsson klarade uppenbarligen inte matchtestet, och precis som senast mot BP fick Selakovic därför förtroende bredvid Boman på topp. Den stora förvåningen var dock att Järdler – som ju var tillbaka från avstängningen senast – fick starta på bänken till förmån för Oliver Silverholt och Viktor Ljung. Rutinen fick med andra ord stå åt sidan den här gången – genomsnittsålder i backlinjen var endast 22 år.

De 3051 besökarna på Örjans Vall fick se hemmalaget Halmstad öppna matchen optimitiskt och man visade upp en hel del goda intentioner även om den där avgörande passningen saknades. Allt eftersom matchuret tickade på växte Häcken in i matchen samtidigt som det fina spelet HBK initialt visade upp förvandlades till ett naivt långbollstjongande, ofta med Boman som mottagare men lika ofta helt utan adress. Boman är ruskigt stark i luftrummet och trots att han ofta vinner höjdduellerna saknar Selakovic speeden för att kunna utnyttja skarvnickarna från anfallskollegan. De gånger man försökte spela längs marken tog det inte många passningar innan bollen hamnade rakt i gapet på motståndarna. De blåsvarta gjorde det onekligen inte lätt för sin bollhållande kompis med tanke på hur lite de sökte sig till öppna ytor eller tog uppöppnande löpningar. När en gulsvart dessutom kommer fram och sätter press slås bollen i de flesta fallen antingen a) hem till backlinje eller målvakt eller b) framåt på vinst och förlust (oftast förlust).

Häcken är betydligt skarpare i sina anfallsförsök. Det är ett helt annat tempo i deras passningsspel och Hissingskillarna gör sig spelbara, visar att de vill ha bollen. Det går snabbt när de kommer runt på kanterna och det känns därför helt logiskt när 1-0 kommer efter en knapp halvtimmes spel. Skyttekungen El Kabir sätter bredsidan till ett inspel från vänsterkanten och trots att Stojan Lukic touchar bollen har den en obehaglig studs som han inte kan göra mycket åt. Tidigare hade Mika Ojala dessutom bränt ett läge mitt i straffområdet. Detta i kombination med att HBK vikt ner sig totalt den avslutande halvtimmen av första gör att halvtidsresultatet 0-1 får betraktas som ett bra resultat ur ett blåsvart perspektiv. HBK:s enda riktiga avslut i första halvlek hade Mikael Boman när han drog till från straffområdslinjen men bollen gick rakt på målvakt Källqvist.

Man får anta att Jens Gustafsson tog till den beryktade hårtorken i halvtid för till en början såg det faktiskt lite mer lovande ut i andra halvlek. Tyvärr höll inte effekten i sig särskilt länge utan den främsta anledningen till att HBK inte förlorade greppet om matchen var att Häcken under en period, liksom hemmalaget, slarvade med passningsspelet. Men precis som i första halvlek var det dålig rörelse i laget, passningstempot var på tok för lågt och det infann sig en passivitet i det defensiva jobbet som inte är acceptabel på den här nivån.

Så när 2-0 kommer på en hörna i 81:a minuten är det tack och hej. Även om det givetvis fanns gott om tid att vända på steken och åtminstone kämpa för att erövra en poäng är det uppenbart att många av spelarna mentalt redan har tagit av sig skorna och tackat för en god match för maken till uppgivenhet har inte skådats på länge. Här har Jens något att jobba med. Man är inte seriens jobbigaste lag att möta när laget ger 80% i löpningar och närkamper. Vad HBK behöver är en massiv injektion av självförtroende. Tack och lov väntar ett två veckors långt uppehåll och även möjligheten att förstärka laget utifrån. Jag vet inte vad som kommer men jag tror inte heller att det är det viktiga. Huvudsaken är att det sker något nytt, något som gör att spelarna ser det som en nystart och som ger dem en mental omstart. Även om truppen inte är allsvensk toppklass så är laget betydligt bättre än tabellen visar. Nu handlar det bara om att få fram det. Tabellen är fortfarande jämn och det kan gå snabbt att halka ifrån de andra lagen, men det kan också gå lika fort att klättra uppåt och befästa en mittenplats. Om två veckor väntar årets kanske viktigaste match, jumbomötet mot Syrianska. Låt oss hoppas att vi får se ett annat HBK då.

STATISTIK HBK – BKH:
Mål: 0 -2
Bollinnehav: 47 – 53
Avslut: 7 – 18
Avslut på mål: 3 – 6
Frisparkar: 12 – 12
Hörnor: 5 – 7
Tacklingar 12 – 10
Gula kort: Viktor Ljung, Gudjon Baldvinsson, Leonard Zuta