HBK-Sundsvall 2-2

HBK-Sundsvall 2-2

Det var på väg att bli en drömstart för Johan Oremo och ett avstamp inför hösten som fått oss blåsvarta att verkligen börja tro igen. Det blev ett välbekant gammalt X.

                                            Isak Pettersson
Jesper Westerberg, Fredrik Liverstam, Alexander Berntsson, Adnan Kojic
                       Marcus Mathisen, Aboubakar Keita
           Nikolai Alho, Alexander Ruud Tveter, Sead Haksabanovic
                                             Johan Oremo

Första halvlek
Vi hade sett förut fast då med vänstran! Marcus Mathisen avlossade högerkanonen strax utanför straffområdet och med en lurig bollbana letade sig bollen in i nätmaskorna bakom en något passiv Tommy Naurin. 1-0 till HBK redan i matchinledningen och man hade fått en flygande start på höstsäsongen!

”Vad fan gör karln?” hann jag tänka när Johan Oremo drog iväg en luftpastej från halva plan med knappa halvtimmen spelad. Men Oremo hade redan upptäckt det jag inte sett – att Tommy Naurin var ute på vift och från mittcirkeln seglade bollen hela långa vägen in i mål. Vilken drömstart för Halmstads nyförvärv och just där och då trodde jag verkligen på tre poäng.

Men istället för en rejäl boost av självförtroende blev HBK passivt och bjöd in Sundsvall i matchen igen. Eric Larsson. Denne Larsson! Efter att ha fintat bort Sead Haksabanovic skickade han in 2-1 med en riktig pärla via stolpen i matchminut 37. Och med halvlekens sista spark kunde comebackande Marcus Danielsson lirka in kvitteringen efter en nickskarv på hörna där hela HBK-försvaret utom Alexander Berntsson glömde bort den bortre stolpen.

Andra halvlek
HBK kom ut med bättre intensitet i andra halvlek och ville framåt. Men när Marcus Mathisen drog på sig andra gula kort efter en kapning bakifrån kändes det som ”god natt”. Men HBK lyckade ändå stå upp bra och skapade nog fler chanser än GIF i andra halvlek. Idag saknades inte viljan och inställningen utan man hade hela tiden lust att gå på offensiven. Kanske speciellt väl illustrerat av Kosuke Kinoshita som gjorde ett piggt inhopp.



Reflektioner från matchen
För att sammanfatta det hela så tycker jag att GIF Sundsvall idag såg ut som ett bättre fotbollslag än HBK. Man har en större bolltrygghet och ett bättre grundspel (teknisk skicklighet) än Halmstad. Det är fortfarande lite för ”lösryckt” och inte så organiserat i HBK:s speluppbyggnad. Man saknar den där riktiga kvaliteten att sätta den sista passningen på plats. Det är lite för dålig rörelse, slarv och även nonchalans på vissa fötter. Att sedan Isak Pettersson har jävligt bra fötter vet vi så man behöver inte demonstrera detta med ständiga bakåtpassningar som vid något tillfälle också höll på att ställa till det.

Det finns ljuspunkter – Johan Oremo gjorde det bra, Mathisen och Keita tar för sig på mitten och ”Koske” gjorde ett piggt inhopp. Men det räcker inte! Man måste kunna få ihop ”helheten” och under en hel match. När man inte får en tillräcklig ”boost” av självförtroende av en 2-0 ledning på hemmaplan mot bottenkollegan och tar tre poäng – ja, när ska det då vända?

”Hoppas de vågar nu i andra halvlek” hörde jag Texas säga inne på muggen i paus. Ja, i andra halvlek gjorde man ju det i viss desperation men då var ju redan Sundsvall inbjudna till festen. I och för sig tycker jag inte att Halmstads 2-0 ledning spelade matchbilden så långt för Giffarna hade haft många ”nästanlägen” som man sedan lyckades utnyttja när Halmstad blev för passiva.

Och vilken högerback Sundsvall har i Eric Larsson! Ettrig i defensiven, ständigt på språng i offensiva räder och dubbel målskytt mot HBK! Honom måste väl någon större klubb snart lägga vantarna på?

Ja, den här ”kvalrundan” gick tyvärr i norrländsk fördel. En poäng mot Sundsvall idag var inte den ultimata katastrofen som en förlust hade inneburit men nästintill. HBK behöver trepoängarna men jag kan inte riktigt se dem komma? Mot ”de turkiska betvingarna” på Jämtkraft arena nästa söndag? Jo men tjena! Det blir en ny blytung 22-timmarsresa för hjältarna i den där minibussen är jag rädd.

I bilen på vägen hem hör jag Johan Oremo säga i Sportextra att ”nu ska vi bara få ihop det sista så ska nog det här bli bra”. Och jag bara undrar: när då, Johan, när då?

Nej, jag tror inte att Halmstads Bollklubb i nuläget har den riktiga kvaliteten för att spela allsvenskt även nästa år men det kunde ju varit värre. Ett Gefle utan Oremo fick vända hem från Varberg med 0-2 i arslet ackompanjerade av en isande kall vind blåsandes från norrettan.

Så det kanske är dags att sänka ribban lite - kan Leeds United så kan väl vi? 

Håkan Ericssonboisabagen@gmail.comBoisabagen2017-07-22 21:10:12
Author

Fler artiklar om Halmstads BK