Inför Allsvenskan: Landskrona BoIS
Dags för Landskronas "svåra andra år" i Allsvenskan. Lyckas Janne Jönsson tagga sina grabbar, och vad händer om Farnerud försvinner?
Alexander Farnerud. Alexander Farnerud. Det går inte att skriva om Landskrona inför säsongen 2003 utan att minst två gånger nämna Alexander Farnerud. Vår nästa svenska stjärna är guldkanten på Landskrona BoIS av i år, och huruvida han är kvar i klubben säsongen ut kommer att avgöra hur året slutar för uppstickarna från NV-Skåne.
I fjol hade BoIS ett tacksamt utgångsläge, med ett bra grundspel och snabba, tekniska lirare som bidrog till ett ruskigt effektivt kontringsspel, samtidigt som i stort sett alla ”experter” tippat att laget skulle åka ur (jag själv var en…). I Milovanovic och Nannskog på topp tillsammans med Farnerud och Söderstjerna på kanterna kunde man stoltsera med en fantastisk offensiv, och var ett av Allsvenskans målfarligaste lag. Och mot dom flesta tips befann sig BoIS faktiskt i serietopp under VM-uppehållet. Därefter blev mitt eget tips mer ackurat, när man efter den egentligen kanske inte helt oväntade inledande explosionen av självförtroende började dala i tabellen. Till slut lyckades man dock hålla sig ovanför kvalstrecket, om än utan någon betryggande marginal.
I år är det lite annorlunda. Söderstjerna tyckte att han skulle kunna utvecklas bättre i den norska andradivisionen, och dessutom är överraskningseffekten borta. Å andra sidan gäller samma sak omvänt – man har nu haft ett år på sig att anpassa sig till spel i den högsta divisionen. Och med smarta nyförvärv i Allan Ravn (Bröndby) och Audun Helgasson (Lokeren), och med en minst lika smart tränare i Janne Jönsson, tror jag att BoIS ytterligare kan befästa sin status som allsvenskar under årets säsong, och troligtvis även ta ett par kliv uppåt i sluttabellen.
Peter Mikkelsen
De flesta verkar tippa Bois runt nionde plats, vilket även jag gör. Det enda som stör det tipset är att laget gått besvärande mycket bättre under försäsongen. Kanske är Ravn och HBK-ratade Helgusson (därmed inte sagt att han skulle vara på något sätt dålig, snarare en spelare som inte var vad vi mest av allt sökte i en tid då truppens storlek krympte) spelare som lyft Bois?
Hursomhelst är det skönt att slippa Söderstjerna, gör man fula saker och filmar samt utdelar tacklingar måste man vara beredd på att det ges tillbaka utan att spela på sitt handikapp. Bois sprudlande inledning förra året hejdades då laget genomskådades av de andra lagen och den snabba kontringsfotbollen med långbollar kunde kontrolleras (trots allt hade Hammarby vunnit SM-guld på den spelstilen året innan och Sundsvall praktiserat den norska varianten en tid – en likhet i spelstil som också ledde till att mötena mellan Sundsvall och Landskrona förra säsongen blev närmast engelska mycket sparka fotbollen ”på ytan”, springande och heta känslor). Nu måste Bois bli ett lag med mer förmåga att hålla i bollen och spela fotbollen inom laget längre perioder. Laget har också, till skillnad från exempelvis Elfsborg en fungerande och bra ungdomsveksamhet, även om vi hoppas att Mathias Eklund inte snubblar in några bollar mot oss i år. Just Elfsborg och även ÖSK bör man pressa bakom sig, liksom IFK Gbg, Öster och ESK. Därefter känns det som att det blir svårt att ta ytterligare platser.
Jonas Löfgren
Medan etablerade lag som IFK Göteborg, Hammarby och vårt eget HBK överraskade negativt under merparten av förra säsongen så var Landskrona det omvända. Laget som tippades åka ur tämligen enkelt överraskade positivt med sin enkla, men effektiva fotboll. Med allsvenskans kanske bäst ihopkomponerade anfallspar i Daniel Nannskog och Daniel Milovanovic och med supertalangen Alexander Farnerud i fantastisk form under merparten av säsongen så lade man tidigt grunden för sitt klarade kontrakt. Dessa tre spelares betydelse för förra säsongens så lyckade spel kan inte överskattas. Firma Nannskog/Milovanovic spelade i en härlig symbios med varandra, och hittade ständigt varandra med passningar och gjorde flera härliga mål. Att laget mot hösten började förlora och klev ner på sin egentliga nivå berodde mycket på det avbräck i offensiven som Milovanovics skada innebar.
I år är säkert Landskrona kartlagda från början och det krävs lite nya idéer från tränare Jönsson om man inte skall bli ett lag farligt nära kvalstrecket. Att man har fått behålla Farnerud blir ett lyft för laget, men även han är betydligt bättre kartlagd i år. Skall BOIS klara sig i år så måste några spelare till i laget nå en högre nivå, man kan inte lita till dessa tre endast i år igen. Mats Svensson är troligen allsvenskans sämsta förstemålvakt, och försvaret imponerar inte alls förutom Thorvaldsson i mitten, men kanske kan Audun Helgason höja försvaret tillräckligt? På mittfältet är nu Söderstierna borta, men det kan kanske öppna för bollkäre talangen Johan Andersson som fortfarande väntar på sitt genombrott.
Landskrona gjorde det bra förra året som höll sig kvar utan kval, men i år är det verkligen upp till bevis, både för laget och Janne Jönsson som tränare. En reviderad spelidé och nya tidiga formtoppar är att hoppas på för Landskronas del. Och den stora frågan kanske, får man behålla Alexander Farnerud hela säsongen? För att klara nytt kontrakt utan kval tror jag att man måste få behålla honom hela säsongen.
Fredrik Jonsson