Emil och Tommy om förlusten mot Samp
HÄB stötte ihop med två blåsvarta försvarsbjässar efter matchen på Ullevi och diskuterade matchen, lärdomar av Uefaspelet och att spela hemma på bortaplan.
Siffrorna speglade inte riktigt hur matchen såg ut, så mycket bör vi kunna vara överens om. HBK genomförde en lysande första halvlek, fullt i paritet med insatserna mot Sporting, och ledning i halvtid vore betydligt mer rättvisande - det var rentav orättvist att italienarna var med så bra resultatmässigt som de var. HBK radade upp lysande kombinationer och fina spelsekvenser. Italienarna begick inte ett enda tekniskt misstag, men såg inte ut att vara på tårna. Underskattning?
- Ja, det känns som att de inte förväntade sig mycket av oss, att de blev lite tagna på sängen, säger lagkaptenen Tommy Jönsson stående i en kulvert i Ullevis innandöme.
- Skulle vi ha vunnit så skulle vi haft en ledning med oss i paus. I andra vred de upp tempot och vi fick inte samma tid på oss som i första.
Backkollegan Emil Jensen, som stod för ännu en fin insats på sin högerkant, instämde.
- 1-0 kommer ju precis som vi hade planerat, då var förutsättningarna perfekta. Vi höll i bollen bra, vi hann andas, liksom. Men sen tröttade de ut oss i andra, då hängde vi inte med.
Emil var faktiskt den som var närmast att ge HBK den ldning man hade behövt i halvtid, efter ett stenhårt skott som målvakten täckte ut till hörna. Upprinnelsen var ett mycket vackert väggspel med Patrik Ingelsten.
- Ja det var snyggt va? Synd att den inte satt.
Hur var italienarna att spela mot, tyckte du?
- Alltså, jag var egentligen förvånad över att de inte var bättre. Fast det kändes antagligen för dem som det känns för oss att möta ett sämre lag i Svenska Cupen...
En sak som stack i ögonen lite grand var att inget av målen som Sampdoria gjorde såg direlt otagbara ut. Eller?
- Nej, frisparken såg inte omöjlig ut, säger Tommy. Fast det är jävligt svårt att säga, det var halt och då är det svårt att bedöma hur bollen studsar. Skotte var lurigt. Det är svårt med för oss backar på en sån här plan och det är ju säkert samma sak för Conny med de här flacka, hårda bollarna.
- På andra målet har Tomas och jag bytt plats, och hinner helt enkelt inte komma rätt igen. Samtidigt ska vi ju inte ge dem utrymme att slå sin frispark så snabbt, vi måste ju ha någon som springer fram och är i vägen. Det är ju sånt man lär sig på det hårda sättet i Europa.
Har ni plockat upp många nyttiga erfarenheter annars i Uefaspelet?
- Det är ju egentligen lite synd att säsongen tar slut nu, kan man säga. För det är ju annars så att det man lär sig i Europa drar man nytta av direkt. Man får ju inte de lätta målen här som man kan få i Allsvenskan och tempot är högre. I Europa slår ju svenska lag alltid ur underläge. Vi måste bli bättre på att utnyttja motståndarnas misstag, det tar vi med oss härifrån.
Nu är Uefacupen snart över för HBK för den här gången. Hur motiverar man sig för matchen mot Steaua i nästa vecka?
- Vi vill ju avsluta snyggt, tycker Emil. Nu kan vi ju bara åka ner och spela ut.
- Vi är ju i bra form, inflikar Tommy. Träningslägret i Turkiet var jättebra för oss, här hemma går det ju inte att bedriva vettig fotbollsträning. Första passet efter lägret var på fruset konsgräs och det ingen höjdare.
Ni börjar kanske bli vana nu, men hur känns det egentligen att spela hemmamatcherna borta?
- Sportsligt är det alltid en stor fördel att spela hemma i Europa, säger Tommy. Fi får bättre tryck på Örjans Vall.
- Det är trist att tvingas spela borta, tycker Emil. Här får vi ingen inramning som vi får hemma. Och det är ju de här matcherna man verkligen vill att Halmstadborna ska få se.
En del inramning fick vi ändå på Ullevi - i södra kurvan höll Sampdoriafansen låda matchen igenom med imponerande sisu och röststyrka. Regnet tycktes inte heller bekymra dem - i andra halvlek kontrade de i stället vädrets makter med att sjunga Singin' in the Rain. Men vi förstår vad Emil menar. HBK-stämningen utgörs till väldigt stor del av Örjans Vall och den djuptgående kultur som sitter i väggarna där. Men tills Halmstad kommun börjar ta sitt ansvar som hyresvärd på allvar, och dessutom ger HBK den respekt de förtjänar som stadens mest framstående ambassadörer i ett fotbollstokigt Europa, kommer Emils, Tommys och de andra att få fortsätta vänta på en modernt utrustad arbetsplats.
Innan vi skiljs åt ber HÄB att få överräcka ett par färska klistermärken från Arenakampanjen, med texten "Vi vill ha en modern fotbollsarena i Halmstad!". Emil ser förtjust ut.
- Den här sätter jag på bågen!, skrattar han och fortsätter till matsalen tillsammans med lagkamraterna.
