En otaktisk förlust

Stor besvikelse på Örjans Vall efter usla 2-3 mot Örebro Sport. En missad straff och en som aldrig dömdes kostade HBK tre viktiga poäng.

- Det här resultatet bjuder vi på. Det var Jonas Therns första kommentar på presskonferensen, och det är dagens sanning. Örebro tog inte en taktisk seger, det var HBK som led en otaktisk förlust. För man hade avgörandet i egna händer, men stod inte pall för trycket.

Magnus ”Turbo” Svensson, en av få godkända HBK:are i dag, summerade det hela väl. – En bedrövlig match. Och bortsett från målen dom gör hade dom två frilägen till… Hade vi satt vår straff hade det blivit helt annorlunda, då hade vi kunnat täppa till bakåt och spela lugnt. Som det blev nu lyfte dom sig och kunde göra ett mål till.

Det var vid ställningen 1-1 i andra halvlek, när matchen stod och vägde, som HBK fick straff. Det blåvita laget pressade på och ÖSK hade fullt sjå med att hålla undan. Magnus Andersson fick en boll på djupet i straffområdet, tog emot den med ryggen mot mål och drogs ned av två Örebrobackar. Straffen var det inget snack om. Mikael Nilsson klev fram för att ta den – och slog den några centimeter utanför vänster stolpe. – Sharbel är egentligen förste straffläggare, men Micke och Tommy kan också ta dom, förklarade Jonas Thern på presskonferensen efteråt. Och Sharbel Touma hade i ärlighetens namn ingen större dag i dag.

Annars såg det bra ut inför andra halvlek. I slutet av första var det HBK som hade kontroll över händelserna, och bytet av Dusan Djuric (som gjorde en klart godkänd insats i första men som var en smula övertänd och redan dragit på sig en varning) mot Igor Sypniewski kändes helt rätt och skulle väl säkerligen leda till att de anfall som Magnus Andersson var för ensam för att skapa i första nu skulle bli verklighet och leda till ett eller ett par mål? Tja, fram till den ödesdigra straffmissen gick det hyfsat. Efter den fick ÖSK en injektion av självförtroende, och gick åter framåt.

I 66:e minuten gav det utdelning, när Conny Johansson var ute och snurrade efter en förlupen boll på högerkanten. Paul Oyuga fick tag på bollen och kunde enkelt rulla in 1-2. Conny är en duktig målvakt, och han är långt ifrån den nödlösning tidningarna utmålat honom som, men han kan sägas sakna rutin i den mån att han aldrig borde ha rusat ut på ett så vådligt och onödigt äventyr som detta. Och hade inte HBK anfallit så högt med sina ytterbackar och därmed inte släppt till sådana ytor bakåt hade det aldrig hänt.

ÖSK spelade smart och resursmedvetet. Trots att man mötte ett bättre lag lyckades man med ett konsekvent och disciplinerat spel störa hemmalaget. Efter det något tursamma målet redan i 7:e minuten kunde man spela avslappnat. En hörna från vänster hamnade bland HBK-spelarna framför Conny Johanssons högra stolpe och i en tilltrasslad situation hamnade bollen i nätmaskorna. För oss på läktaren såg det ut som ett självmål av Tommy Jönsson, medan det officiellt hette att ÖSK:s Mikael Steen var målskytt.

Efter 2-1-målet såg HBK alltmer uppgivet ut, och efter Herish Kuhis påpassliga 1-3 efter en hörna kunde man lätt se att det inte skulle gå att vända underläget. HBK hade mycket boll på slutet och matade upp bollar mot Igor, Gnutten och debuterande Olle Kullinger, men de flesta uppspel hamnade hos ÖSK-försvaret och då HBK inte vann särskilt många andrabollar kom man heller inte till så värst många avslut. Magnus Andersson fick dock på ett bra skott i 90:e minuten, som studsade strax framför duktige John Alvbåge i Örebros mål och letade sig in vid högra stolproten, men 2-3 ser närmare ut på resultattavlan än vad HBK i själva verket var.

På HBK:s mittfält var Mikael Nilsson förpassad ut på kanten – enligt Jonas Thern för att få mer boll och på så vis återfå det flyt och självförtroende han hade under sin strålande höst i fjol – medan innermittfältet bestod av Magnus Svensson, Andreas Johansson och Dusan Djuric, som gjorde sin debut från start. Sharbel Touma på vänsterkanten hade inte sin bästa dag. Djuric visade liksom i sina tidigare framträdanden i A-laget i år upp en väldigt vårdad och elegant bollbehandling. Den fina debuten grumlades mest av ett väldigt onödigt gult kort för en ful kapning på Lars Larsen, något som kanske kan skyllas på övertändning.

Härnäst väntar Blåvitt på Urgamla Ullevi, nästa söndag. En svår match, och det känns som om en förlust där kan tvinga HBK att omvärdera målsättningen för säsongen. Starten har redan varit tung nog för att vi ska få obehagliga vibbar från i fjol.

Glädjeämnena var få i dag. Men i brist på annat kan man alltid glädjas över det faktum att Magnus Andersson med sina tre mål toppar den allsvenska skytteligan. Alltid något.

0 kommentarer