Förlust för B-laget
A-laget vann sin match, men för bilagan var det svårare. Trots ett mycket namnkunnigt lag vann Landskrona matchen på ett soligt Sannarp.
Väderförutsättningarna, men inte planen, var de perfekta när HBK:s b-lag drabbade samman med Landskronas motsvarighet i reservlagsserien under måndagskvällen. HBK kom till spel med ett lag av hög klass med massor av allsvensk rutin. Conny Johansson i mål kompletterades av en backlinje bestående av Stefan Vennberg, John Claesson, Vlado Reljanovic och Per ”Texas” Johansson. Mittfältet innehöll Emil Jensen, Torbjörn Arvidsson, Martin Ekström och Börje Sundvall. På topp härjade Henrik Bertilsson och Robert Andersson.
Den mest namnkunniga spelaren i motståndarlaget var U21-landslagets och Monaco-proffsets Pontus Farneruds lillebror, Alexander Farnerud. Yngre brodern Farnerud är själv en av Sveriges mest lovande spelare och merparten av Europas toppskikt vill ha pojklandslagsstjärnan.
Första halvlek spelades i hyfsat tempo där HBK genom halvleken var det spelförande laget. Motorn i laget var talangfulle Martin ”Ekan” Ekström som låg bakom de flesta av HBK:s anfall, ofta spelandes med endast en touch. Tillsammans med Torbjörn Arvidsson vann Ekan mittfältskampen klart i första halvlek. Tyvärr för Bollklubben verkade inte anfallarna Henrik Bertilsson och Robert Andersson särskilt motiverade att löpa för att skapa anfallsvägar. Bertilsson vann dessutom förvånansvärt få närkamper och Robert Andersson sprang sig inte direkt svettig. Istället var det när mittfältet kom i andra vågen som farligheter skapades. Några långskott och farliga inlägg var på kontot efter första halvlek, men inga blåvita mål.
Mål gjorde istället ständigt farligt kontrande Landskrona som med Alexander Farnerud på topp spelade snabbt och lyckosamt på djupet. Föga rättvist gjorde till slut Farnerud 1-0 till bortalaget med 5 minuter kvar av första halvlek. En snabb löpning i djupled mellan Stefan Vennberg och John Claesson och en smart placerad boll vid bortre gaveln resulterade i mål. 2-3 minuter senare var det reprisdags, men denna gång stod Farnerud endast för passningen.
Målen Landskrona gjorde på slutet av första halvlek avgjorde matchen ur flera aspekter. En betryggande 2-0-ledning som såg ännu mer stabil ut när annars väldigt duktige Martin Ekström visade sitt missnöje över det rättvisa i resultatet genom att bl.a. sparka iväg bollen i sin ilska. Med Ekan ur balans försvann HBK:s offensiva dimension i spelet i andra halvlek och Landskrona tog över allt mer. Byten gjordes också i HBK för att lyckas bättre, när loje Robert Andersson ersattes av lärlingen Andreas G Johansson och Börje Sundvall då intog en anfallsposition tillsammans med Henrik Bertilsson. Andra halvlek saknade riktigt heta målchanser, men notoriske måltjuven Henrik Bertilsson lyckades ändå peta in en boll i mitten av halvleken, framnickad av Arvidsson. I mina ögon var dock aldrig Landskronas ledning hotad. HBK hade några hörnor på slutet, men ingen blev farlig för Landskronaförsvaret.
Mest underhållande i matchen var annars Alexander Farnerud som med en fin teknik, snabba och intelligenta löpningar, bra närkampsspel, fint spelsinne och bra skott med bägge fötter visade att han har talang. En tendens att överarbeta en del situationer uppstod dock vid några tillfällen när Farnerud antagligen tyckte att det hela gick för lätt. Nu är det dock inte alltid så lätt att dribbla bort tre försvarare på en gång ens om man är en jättetalang.
Bäst i HBK för dagen var redan nämnda Martin Ekström, John Claesson och Stefan Vennberg som slog ett par lysande passningar från sin högerbacksposition, speciellt i första halvlek.
Negativt för HBK är att nyförvärvet från GAIS, Per Johansson, inte riktigt verkar ha kommit tillrätta i HBK. Försvarsspelet var många gånger dåligt och efter sina ibland lyckade löpningar på vänsterkanten var han märkligt oengagerad i det defensiva arbetet. Bättring krävs även om en ursäkt är den dåliga kommunikationen från innerbackarna.
