Ante bäst i HBK 2006

Med 25 matcher från start var Andreas Johansson den HBKare som spelade flest matcher i förra årets allsvenska. Med flest poäng i poängjakten på Himlen är blå var han dessutom den som stod för den överlag vassaste prestationen.

Allt sedan genombrottet 2002 har Andreas Johansson varit killen som har hjälpt till där det behövts i HBK. Trots att han både har varit givet förstaval som mittfältsankare i U21 och spelat (inofficiell) A-landskamp för Sverige på träningsturné i Hong Kong, har han fått ta på sig hjälpgummans roll i blåsvart. Än defensivt mittfältsankare, än högerytter, än vänsterytter, än högerback – det enda vi vet är att Antes närvaro i startelvan innebär en helhjärtad insats och en hög lägstanivå. Men den vagt definierade rollen stör inte Ante nämnvärt.
– Det viktiga är att få spela. Jag försöker hela tiden utvecklas och förbättra mina svaga sidor. Under 2006 fick jag en hel del nyttig erfarenhet av att spela på kanten, jag har blivit bättre i offensiven och fått bättre självförtroende i den rollen. Jag är ju fortfarande inte den som gör min gubbe och kommer runt för att slå ett grymt inlägg, men det har ändå gått hyfsat.

Uppåt framåt
Liksom flera andra spelare tittar Ante förbi Svenskafans då och då, men att han toppade HÄBs poängjakt hade han missat. Själv är han ganska nöjd med sin säsong.
- Jodå, det har väl gått okej. Inför säsongen hade jag framför allt målet att konkurrera om en plats på mitten. I och med Turbos skada tog jag ju en plats direkt, och efter det startade jag alla matcher utom en, då jag var avstängd.
- Jag vill spela så mycket så möjligt och utvecklas som spelare, och sett ur det perspektivet var ju säsongen bra. Om man däremot ser på det från lagets synpunkt var det inte lika bra, så att säga, vi hade ju siktat på en betydligt högre placering. Och så grämer det mig att jag inte gjorde något mål. Eller, ett gjorde jag ju…

Borta mot Hammarby ja. Vad hände där?

- Jag tror att domaren ville ha det till att Zvirre var på deras målvakt eller något liknande. Men i mina ögon var det ett helt korrekt mål. Vi hade väl kanske inte riktigt flytet med domarna i fjol.

Just matchen mot Bajen tyckte jag var en av dina bästa insatser i år. Du verkar trivas rätt bra i den sortens roll, när du ligger som en ”sköld” framför försvaret och suger upp bollar.

- Ja jo, jag gillar ju att ligga djupt på det sättet. Men samtidigt vill jag gärna ligga lite högre i banan, kunna vara mer delaktig i offensiven och slå djupledspassningar och så.

Så hur ser du på din roll under kommande säsong? Var kommer du att spela?

- Jag konkurrerar väl främst med Hasse om en plats centralt, och han är ju en mycket duktig och klok spelare. Jag har ju kämpat med Turbo ett tag nu...
- Det är ju en fördel för mig att jag kan spela flera positioner, för på så sätt kan jag ju konkurrera om en plats i startelvan på flera platser. Konkurrensen i laget är jättebra och inget är givet. Först och främst vill jag ta en plats i startelvan. Jag behöver förbättra en del grejer, ta för mig och våga mer.

Våga mer, säger du – känner du att du inte har gjort det tidigare, att du har hållit tillbaka?

- Njaej, jag menar väl mer att det finns fler steg att ta. Det handlar både om självförtroende och rutin, om den list man får som spelare. Jag har blivit starkare i hela kroppen, och framför allt har jag förbättrat min benstyrka.

Styrka, ja. När man tänker på defensiva mittfältare i HBK tänker man ju gärna på typ Petter (Hansson) och Tobbe (Torbjörn Arvidsson) - stora killar som lever högt på ren fysisk råstyrka. Du har inte samma sorts fysik som de har, men du räds ju verkligen inte att gå in i närkamper. Utan att ha siffror till hands skulle jag väl ändå gissa att du är en av dem som tar flest närkamper i HBK - och vinner en hel del av dem.

- Det är där benstyrkan och listen kommer in. Det handlar oerhört mycket om timing och balans. Jag har en ganska låg tyngdpunkt, och det kan jag utnyttja i närkamperna. Det ger mig bättre balans. Matiu (Taingahue, fystränare) och jag pratar mycket om det här och han ger mig massor av bra tips. Vinner jag fler närkamper som central mittfältare får vi mer boll i laget, och i dagens fotboll är det ju livsviktigt. Ju fler vunna andrabollar, desto fler anfall.

Hur upplever du att spela centralt tillsammans med Dulle?

- Dusan är en mycket bra fotbollsspelare. Vårt samarbete har väl funkat okej, tycker jag, men det kan bli ännu bättre. Han är ju betydligt mer offensiv än jag. När vi bildar innermittfält blir det mer att han går upp medan jag "sitter" på mittfältet.

Men du skulle gärna delta mer framåt?

- Jag gör ju det en del om jag spelar som defensiv mittfältare. Förutom att man vinner andrabollar och fördelar dem går ju bollen ofta upp från försvaret via mig. Jag gillar att spela med få tillslag, mycket väggspel och så.

Och Dusan är mer för att gå själv med bollen?

- Så är det ju, men han ska ju lägga kraften framåt, det är det han är bäst på.

Balansen i laget är det viktigaste
Tränare Janne Andersson är inte heller helt nöjd med kombinationen Ante och Dusan ihop på det centrala mittfältet.
- Nej, det fungerar inte hundraprocentigt. Under våren funkade det skapligt, men då spelade vi ju ofta 4-5-1 och då hade de sällskap centralt av Delani eller Patrik Ingelsten. När vi spelar 4-4-2 tappar vi för mycket med Ante och Dulle som innermittfältare.
Vad är det då som saknas i den konstellationen?

- Dusan har många fantastiska offensiva kvaliteter, men för att kunna dra maximal nytta av dem krävs det att man har en extremt defensiv spelare som stöd åt honom, och jag ser inte Ante som den spelaren.

Så om man då antar att Dulle är en startspelare centralt, betyder det att Ante får rikta in sig på att spela som högerytter?

- Nja, han är ju i grunden en central mittfältare. Sen är det klart att alla spelare kan få finna sig i att spela i en annan position än deras grundposition – hellre det än inte alls, förstås. Men jag har inga fasta svar på det, riktigt. Vi har ingen given startuppställning än.
- Ante är inte riktigt urtypen för den sortens balansspelare jag tänker mig på mitten. Hasse (Mattisson) fungerar i mina ögon bättre i den rollen och fick ta den positionen under hösten.
- Det är lite olyckligt att Ante har fått flytta runt så mycket mellan positionerna, men det har alltså att göra med vår strävan efter rätt balans på mitten. Samtidigt är Ante en mångsidig spelare, som också är duktig offensivt och kommer i många bra lägen framåt. Han borde absolut kunna bli mer målfarlig.

Några mål blev det inte för Ante under 2006, men väl ett par målgivande passningar. Jag nämner den eleganta framspelningen till Patrik Ingelsten hemma mot MFF, och Ante sufflerar mig om vrickningen till Hasse Mattisson mot AIK, och man riktigt hör hur han ler när han säger det. Men är offensiven eller defensiven det roligaste? Vilken är drömrollen för lagets meste generalist?
- Tja, rent hypotetiskt, då: du vet hur Milan spelar? 4-3-1-2, med Kaká framför ett tremannamittfält med Seedorf och Gattuso som tvåvägsspelare. Och i mitten finns Pirlo, centralt, men inte i en defensiv mittfältsroll så som man kanske tänker på den här hemma, utan han har mycket boll och dikterar tempot och är navet i offensiven. Nu jämför jag mig absolut inte med Pirlo, men just den rollen är klart intressant.

Den nye Turbo?
”Professorn” är överlag mycket nöjd med sin adepts gångna säsong.
- Andreas startade i 25 av 26 matcher i fjol och är helt klart en av våra viktigaste spelare. Jag ser den gångna säsongen som ett genombrott för honom. Inte för att han har varit dålig förut, men under 2006 var han jämnare än någonsin. Framför allt har han förbättrat sin fysiska status, och han vann fler närkamper än tidigare.
- Tidigare säsonger har han visat upp bra passningsspel och fin blick för spelet, men har saknat en del i närkampsspelet. Han har fortfarande en liten bit kvar att gå, men han har tagit stora steg.

Och det lär kunna komma ännu mer från Getingesonen. Inför 2007 har HBK stramat upp organisationen, och man har nu en tydligare rollfördelning, med Jonas Wirmola som ensam andretränare. Förra året var det tre personer som delade på den rollen, men nu nischar man de olika rollerna mer. Något som Andreas är mycket nöjd med.
- Det är positivt! De andra har gjort det bra, men det är nog bra med en tydligare struktur. Det ska bli intressant att arbeta med Wirmola. Sen måste jag få säga att Tobbe är riktigt duktig som individuell tränare. Han kommer att bli en riktigt bra tränare när han får mer rutin.

Tobbe la ju av som spelare inför förra säsongen, och i höstas tackade Magnus Svensson för sig i HBK-tröjan. Är det du som är vår nye Turbo?

- Hehe. Det är svårt att säga. Vi har ju ungefär samma grundposition och liknande uppgifter på plan, men jag vet inte om vi ska jämföras rakt av. Man kan säga så här – om jag har uppnått lika mycket som Turbo på fotbollsplanen när jag lägger av, då får man ju vara nöjd.

Slutställning i Poängjakten 2006

24p Andreas Johansson
19p Tomas Zvirgsdauskas
18p Peter Larsson
13p Ajsel Kujovic
13p Magnus Arvidsson
12p Dusan Djuric
9p Martin Fribrock
8p Marcus Sahlman
7p Tommy Jönsson
6p Hasse Mattisson
6p Texas Johansson
5p Emra Tahirovic
5p Conny Johansson
3p Patrik Ingelsten
2p Eduardo Delani
2p Emil Jensen
1p Jesper Westerberg
1p Gunnar H Thorvaldsson
1p Mikael Rosén
1p Tibor Joza