Thern-eran i HBK är över, del 1
I en exklusiv intervju med Himlen är Blå ger HBK:s avgående tränare Jonas Thern sin syn på de två åren i klubben, ryktena kring hans avgång och vad som väntar honom efter tiden i HBK.
I söndags gjorde han sin sista match som tränare för Halmstads BK när HBK förlorade säsongsavslutningen borta mot GIF Sundsvall med 2-1. I måndags gjorde han sin sista dag överhuvudtaget på jobbet innan han nu tar minst ett sabbatsår från tränarrollen i fotboll. Epoken Thern är över i HBK, innan den egentligen hann börja på riktigt allvar.
Gott om erfarenhet - som spelare
När Jonas Thern på hösten 2001 presenterades som HBK:s nya tränare efter Tom Prahl var det många som höjde på ögonbrynen. Svenska mästarna 2000 valde att satsa på en tränare utanför den vanliga cirkeln med allsvenska tränare som roterat runt i allsvenska klubbar. Som spelare ansågs han vara född som ledare, lagkapten i landslaget under många år och en av svensk fotbolls stora profiler genom tiderna, Jonas Thern var tidigt tippad att gå en tränarkarriär till mötes efter att fotbollsskorna lades på hyllan. Men att välja Thern som efterträdare till dubble guldtränaren Tom Prahl, som efter sex framgångsrika säsonger valt att gå till allsvenska konkurrentklubben Malmö FF, var ändå ett lika oväntat som nyskapande val av HBK:s klubbledning.
Med mängder med rutin från både svensk och utländsk proffsfotboll i klubbar som Malmö FF, portugisiska SL Benfica, italienska storklubbarna SSC Napoli och AS Roma och skotska jätten Glasgow Rangers som sista klubbanhalt i karriären, samt 75 landskamper för Sverige med ett VM-brons och ett EM-brons som största meriter fanns det gott om erfarenhet hos Thern, men allt var som spelare. Som tränare hade han bara två säsonger i moderklubben IFK Värnamo bakom sig när HBK tog kontakten och till slut lyckades övertyga Thern om att HBK var den rätta klubben för honom att fortsätta i. Men det krävdes övertalning från HBK:s sida för att lyckas få Thern att ta steget från Värnamo där han rotat sig med sin familj efter alla år utomlands. Jonas var helt enkelt inte övertygad om att han redan skulle ta steget till svensk elitfotboll, men efter överläggningar med sin gamle landslagskompis Roger Ljung så valde Jonas Thern att ta chansen som tränare i allsvenskan.
Samtidigt som Tom Prahl lämnade efter sig ett tungt arv att bära, så var Prahls avslutningssäsong inte i paritet med hans tidigare säsonger i HBK och det gav även Jonas Thern lite mindre press på sig att prestera goda resultat direkt. Men redan under vintern blev ett par problem tydliga för Thern. Holländska Heerenveen valde att köpa HBK:s stjärnanfallare Stefan Selakovic för att ersätta, till England flyktade, Markus Allbäck. Samtidigt som skyttekungen och publikfavoriten Selakovic flyttade valde även forna skyttekungen Henrik Bertilsson att varva ner, trots flera övertalningsförsök från Therns sida. Jonas stod nu inför sin första säsong som allsvensk tränare, men utan två av de bästa och mest rutinerade anfallarna HBK haft på senare år.
- Det gick tungt i början. Vi hade inte täckt upp förlusterna av Bertilsson och Selakovic samtidigt som det pågick ett generationsskifte i laget. Det var stor omsättning av spelare under vintern och vi hittade tyvärr ingen etablerad forward till säsongsstarten, säger Thern till Himlen är Blå.
Vårsäsongen blev också därefter. HBK gick en poängmässig kräftgång i allsvenskan och lyckades under vårsäsongens sju matcher endast vinna en, 1-0 hemma mot Kalmar FF, och det först i sjunde omgången. VM-uppehållet gav dock Thern och HBK chansen att se över laget och med ett par etablerade nyförvärv var det ett annat HBK som gick hösten till mötes.
- Under våren hade vi svårt att göra mål, men när vi väl hittade Pascal (Simpson), "Turbo" (Magnus Svensson) och Tomas (Zwirgsdauskas) så fick vi tyngden i laget som vi saknat under våren. Det var ingen tillfällighet att det gick bättre sedan, säger Thern och utvecklar.
- Vi jobbade mycket med vårt eget spel, ett spel som skulle gå från backlinjen via mittfältet. Det gäller att kunna lita på sitt eget spel. Samtidigt var det inte helt lätt att bryta den tradition med mer fysiskt spel som fanns i klubben, men jag har min idé om hur fotboll ska spelas och ville jobba med den. Under hösten föll sedan allt på plats och vi spelade enormt bra. Vinsterna byggde upp vårt självförtroende vilket vi kände när årets säsong startade.
Therns första säsong i HBK slutade med resultatraden 8 vunna, 12 oavgjorda och 6 förlorade matcher. Efter att under våren ha varit ett bottenlag och flera gånger under nedflyttningsstrecket så vände allt under hösten. Sharbel Touma och Mikael Nilsson höll landslagsklass och var i högsta grad delaktiga i att HBK blev "höstens lag". Therns första säsong slutade med en godkänd sjätteplats.
"Inte rättvist att bara se på höstens resultat"
Under årets försäsong fortsatte HBK under Therns ledning att hålla förlustnollan intakt och fler och fler började så smått tro på en säsong med medaljer. Under vintern gav Thern också en då okänd polack vid namn Igor Sypniewski chansen att träna med laget. Sypniewski kom till Sverige i bedrövligt skick, men visade ändå allteftersom han tränade ifatt övriga i truppen att han var en anfallare att räkna med. Ett ettårskontrakt skrevs med Igor som gjorde mål redan i sin allsvenska debut mot Sundsvall och HBK såg mycket starka ut inför mötet mot svenska mästarna Djurgården på Stockholms Stadion.
Igor och Jonas.
På Stadion blev det dock ett abrupt slut på HBK:s vinnande spel när Djurgården visade sig för starka. HBK hade under våren flera svåra bortamatcher och det gick lite upp och ner inledningsvis.
- Vi hade oturen att få möta DIF borta som är allsvenskans bästa lag och ett AIK borta i lysande form under våren. Trots att vi spelade väldigt bra mot t ex AIK så förlorade vi dessa matcher och under våren var det lite varannanmatch resultatmässigt, säger Thern.
» Fortsättning i del II