Krönika: När kassan börjar sina
Säsongen är över och det är hög tid att se över nästa års spelartrupp. Förhoppningarna är stora att HBK skall knyta till sig en storspelare och många vädjar - Öppna plånboken Sjöholm!
Halmstads BK har det senaste decenniet klarat sig bra ekonomiskt och kunnat bedriva en proffsverksamhet i klass med de allra största klubbarna i Sverige.
Varje år den senaste tiden har föreningen lagt en budget på 7-8 miljoner i driftunderskott. Detta har man kunnat finansiera tack vare spelarförsäljningar. Halmstads BK har för tillfället en god kassa. Men ledningen med Bengt Sjöholm i spetsen har flera gånger varnat att detta inte kommer att hålla hur länge som helst.
Sedan ett par år tillbaka har spelarmarknaden ute i Europa försämrats markant. Klubbarna har ofta mycket dålig ekonomi och har inte råd att köpa spelare utifrån på samma sätt som man gjort tidigare. Efter det att Malmö FF sålde Zlatan för närmare 90 miljoner kr har det nästan varit helt dött när det gäller anbud från utländska klubbar på allsvenska spelare. Detta drabbar givetvis en plantskola som HBK.
På årsmötet i mars presenterade Bengt Sjöholm en prognos över eget kapital de kommande åren. Prognosen byggde på resultat exklusive transferinkomster och transferutgifter.
År 2002: 15 386 000 kr, år 2003: 8 101 000 kr, år 2004: 1 016 000 kr
I årsskriften Kvasten för 2002 skriver Sjöholm:
HBK har under de senare åren, d v s sedan vi startade med heltidsanställda spelare, arbetat efter principen att när vi gör ett finansiellt åtagande då skall vi också ha täckning för detta. Det betyder att vi inte skriver kontrakt med någon - spelare, tränare eller någon annan - utan att ha täckning för hela perioden.
Denna försiktiga attityd har sin förankring till de ekonomiska kriser föreningen genomled 1974 och 1987. Då var klubben tvungen att ta ett banklån där medlemmar fick gå in som borgenärer och riskera hela sin privata ekonomi.
Sjöholms uttalande i Kvasten tillsammans med den ekonomiska prognosen säger att det blir svårt att teckna kontrakt som gäller över 2005. Om inte driftunderskottet minskar ordentligt kan proffsverksamheten vara i farozonen redan inom några år.
Det är inte svårt att räkna ut att HBK inte kan konkurrera ekonomiskt med svenska storklubbar som har mer än dubbelt så stora publik- och sponsorintäkter. Därför blir man förvånad när Jonas Thern gång på gång påpekar att HBK skulle satsa mer för att behålla stjärnorna i laget. Dessutom gjorde Thern detta mitt under kontraktsförhandlingarna med Zvirgdauskas och Sypnievski, vilket gör saken än värre. Och vad menas med att "satsa mer" om man betänker att HBK sedan man sålde Petter Hansson gått back med närmare ett åttasiffrigt belopp. Allt har blivit satsat på Therns lag.
Visst ska HBK satsa. Men det man först och främst ska satsa på är att öka intäkterna, att öka utgifterna mer än vad man har i kassan kan bli förödande, ja rent av äventyra föreningens existens.
Det är möjligt att HBK redan nu får inrikta sig på att dra ner på spelarnas löner. Men någon kris är det inte. Detta kan istället öppna vägen för unga talanger som får chansen att matchas in i allsvenskt spel. Kom ihåg de ungdomar HBK satsade på i början på 90-talet. De var inga etablerade spelare med stor rutin från framgångsrika storklubbar. De kom från Trönninge, Torup, Rydöbruk, Vessigebro och Vinberg, de hade inga höga lönekrav utan deras vilja var att bli en bra fotbollspelare. Efter förtroende i A-laget dröjde det inte länge förrän de vunnit med 3-0 över ett stjärnspeckat Parma. Det går att göra igen, om alla i HBK samarbetar mot samma mål och att vi tror på oss själva.
De här gamla medlemmarna på sittplats som vi pratat om, det var de som gick in som borgensmän. Många av dem fick pantsätta sina hus för att rädda HBK:s ekonomi. Sedan dess har budskapet varit tydligt - aldrig mer att vi sätter oss i den situationen igen, aldrig någonsin mer!
Tomas Peterson, Himlen är blå, 2003.
Dagens HBK-styrelse har format sin framtidspolicy. Vi vill vara med i högsta divisionen men inte till varje pris. Tiden är förbi då styrelsemedlemmar satt med personliga konkurshotande borgensåtaganden. Pengars makt får aldrig styra HBK. Historien har visat att det är klubbkänslan och de goda traditionerna som styrt HBK och lett oss till framgångar.
Stig Nilsson i Jubileumstidskriften 1989.
