Gästkrönika: Ändra kontraktspolitiken HBK
Det står klart att Bosmandomen kommer gälla fullt ut i Sverige till nästa säsong. Detta gör mig som HBK:are djupt oroad. Nyckelspelarna Tommy Jönsson, Sharbel Touma och Mikael Nilsson har alla ett kontrakt som löper ut efter nästa säsong. Dessa spelare kan nu gå till en svensk klubb efter kontraktstiden gått ut utan att HBK får ett korvöre för dem.
Med tanke på "Igor/Rosenbergaffären" kan man ana ett större glapp mellan svenska storklubbarna och vi lite mindre, både sportsligt och ekonomiskt. Glappet lär inte bli mindre nu. Jag är övertygad om att flera svenska klubbar kommer utnyttja varenda paragraf i Bosmandomen uti i minsta detalj. Flera spelare kan i sommar räkna med att ha ett kontraktserbjudande från en annan svensk klubb på skrivbordet när de kommit hem från träningen. Och den här värvarprocessen kan gå helt bakom klubbarnas rygg. Det har visserligen varit tillåtet att göra på samma sätt tidigare, men det har som Bengt Madsen ordförande i Malmö FF utryckt det tillhört "god sed" att ändå kontakta spelarens klubb innan man påbörjar förhandlingar med spelaren. IFK Göteborg bröt denna oskrivna lag när man kontaktade Peter Ijeh före man kontaktade MFF. Madsen gick i upp i taket och kallade Blåvitts ledning för "oprofessionella". Själv skulle jag inte bli förvånad om hans signatur syns på ett kontraktserbjudande till HBK:s Micke Nilsson till sommaren.
För att förhindra scenariot att våra nyckelspelare går till konkurentklubbar utan ersättning måste HBK förändra sin kontraktspolitik. Jag anser att förhandlingar med spelare som har ett utgående kontrakt på inom ett år borde ske omedelbart. Vägrar spelaren att skriva på då ska han säljas. HBK:s främsta och helt avgörande inkomstkälla för existens är spelarförsäljningar. Försvinner eller reduceras den kommer det bli väldigt svårt för HBK att fortsätta hävda sig i den absoluta Sverige-eliten. Självklart måste även HBK anpassa sig och fynda enligt Bosmandomens bestämmelser. Men viktigast nu är arbetet på att binda upp spelarna på flerårskontrakt.
Ute i Europa är det idag standard att föra förhandlingar med spelare som har ungefär året kvar på sitt kontrakt. Det är hög tid för svenska klubbar att tar efter. I svensk synvinkel tycker jag som sagt att kontraktsförhandlingar ska påbörjas redan under försäsongen. Det kan vara en oerhört pressad situation att skriva nytt kontrakt mitt under brinnande säsong, framförallt när förhandlingarna knyter sig. Det är då drastiska åtgärder som att stänga av spelare mitt under säsong kan förekomma. Och i en sådan handling finns det ingen vinnare. Jag vet att det kan vara svårt för spelare att redan i januari sätta sig ner och skriva kontrakt som binder dem för säsongen efter den kommande säsongen. Men det handlar om anpassning. Och jag tror att spelarna är samarbetsvilliga till denna strategi. Trots allt vill dem väl att det även i framtiden ska finnas klubbar att spela i? Med tanke på den ekonomiska situation som råder i hela fotbollseuropa borde väl ekonomiska överenskommelser i större omfattning gagna klubbarna i fortsättningen?
