Ordförande Arne Ekstrand i stor intervju

I samband med Arne Ekstrands tillträde som HBK:s styrelseordförande bjöd vi på en stor intervju inför det stundande uppdraget. Nu, ett år senare, bjuder vi på uppföljningen.

Vilka är dina generella intryck av ordföranderollen inom HBK efter ett år på stolen?

Det jag framför allt känner starkt är den inneboende kraft som finns inom Bollklubben. Jag tänker inte minst på den kraft som vi fick oss alla till livs då tränarteamet tillsammans med spelarna redde ut den svåra situation som vi hamnade i under året som gick.

Jag tänker också på den kraft som finns på kansliet och hos alla ideellt arbetande. Vi talar här om en samling alldeles underbara människor som jobbar otroligt hårt, ofta i det tysta, för att föra Bollklubben framåt.

Är uppdraget som förväntat?

Ja, det tycker jag. Jag har erfarenhet av ordföranderollen inom företagsvärlden och skillnaden är inte så stor som man kanske kan tro. Den största skillnaden är att man i idrottsklubben är ohyggligt beroende av spelarna. Man kan alltså inte med samma enkelhet påverka kostnadsmassan genom att säga upp personal. Handlingsfriheten i att hantera kostnader är alltså besvärligare i en fotbollsförening.

På plussidan hamnar den närhet som man får med enskilda individer. Det är en fantastisk känsla att kunna umgås med alla dessa ideellt arbetande, med lag och med anställda i övrigt. Det är en så underbart positiv atmosfär att vistas i och man känner sig glad och nöjd varenda gång man går in över tröskeln på kansliet.

För ett år sedan frågade jag dig vilka som är de viktigaste frågorna för HBK på kort sikt. Du nämnde då bland annat att prestera en bättre fotboll än föregående år. Varför nådde vi inte detta prioriterade mål?

Min bestämda uppfattning är att vi från styrelsens sida inte hade skapat rätt förutsättningar. Vi hade helt enkelt ett begränsat spelarmaterial. Detta märkte vi relativt snabbt under de inledande träningsmatcherna och det märktes i ännu högre grad när serien väl hade börjat. Vi kunde försvara oss under vårsäsongen fram tills vm-uppehållet men gjorde inga mål, och detta utomordentligt besvärliga läge hängde i under hela säsongen. Där tycker jag sedan att styrelsen tillsammans med tränarteamet visade handlingskraft då vi på ett seriöst sätt försökte ta oss ur detta genom att ta in nya spelare.

Du nämnde också vikten av att få balans i ekonomin på årsbasis. Varför nådde vi inte heller detta prioriterade mål?

Man har inga stora kostnader inom HBK och kostnadsmassan är i huvudsak att härleda till laget. Och för att nå vår målsättning om att alltid vara bland de sju i Sverige så kan vi inte ha en så mycket billigare trupp än vad vi redan har. Därför måste vi istället titta på intäktssidan.

Där har vi nyligen stärkt upp med en ytterligare säljare i form av Mattias Skoog. Utöver denna rekrytering har vi tagit in expertis utifrån för att utbilda vår försäljningspersonal och jag räknar med att vi skall fördubbla marknadsintäkterna fram till 2010. För att nå detta mål kan det eventuellt behövas ytterligare förstärkningar på marknadssidan.

Men allt detta kräver att de rätta förutsättningarna skapas och då menar jag att en ny arena kommer på plats, vilket skulle skapa en helt ny marknads- och publiksituation. Detta hänger givetvis ihop med att vi då kan erbjuda en helt ny produkt, inte minst med exempelvis logeverksamhet.

För ett år sedan bad jag dig att också ange de prioriterade målen över en femårsperiod. Du talade då bland annat om att sätta upp tydliga strategier för hur verksamheten skall bedrivas. Hur fortskrider detta arbete?

Inom föreningen har vi, som en av de viktigaste målsättningarna, beslutat att HBK alltid skall vara topp sju i Sverige. Vi har varit utomordentligt seriösa då vi gemensamt har kommit överens om vilka spelartyper vi behöver för att nå detta mål. Sedan har vi sökt av marknaden och gått ut för att hitta just dessa.

Då granskar vi de potentiella spelarna inte bara utefter spelaregenskaper, utan lika mycket utefter hur de är som individer. Grundförutsättningen är att alla påtänkta spelare måste fungera hos oss som människor. De yngre är tänkta att på sikt också fungera som fotbollsspelare, medan detta krav naturligtvis ställs på äldre spelare från dag ett.

Denna strategi och utgångspunkt har vi haft och jag tycker att vi har varit lyckosamma med att bygga grunden för ett lag som skall vara topp sju i allsvenskan 2007. I nästa steg skall vi spetsa till det ytterligare för att sikta mot den absoluta toppen säsongen 2008. Vår bedömning är att många av våra spelare bör kunna toppa då.

Som en andra viktig punkt över en femårsperiod angav du att upprätthålla spetsen på ungdomsverksamheten för att kunna fortsätta fostra egna talanger. Hur rimmar detta med att exempelvis ta in Magnus Bahne istället för den egna produkten Marcus Sahlman?

Då är vi tillbaka i det mönster som vi redan har berört. Jag syftar på då vi inom föreningen tittar på vad vi behöver. I den stund vi satte oss ned kunde vi konstatera att vi inte hade en målvakt som kunde betraktas såsom en av de sju bästa i Sverige. Så enkelt var det.

Då gick vi ut och sökte av marknaden och fann Magnus Bahne som vi kunde hämta in under rimliga betingelser.

Man skall också komma ihåg att just målvaktsprofessionen är speciell. Den kräver många gånger ett visst mått av erfarenhet. En erfarenhet som man ofta har först vid 26-28 års ålder. Så i denna specifika situation fick den grundläggande och tydliga målsättningen om att vara topp sju i allsvenskan råda.

Som en ytterligare punkt nämnde du att jobba hårt med marknadsfrågorna. Detta har vi redan berört och jag går istället vidare till nästa punkt; positionering och differentiering. Du talade om hur viktigt det är för HBK att tydligt kommunicera föreningens värderingar och unikitet. Så vilken är den profil som vi vill kommunicera, vilken är HBK:s position i fotbollssverige?

Vi skall arbeta på ett sådant sätt att vi utgör ett förstaalternativ för unga talangfulla spelare i Sverige. När vi sedan har dessa spelare hos oss så skall vi utbilda och utveckla dem till landslagsmässiga kvalitetsspelare. Inte minst inom fotbollskommittén arbetar vi väldigt hårt just inom området spelarutbildning. Vi satsar stora resurser och lägger väldigt mycket tid på att gemensamt utforma bästa tänkbara fotbollsutbildning för våra spelare. Och det handlar då om allt från allmänna träningsmönster till specifik och individanpassad fysträning. Det handlar också om att mäta resultat och framsteg för laget som helhet och för individen.

Utöver detta jobbar vi aktivt med avveckling. Alltså hur vi på bästa tänkbara sätt kan hjälpa spelare på väg ut ur föreningen till nya klubbar. Detta att HBK tar hand om sina spelare, både de som är på väg in, de som redan är hos oss, samt de som är på väg bort, är en viktig del av den profil som vi vill att HBK skall representera.

Och då är det viktigt att också alla runtomkring föreningen stöttar och förstärker denna bild. Det är så trist att behöva ta upp det, men tyvärr har vi under året fått uppleva att så inte alltid är fallet. Jag tänker på hur vissa så kallade supporters behandlade Patrik Ingelsten. Det måste vara fullständigt unikt att en klubb som HBK, med sin fantastiska klubbkänsla, har element – unga som gamla – som uppvisar ett sådant hat mot en egen spelare. Jag trodde inte att det kunde hända och blev så oerhört besviken. Men då skall man veta att min besvikelse inte var någonting jämfört med vad laget, tränarteamet, och framför allt vad Patrik själv, kände. Jag kan inte nog starkt uttrycka min avsky inför detta.

Och hur har ni nått ut i fotbollssverige med budskapet om HBK som klubben som utvecklar och tar hand om sina spelare bättre än andra föreningar?

Det är oerhört viktigt att kommunicera och få ut uppfattningen att Halmstad är en bra miljö för spelare att utvecklas i. Likaledes måste unga spelare eller föräldrar till unga spelare förstå att en förutsättning för att utvecklas är att spela, och att i Halmstad får man spela. Hos oss får man chansen. Därför skall vi fortsätta ha en mix av spelare i laget där äldre karaktärsspelare blandas med unga, för att inte säga mycket unga, spelare. Och jag vågar påstå att när den första seriematchen mot Helsingborg går av stapeln så har vi fler unga spelare på banan än något annat allsvensk lag. Det är jag helt övertygad om.

Och jag märker när jag träffar spelare och föräldrar till spelare att de har en klar uppfattning om, och känsla för, vad HBK står för. Många har förstått att man kan få en fin utveckling i Halmstad för att sedan ta nästa steg i en större utländsk klubb. Överhuvudtaget upplever jag att jag möts av väldigt positiva signaler när jag representerar HBK i olika sammanhang.

Den sista punkten du nämnde som en prioritet för den kommande femårsperioden var att få en ny arena på plats. Vilket arbete har skett bakom kulisserna under det gångna året?

För det första så riktade vi som klubb betraktat in oss på var vi skall ha vårt härbärge framledes. Och efter ett genomlysande arbete så enades styrelsen om att det är Örjans Vall som gäller.

Parallellt med detta började jag jobba med den förra kommunledningen för att snabbt ta steg ett, nämligen att säkerställa Örjans Vall med värmeslingor. Den dialogen mynnade raskt ut i att kommunen gick in och satsade fyra miljoner under sommaruppehållet. Redan där lades förutsättningarna för en ny arena.

Från dag ett har inriktningen från min och styrelsens sida varit att det är vi som skall presentera en lösning för kommunen, och inte tvärtom. Jag har hela tiden sagt att med de krav som en kommun har i ett Sverige av idag så kan vi inte begära att de skall satsa pengar i att bygga en arena åt en proffsklubb. De skall bistå oss på ett eller annat sätt, men det är vår förbannade uppgift att fixa detta själva.

Med det som utgångspunkt började jag söka i mitt nätverk och förde en dialog med många av alla de som jag har haft att göra med genom årens lopp. Jag fann då att Nordicum är de som ligger i framkant. Inte minst genom deras projektbaserade arbetssätt med en paraplyorganisation bestående av bara ägarna längst upp, och sedan ute i företagen. Detta gör inte minst att de undviker en kolossal massa overheadkostnader.

Vi inledde en dialog och såg över på vilket sätt vi gemensamt skall kunna få fram en arena i Halmstad. Utgångspunkten var då att Nordicum skall få access till Tullkammarkajen. Genom att säkerställa ett fantastiskt bostadsområde där bistår de kommunen med en ny toppmodern arena för 300 miljoner kronor.

I själva verket är det då kommunen som indirekt bekostar arenan genom att upplåta marken vid Tullkammarkajen. Hur ser du på detta upplägg?

Det är ett utomordentligt bra upplägg! Tullkammarkajen har legat på det sätt som den ser ut idag i ett antal år. Kan man då väldigt snabbt få ett nyttjande av denna yta så kan man på många, många sätt ytterligare belysa Halmstad som den framtids- och upplevelsestad som Halmstad är. Vi pratar här om ett landmärke, så fantastiskt fint centrerat vid Nissan och ut mot vår vackra kustlinje. Det vore helt underbart!

Hur skulle ägandet av arenan se ut?

HBK:s ambition är att vi skall äga arenan. Vår ambition och tanke är också att vi behöver stöd från kommunen vad gäller infrastrukturen runt arenan. Jag tänker specifikt på tillfartsvägar, uppsnyggning över huvud taget samt en gångbro över Laxön till parkeringsplatsen vid Folkparken. Vi vill också föra diskussioner med kommunen om stöd i driften.

Vilka är de utländska investerare som har nämnts tidigare?

Nordicum sitter inte på hela kapitalet utan backar i sin tur upp sig mot banker och intressenter. De kommer i första hand att vända sig mot svenska banker, men om behov finns så kan de också hämta kapitaltillskott från utländska företag.

Varför är Nordicum intresserade av detta projekt? Varför är HBK den perfekta partnern för dem?

Nordicum känner för en klubb som arbetar så målmedvetet och ambitiöst och vill så mycket. Och detta utan storklubbarnas förutsättningar. Därför känns det angeläget för dem att skapa en win-win-situation för Halmstads kommun och invånarna i Halmstad, för HBK och naturligtvis också för sig själva.

Beskriv bostadskomplexet vid Tullkammarkajen.

Det som skissas på nu är ett antal skyskrapor. Det kan vara en, kanske två eller till och med tre. I den nogsamma finplaneringen handlar det sedan om att välja den förutsättning som lämpar sig bäst för området som helhet.

Vad man med säkerhet kan säga är att ett område av denna karaktär kräver en kringliggande struktur i form av olika typer av butiker och serviceinrättningar, allt detta som du behöver ha intill dig och som naturligt blommar upp i och kring nya bostadsområden. Man kan tänka sig en miljö av samma karaktär som Malmös Västra Hamnen eller Helsingborgs Norra Hamnen.

Är Halmstad moget ett bygge av denna kalibern? Finns det efterfrågan?

Detta är naturligtvis en fråga som vi har undersökt grundligt och efterforskningarna visar att bostadsmarknaden i Halmstad absolut kan bära ett sådant projekt. Det som byggs, det säljs också.

Samtidigt skall man komma ihåg att ett sådant här boende attraherar nya grupper av bostadsspekulanter. Man kan exempelvis tänka sig att personer från inlandet finner att ett ”sommarhus” på 34:e våningen i Halmstad är ett mycket intressant alternativ.

Man skall också komma ihåg att när det byggs bostäder av denna karaktär så finns det en tydlig kedjereaktion bakåt i form av upp till sex, sju flyttningar inom kommunen. Alltså, exempelvis då ett par lämnar sin hittillsvarande bostad i Halmstad för att flytta in i en ny skyskrapa så flyttar i sin tur ett annat par in i det första parets tidigare bostad. Detta andra par lämnar naturligtvis sin hittillsvarande bostad och då frigörs den på marknaden. I slutet av kedjan kan det handla om en student som lämnar sitt föräldrahem för att flytta in i sin första egna lilla etta. Det blir alltså en positiv flyttkedja i kommunen.

Vad händer med Nordicums intresse om detta dras i långbänk?

De kommer att ha tålamod ett tag. Det är naturligtvis så att de inte bara kommer att stå och vänta och låta allting bero, men då de har erfarenhet av att arbeta med kommuner så är de medvetna om att dessa projekt kräver en viss handläggning. Kan vi hålla den tänkta tidtabellen där vi sätter spaden i backen sensommaren 2008 så är detta okej ur Nordicums synvinkel, men drar projektet ut på tiden längre än så, då är det för lång tid.

Vilket är nästa steg i processen?

Redan den 14:e februari har vi nästa möte med investerare och kommun. Då skall vi vara ännu lite tydligare gentemot kommunen. Därefter inleds deras handläggningstid för att förhoppningsvis nå fram till beslutet att vi skall gå vidare med projektet. Vi kommer att beröra tidplanen mer i detalj vid mötestillfället den 14:e.

Halmstad har historiskt sett mycket svårt för att fatta denna typ av beslut. Vad talar för att just detta projekt kommer att behandlas annorlunda?

Innehållet i projektet, helt enkelt. Vi har något väldigt konkret att komma med, och det konkreta är att om vi kan skapa den här möjligheten så får Halmstads kommun en ny fotbollsarena.

Vi skall beakta att ute på Sannarp så är det kommunen som får bygga. Men enligt vårt och Nordicums upplägg så kan kommunen luta sig lugnt tillbaka och titta på när Halmstads Bollklubb med stöd av Nordicum driver arenaprojektet, och när Nordicum driver Tullkammarkajsprojektet.

Vissa nämner Sannarp som ett bättre alternativ. Man talar om samordningsfördelar, etc. Varför är Sannarp inte ett alternativ för HBK?

Det första är att det fantastiska varumärket HBK hänger så intimt samman med Örjans Vall. Varumärket HBK är starkt i sig självt, men då det förknippas med Örjans Vall är det så mycket starkare. Denna symbios skapar i sin tur en helt annan marknadsförutsättning för klubben i sin fortsatta ambition framåt.

Det andra är att vi vid Örjans Vall kan hålla ihop klubben på ett helt annat sätt än på Sannarp. Vi kan alltså fortsätta vara den lilla klubben med den stora familjen.

Det tredje är Örjans Valls utomordentliga betingelser för klubben och för alla de som gästar oss. Jag menar att det är alldeles förtjusande att ta promenaden inifrån staden, längs Nissan och vidare mot vår arena för att se det finaste vi har, nämligen HBK. Och denna aspekt, att ta denna fantastiska promenad istället för bilen, är ju också aktuell i dagens miljöpolitiskt medvetna samhälle.

Då vi berörde ämnet för ett år sedan uttryckte du en väldig optimism i arenafrågan. Känner du likadant idag?

Absolut! Jag är säker på att vi kommer att greja detta. Helt säker. Förslaget är så genomarbetat och jag har mycket svårt att se varför vi inte skulle nå fram. Vi har dessutom en kommun som vill, och vi för en positiv och bra dialog med dem där båda parter drar åt samma håll. Min absoluta uppfattning är att vi kommer att fixa detta!

Men vad händer med din energi, din glöd för uppdraget om arenaplanerna går upp i rök?

Då vill jag nog säga att det skulle börja på att bli lite besvärligt. Som ordförande kan jag inte göra mycket mer än så här. Jag syftar på att initiera ett projekt av denna art, att dra det framåt genom mina kontakter och att säkerställa storlekstalen. Jag skulle se det som ett misslyckande.

När invigs en ny arena i Halmstad, och var?

Förmodligen har vi en mindre invigning för våra kära medlemmar och publik någon gång i februari/mars 2010. Den stora invigningen blir sedan vid den allsvenska premiären i april 2010 då vi möter något av topplagen från året innan.