Årssammanfattning HBK 2003
Mycket vatten har flutit i Nissan under 2003. Likväl har det hänt en hel del minnesvärda saker kring vårat HBK under året som gått. Tränare har kommit och gått, spelare likaså. Himlen är Blå ser tillbaka på året som gått, på årets sista dag.
När röken skingrade sig, när GIF Sundsvalls och HBKs spelare vandrade ut från Park Arena i Sundsvall, och allsvenskans samtliga 26 omgångar var färdigspelade, det var i den stunden man kunde konstatera att HBK hade gjort sin sämsta höstsäsong sedan de olycksaliga åren i slutet av 80-talet och början av 90-talet. Två gånger fick man då smaka Söderettans sura smak, men så blev lyckligtvis inte fallet i år. Men hade det inte varit för den så lyckosamma starten på säsongen så hade det kunnat sluta riktigt illa.
Annars såg det fram till mötet med guldkandidaten Malmö FF på Örjans Vall under sensommaren riktigt bra ut under Jonas Therns andra år i föreningen. Men det ödesdigra och smått pinsamma mötet med Tom Prahls adepter slutade i moll. 0-4 och någonstans infann sig nu tankar om att guldracet i allsvenskan inte beredde plats även för HBK. Man hade tidigt på säsongen, redan i andra omgången, fått sig en läxa i hur man spelar offensiv fotboll på Stockholms Stadion av svenska mästarna Djurgården, men rest sig och presterat fin fotboll länge och väl och såg ut att utmana DIF i toppen tillsammans med Hammarby och Malmö FF. Förlusten mot MFF tog sedan udden ur laget som efter den förlusten var en skugga av sitt forna jag. När sedan slutsignalen gick på Park Arena i sista omgången var det nog inte bara supportrarna som tänkte: äntligen slut på eländet.
Svenska Cupen
Mitt under höstens alla debacle infann sig lite hopp igen. HBK hade avancerat fram till semifinal i Svenska Cupen, en match som man skulle spela hemma mot Elfsborg, ett lag som HBK av tradition har lätt mot. Än en gång blåste det positiva vindar kring Örjans Vall. I den andra semifinalen spelade svenska mästarna Djurgården hemma mot division 1-laget Assyriska och om DIF vann både sin semifinal och allsvenskan skulle det räcka för HBK att gå till final för att få spela i UEFA-cupen nästa säsong. Förväntningarna var därmed höga inför matchen, men precis som mot MFF i allsvenskan presterade HBK ett horribelt försvarsspel och förlorade ånyo med 0-4 hemma. Därmed var även räddningsplankan för säsongen misslyckad och med hängande huvuden spelade laget sedan av säsongen.
Men det fanns fler anledningar till den miserabla hösten än endast dålig tro på sig själva. Rykten kring HBKs tränare Jonas Thern gjorde också sitt till.
Jonas Thern
Det fanns under säsongen flera frågetecken kring HBKs tränare. Hyllad under våren för sitt ledarskap, sin fingertoppskänsla och förmåga att få spelare att trivas. Men minst lika kritiserad under hösten för att han inte fick offensiven att fungera, sin brist på fingertoppskänsla och hans vara eller icke vara i HBK. Ena veckan var det en flytt till landslaget och nästa vecka skulle han lägga av helt. Det blev det sistnämnda, men Jonas Thern satte under sina två år ändå ett avtryck i HBK.
Med sitt öppna sätt var känslomänniskan Jonas Thern lätt för sin omgivning att läsa. Under våren fylld av harmoni, men under hösten saknades det något hos Thern. Det var inte lika kul längre och det märktes. I slutändan blev situationen ohållbar och Thern gjorde vad han hoppades var det rätta, han berättade om sina planer att sluta i HBK. Det fick inte önskad effekt hos spelarna som fortsatte att underprestera, men det fråntar inte Thern att han under hösten 2002 och våren 2003 var en av allsvenskans mest framgångsrika tränare. Det var bara synd att han inte fick det att fungera under en hel säsong. Nu väntar minst ett sabbatsår från fotbollen och när vi ser Thern på tränarbänken igen återstår att se. Jag tippar att det blir om något år som Tom Prahls ersättare på MFF-bänken.
Igor Sypniewski
I förskräckligt skick anlände HBKs nya anfallare i januari. Enligt Thern en kanonspelare när han väl kommit igång, men på förhand var det svårt att tro. Nio månader utan att röra en boll och dessutom rykten som följde Igor när han kom, men han bevisade att han kunde tillföra nya dimensioner i HBK när han väl tränat sig ifatt övriga. Snabb som få i allsvenskan, dribblingssäker och målfarlig, Sypniewski skapade sig snabbt ett aktat namn i allsvenskan. Igor var bäst i laget när HBK gick bra under våren och sommaren, men under hösten var han istället sämst i laget. Rykten om en framtida flytt från HBK började florera under hösten och på planen visade inte Igor något som tydde på annat. En total brist på inställning visade han upp och det framkom kort efter säsongens slut att Igor valt att skriva på för MFF. I HBK kommer vi mest att minnas hans ständiga offsidelöpningar och hans svek när lojaliteten sattes på prov. Men under några månader var han hela Halmstads kelgris.
Mikael Nilsson
HBKs störste stjärna var under 2003 riktigt bra, i landslaget. Där sköt han Sverige till EM i Portugal, men i HBK gick det lite tyngre. Kraven var höga och många krävde att "Nisse" skulle dominera i varje match. Det hade han svårt att göra och verkade under hösten något trött i sitt spel. Men Mikael Nilsson är ändå allsvenskans bästa spelmotor, sedan Kim Källström har flyttat och nästa säsong kommer han säkert att vara än mer taggad för att säkra sin plats i EM-truppen och kanske nå proffslivet också. Mikael Nilsson visade ändå under året att han har breddat sitt register och kan han bara höja sin lägstanivå lite så kommer han att kunna dominera varje match nästa år. Och med anfallare som inte sticker i djupled så fort bollen är på väg mot mittfältet så får "Nisse" chansen att bygga upp HBKs offensiv som han vill. Det kommer både HBK och Nilsson själv att tjäna på. 2004 blir Mikael Nilssons år.
Talangerna
Under Jonas Therns tid i HBK har rekordmånga fått chansen att debutera i allsvenskan. Under säsongen 2003 gjorde speciellt en spelare efterlängtad debut. 18-årige mittfältaren Dusan Djuric blev snabbt en favorit bland fansen med sitt tekniska spel. Liten till växten, men med en teknik som endast de bästa kan matcha tog han sig an allsvenskan och som han gjorde det. I debuten hemma mot Örebro blev det förlust, men efter bortamatchen mot AIK visste en stor del av Fotbollssverige vem Djuric i HBK var. HBK förlorade matchen, men en sak var tydlig. HBK hade fått fram en talang som kan axla Fredrik Ljungbergs fallna mantel.
En annan talang som slog igenom i HBK i år var Andreas Johansson. "Ante G" spelar för sin ålder ett väldigt moget spel, något som även U21-förbundskaptenen Torbjörn Nilsson uppmärksammat och Ante är en viktig kugge i U21-landslaget som tog sig till EM 2004. I HBK tog Ante en i det närmaste ordinarie plats på mittfältet under året och är en framtida lagkapten i HBK. En oerhört klok spelare är det allmänna omdömet.
Sent omsider slog även Patrik Ingelsten sig in i startelvan i HBK. När Sharbel Touma missade slutet på säsongen p.g.a. skada spelade Ingelsten ett spel som i mångt och mycket liknade Toumas. En flygande ytter som dessutom är målfarlig, Ingelsten var bäst i laget under de sista tre-fyra omgångarna. 2004 kan bli året när Ingelsten får sitt definitiva genombrott i HBK.
