Norwich - Chelsea1 - 2
0-0 med mersmak
HBK tappade serieledningen, men är ännu obesegrade. Med lite tur hade det dock fortfarande kunnat vara två pinnar ned till MFF.
Det blev 0-0 mellan IFK och HBK på Gamla Ullevi, för andra året i rad. Men i motsats till förra årets kalla, urtrista tillställning var det i kväll en spännande och underhållande match, i skönt vårväder, vi fick se. Båda klackarna verkade dessutom vara på humör, och bortsett från ett gäng imbeciller bland Kvastarna som yrade om "Judas-Alex" (stanna hemma nästa gång, snälla ni. Ni får mig att må illa) var det en fröjd att höra sånger och ramsor matchen igenom.
HBK inledde piggast och starkast. Man spelade med självförtroende och Mackan var på hugget på djupledslöpningarna, och både han och Preko oroade i Blåvitts försvar. Dock var det Mikael Nilsson som fick den första riktigt vassa chansen, men han missbedömde hur fri han var och vände och sköt hastigt i samma rörelse på en fin djupledsboll, och det fjösiga skottet gick utanför vänstra stolpen. Micke hade en rejäl chans till, när han fick bollen till höger i straffområdet i ett fint HBK-anfall. Skottet täcktes dock av en IFK-back och Bengt Andersson kunde rädda.
Jag har ännu inte riktigt vant mig vid att HBK sen ett tag tillbaka är ett betydligt mindre fysiskt lag än när vi hade Petter, Micke Svensson och Arvid på plan. Det märktes att Blåvitt hade några kilo mer muskler på banan. Följaktligen kändes det också oftast betydligt farligare när IFK hade hörna än när vi hade det. Dock dök en av HBK:s bästa chanser upp på en vänsterhörna. Mackan (tror jag att det var - såg tyvärr dåligt från sektion H) dök omarkerad upp vid första stolpen men hans nickskarv gick ut till höger.
IFK hade också några chanser. Det vi minns bäst - och det troligen farligaste - är det skruvade skott som Conny såg ut att kunna ta lätt men tvangs göra en riktig tv-räddning på. - Jag stod skymd, förklarar Conny. - Det var folk i vägen och jag såg inte vart bollen var på väg.
På det hela taget var HBK betydligt vassare i första. Blåvitt är tunga att möta, men om man har en genomgående god fysik är det sämre med tekniken. IFK-spelarna hade ofta svårt med även den mest rudimentära tekniken. Eller som en av mina vänner, som är blåvit, uttryckte det; "Fan, inte en av de här gubbarna kan ju göra fem på foten". Och med tanke på framför allt ytterbackarna Hjalmar Jónsson och Dennis Jonsson (inte släkt) är det nästan så att man undrar om han inte har rätt.
Om HBK var bäst i första halvlek blev man desto mer tillbakapressade i andra. IFK:s fysik tog ut sin rätt (även om tekniken fortsatte att lysa med sin frånvaro), och HBK blev mer tillbakapressade. Stundtals var det väldigt intensivt på planen, men det kändes någonstans i mitten av andra halvlek att det liksom inte skulle komma några mål i den här matchen. Blåvitts chanser bestod mest i halvdassiga distansskott som Conny kunde plocka som fallfrukt, och HBK:s enda riktiga farlighet i andra var väl när Rosenberg från två meter nickade rakt på en IFK:are, som kunde slå bollen till hörna. Det var å andra sidan en riktigt bra chans.
På det hela taget kändes det som att HBK kunde stå upp riktigt bra mot ett Blåvitt som trots allt kan ståta med ett av seriens absolut bästa försvar, och som aspirerar på de ädlaste medaljerna. Och detta på bortaplan, ej att förglömma. Man får klart godkänt för insatsen i säsongens hittills svåraste match, på en arena där inte många lag lär hämta några poäng. Och då är det knappt värt att klaga över att man faktiskt kunde ha vunnit. Eller som Janne Andersson uttryckte det efter matchen: - Det här var väl matchen som balanserade de stora siffrorna i Örebro. Det hade varit bättre att 'bara' göra tre där, och få in två bollar här. Sånt där brukar ju jämna ut sig.
Och så höll man forne skyttekungen Peter Ijeh kort, vilket känns uppfriskande med tanke på att man haft ganska svårt för honom förr om åren. Kanske ett i raden av de trendbrott vi hoppas på i år. Exempelvis är det dags att börja vinna hemma mot Helsingborg igen. Chans gives på söndag. Är det bara jag som tror att Mackan känner att han ligger ett par strutar under budget? Vi ses på Örjan.