Två u-talanger får a-kontrakt
En av Sveriges bästa plantskolor – HBK:s u-lag – levererar inför säsongen 2008 två nya förmågor till a-laget. Mittfältaren Anel Raskaj och mittbacken Daniel Johansson har erbjudits a-kontrakt och ingår från den 1:e december i HBK:s a-trupp.
Halmstads Bollklubbs ungdomsverksamhet har fostrat otaliga kvalitetsspelare genom åren och många fler lär komma. Näst på tur att ta klivet från u- till a-lag är 18-årige Anel Raskaj och 20-årige Daniel Johansson. HBK:s styrelseordförande Arne Ekstrand är belåten med tillskotten.
- Att vi nu ser ytterligare två spelare från de egna leden ta steget till a-truppen är väldigt roligt, och återigen utdelar vi högsta betyg till alla fantastiska ledare på ungdomssidan! Inte minst med anledning av den individuellt anpassade träning som vi vet ger ett mycket gott resultat och som vi ännu en gång ser resultatet av, nu i form av Anel och Daniel, säger Ekstrand till Himlen är Blå.
- När vi nu enligt målbilden skall lyfta från topp sju 2007 till topp fyra 2008 så är konkurrensen om platserna i truppen synnerligen hård och det är mycket starkt av de båda att slå sig in. De har båda utmärkt sig på bästa sätt i både u- och b-lag. Nu ska de med hjälp av vårt tränarteam ta sista steget i sin utveckling mot att bli kvalitetsspelare i HBK:s a-lag.
Anel Raskaj
HBK:s assisterande tränare Jonas Wirmola är den i tränarteamet som, i egenskap av U21-coach, har följt Anel och Daniel närmast under det gångna året.
- Anel Raskaj är en spelare med en oerhört god grundteknik, och har en för sin ålder väldigt utvecklad spelförståelse. Han har alltid en plan för vad han ska göra med bollen innan han får den, och kombinationen teknik/spelförståelse gör honom till en mycket duktig spelare i alla offensiva positioner, beskriver Wirmola då HÄB når honom via telefon.
- Vidare är han väldigt ambitiös och lyhörd. Han lyssnar på vad som sägs och försöker alltid utföra det på bästa sätt. Det är också en ödmjuk kille som jobbar tålmodigt för att utveckla sitt spel. Även vid sidan av plan är han framstående och sköter skolarbetet exemplariskt med goda betyg, vilket vittnar om karaktär.
- Att Anel har egenskaper som kan bära honom långt såg vi tidigt, men fotboll handlar inte bara om teknik och spelförståelse utan kanske ännu mer om styrka, både fysisk och mental. Den fysiska statusen har förbättrats dramatiskt på senare tid under ledning av vårt skickliga fysteam med sjukgymnast Simon Bakkiou och fystränare Matiu Taingahue. Även den mentala biten har Anel klarat föredömligt trots att tränings- och matchintensiteten har ökat med större krav på mental återhämtning, fortsätter Wirmola.
- Anel kan spela i samtliga offensiva positioner och min bedömning är att han har stora förutsättningar att spela på sydligare breddgrader senare i karriären.
Himlen är Blå har naturligtvis också talat med Anel själv.
Efter din fina utvecklingskurva och lyckade inhopp i a-laget kom a-kontraktet inte som en överraskning, eller?
- Nja, visst, med tanke på att jag har fått speltid i allsvenskan så var det kanske inte så konstigt. Men det var inte länge sedan jag flyttades upp från J- till U-laget och jag hade egentligen räknat med två, tre år där innan a-laget var aktuellt. Så som det har blivit är jag inte överraskad, men för inte så länge sedan hade jag aldrig trott att chansen skulle komma så här tidigt. Jag är väldigt nöjd och glad, berättar Anel som kom till Sverige och Halmstad från Kosovo – där han representerade klubben Liria – för fyra år sedan. Efter en kort tid i IF Leikin kom han sedan till HBK.
Du skrev nyligen på ett färskt flerårskontrakt med HBK. Fanns andra alternativ?
- Det fanns intresse från en fransk klubb, men jag vet inte hur seriöst det var och det kändes ändå aldrig aktuellt. Jag fick ett väldigt bra kontraktsförslag från HBK och det var aldrig någon tvekan. Det är HBK som gäller för mig och det är det enda jag koncentrerar mig på.
Vissa har jämfört dig med Dusan Djuric. Hur ser du själv på den jämförelsen?
- Det finns en likhet i tekniken, i att vi gärna försöker göra de svåra sakerna på plan. Men det finns också många skillnader. Inte minst måste jag förbättra min fysik. Där ligger Dusan före. Vad gäller spelstil ser jag inte heller så många likheter.
Du har alltså redan gjort allsvensk debut – var det nervöst?
- Nej, lite kanske men inte alls farligt. Tränarna sade till mig att bara gå ut och spela mitt spel och det försökte jag också göra. Jag fick en kvart mot Kalmar och det gick okej trots att det var ett svårt läge där vi låg under och hade en spelare utvisad. Sedan mot AIK fick jag bara två minuter och hann inte göra så mycket på plan, men mot BP borta fick jag spela mer och där är jag väldigt nöjd med min insats.
Vilka målsättningar har du inför säsongen respektive för framtiden?
- Först och främst ska jag göra allt jag kan för att ta en plats i startelvan nästa år. Och på längre sikt drömmer jag som de flesta andra fotbollsspelare om att spela utomlands, men det är för tidigt för såna tankar nu, avslutar Anel.
Daniel Johansson
Jonas Wirmola kommenterar Daniel Johansson som nu alltså gör Anel Raskaj sällskap i a-laget.
- Daniel har tagit stora steg framåt under 2007 och har inte minst vuxit till sig fysiskt, förklarar Wirmola.
- Han har en bra rytm i sitt centerbackspelet, läser spelet bra och har en god defensiv spelförståelse. Han är en intelligent spelare, värderar skickligt och väljer ofta rätt alternativ, stöta eller falla. Det gör bland annat att han sällan orsakar frisparkar.
- Han är komfortabel med boll och spelar med goda marginaler i passningsspelet. Detta är viktigt, inte minst inom svensk fotboll där vi ofta pressar högt vilket ställer krav på att den enskilde måste veta vad han ska göra med bollen då han får den. Daniel har också fin tajming i nickdueller. Den främsta utvecklingspotentialen har han dels i att förbättra sitt närkampsspel samt också i att ta för sig mer verbalt genom att styra sina medspelare. Om han blir mer verbalt aktiv kommer han att få ut ännu mer av sitt spel. Ta en målvakt som exempel. En skicklig sådan gör räddningen redan då motspelaren är femtio meter bort genom att styra sin backlinje på rätt sätt. Han gör en ”verbal räddning”. Men det verbala kommer naturligt med ökad erfarenhet och en större trygghet i rollen.
HÄB ringde upp Daniel för en pratstund.
Berätta om din bakgrund som fotbollsspelare.
- Jag kom från min moderförening, falkenbergsklubben Stafsinge IF, till HBK inför säsongen 2005, berättar Daniel.
Blev du överraskad när du fick besked om a-kontraktet eller kändes det som ett naturligt steg?
- Det har gått bra för mig i höst och det har känts bra i b-laget, men man vet aldrig och kan inte ta något för givet. Jag fick beskedet i tisdags och trots att jag har trott att jag hade chansen så blev jag nog lite överraskad ändå.
Vissa beskriver dig som Tommy Jönsson-typen, en snäppet mindre fysisk och snäppet mer bollskicklig mittback. Hur ser du på jämförelsen?
- Det stämmer nog. Vissa säger att jag är följsam i mitt spel och jag har ett helt okej passningsspel.
Det är tuff konkurrens om mittbacksplatserna i HBK. Peter Larsson och Tomas Zvirgzdauskas är två oerhört starka spelare och Tommy Jönsson är en lika stark back-up. Hur ser du på dina chanser?
- Det blir jättetufft, såklart. Alla tre är förebilder för mig och till att börja med är jag med för att se, lära och inspireras. Men konkurrens är bra, det är bara att kämpa på så får man se hur långt det räcker.
Apropå konkurrens, hur är stämningen i u-laget med alla unga killar som vill visa framfötterna och knipa de åtråvärda a-kontrakten?
- Det är klart att alla vill uppåt, men att man konkurrerar om platserna i a-laget är faktiskt inget man tänker alls på, i alla fall har inte jag gjort det. Vi är bra kompisar allihop och tvärtom blir man glad när någon annan får chansen.
Vilka andra killar i u-laget tror du har chansen längre fram?
- Johan Svahn ligger nog nära. Sen är där några riktigt bra backar; Johan Palm, Niclas Johnsson och Pehr Andersson. Sen är målvakten Kalle Johnsson också väldigt duktig. Det finns många.
Hur känns det att gå till träningen nu med ett färskt a-kontrakt i fickan?
- Helt fantastiskt, jag har nog inte riktigt smält det än!
- Det är en grym sporre och man får jättemycket energi att träna ännu hårdare för att kunna bli en startspelare i allsvenskan, avslutar Daniel.
* * *
För övrigt behöver HBK en ny arena.
