Det regnade som vanligt i Borås

Men det oavgjorda resultatet innebar att vi tog in en poäng på MFF och att vi säkrade medalj igår.

Varenda gång jag har varit i Borås, för fotboll eller för annat, så har det regnat. Igår var jag inte på plats, men det är ju inte förvånande när man ser den där tungt gröna planen, som påminner om vattenfylld mossa. På något sätt så vet man ju att när spelarna lämnar planen på Ryavallen efter en match, så ser de alltid ut som de spelat i England, i januari. Man minns ju guldfirandet 2000 på Ryavallen, om man säger så.

Men nu stod det viktiga poäng på spel 2004, men redan då matchen spelats en kort stund insåg man vilken sorts match det skulle bli, när planens skick gjort att man ett flertal gånger slagit ihop händerna och svurit när en snygg spelkombination avslutas med att bollen studsar snett när inlägget skall slås eller att spelaren tappar iväg bollen, någonting som normalt inte händer på en normal plan. Jag antar att Elfsborg inväntar den nya arenan innan man skaffar den i Borås absolut nödvändiga plantäckningen.

Första halvleks är HBK:s, laget skapar ett flertal bra avslutslägen. Särskilt Emil Jensens löpning och avslut inne i straffområdet efter en elegant framspelningslyftning av Sharbel, samt Rosenbergs klack i steget och avslut ur dålig vinkel på mål, där Wiland fick sträcka ut ordentligt, minns vi. Även Tommy Jönssons frispark var bra, men borde rimligtvis gått om, med tanke på hur långt fram Elfsborgsmuren och löparen hunnit. Elfsborg har f f a en bra frispark av Daniel Alexandersson, tillsammans med Wiland och Ilola bäst i Elfsborg för dagen. Frisparken ser dock farligare ut än vad den är. En gång blåses Lasse Nilsson av felaktigt för offside, han ser ut att både vara onside vad gäller Zvirre och den egna planhalvan när passningen slås. Dock så var passningskvaliteten inte bättre än att Conny hade varit först på bollen, så den felaktiga avblåsningen hade ingen effekt på matchen.

I andra halvlek börjar HBK bäst igen, men efter hand som tiden går så blir laget för utsträckt och det blir mycket ytor för Elfsborg på mittfältet, och Elfsborg börjar skapa chanser. Bergren lyckas få till tre bra frisparkslägen, som dock alla, oavsett om de går på kraft (Berggren) eller på skruv (Andreas Nilsson), räddas av Conny, som gör en mycket bra match. Vi minns också Andreas Nilsson stenhårda volleyskott efter hörna, som Joel Borgstrand "räddar" med huvudet, samt en upprullning från Alexandersson på högerkanten som slutar med att Hasse Berggren får ett öppet läge att avsluta till vänster. Man var beredd att anteckna 1-0, men Conny tar den också.

Men till sist håller det inte längre, utan ett inspel från Lasse Nilsson till Ilola, ger Ilola möjlighet att slå en rak boll in i straffområdet till Klarström, som smugit in emellan Joel och Zvirre och han blir ren. Klarström lyckas få med sig bollen över Conny med en chipp som är snygg men inte riktigt meningen, och sedan lyckas han stöta in den i det tomma målet.

HBK måste forcera och byter in Gunnar Heidar Thorvaldsson istället för Yaw Preko, Magnus Andersson istället för Joel Borgstrand, och övergår till 3-5-2. Tidigare har Patrik Ingelsten ersatt Björn Anklev, som hade det väldigt svårt när han kom ut i andra halvlek.

Elfsborg backar nästan direkt och HBK får press på dem. Och som tidigare är det Markus Rosenberg som gör en avgörande aktion, då han tar emot ett inkast, vänder bort en försvarare, avancerar in centralt och skjuter. Skottet är avigt och Wiland kan inte hålla bollen utan lämnar retur rakt ut. Ingelsten är ensam på returen och stöter in kvitteringen högt i målet, hans tredje mål för säsongen.

Trots kvitteringen slutar HBK inte forcera utan anfaller och Elfsborg går på knäna. Dusan Djuric, som emellanpåt glänst, men som haft problem på underlaget tar först ett skott en bit över, men hans andra aktion, på övertid, kunde blivit legendarisk, men istället fick även Wiland ett ord med i laget. Djuric vänder bort ett par elfsborgare en bit in på Elfsborgs planhalva, får avancera in centralt utan att bli attackerad och smeker iväg ett skott mot Wilands vänstra kryss. Man ser att den är på väg in, men Wiland lyckas sträcka ut och få en hand på bollen och rädda. Matchen slutar oavgjort, vilket först kändes som en besvikelse, men ett resultat som kan visa sig mycket viktigt.

Till sist:
Jag klarar inte av Nicklas Karlström, har man inte koll så ska man inte kommentera.

Är det inte Ajax så är det Anderlecht. Enligt huvudkommentatorn var Ajax på plats för att titta på Lasse Nilsson. Lite senare får man se en bild av Martin Dahlin på läktaren med en mustaschprydd man som skall vara från Anderlecht. Dahlin är, som vi nu vet, Mackans agent.

Bengt hade rätt i ledaren till senaste hemmamatchen mot Örebro, det där med plantäckning är inte så dumt. Det var trots allt två spelskickliga lag på planen, där båda missgynnades av att springa omkring på ett risfält.

Det blir medalj igen, nu återstår bara att valören skall fastställas. Tre omgångar kvar, redan nästa omgång kan vi se hur det blir. Göteborg skall upp och ställas mot Sundsvall på Idrottsparken, ett Sundsvall som tappat i kraft, men som är ett annat, mycket bätter, lag där än på bortaplan. Malmö skall spela skånederby mot ett Landskrona som vuxit, och som laget kan ha svårt mot. Och vi ställs mot KFF på Örjan, ett KFF som har ett mycket bra bortafacit i år, och som är skapt för att spela just borta med ett starkt försvar och med flera individuellt skickliga spelare som kommer i snabba kontringar. Det är en mycket viktig omgång.

Omgången därefter skall vi till Olympia, där vi i och för sig bröt trenden förra året, men där vi traditionellt har svårt. Göteborg och Malmö ställs mot varandra och Kalmar möter ÖSK hemma. I sista omgången möter vi IFK Göteborg hemma, Malmö FF har Elfsborg hemma och Kalmar möter ett slocknat Hammarby på Söderstadion. Raffinerat onekligen och vi bör titta uppåt i tabellen. Vi måste dock också vara uppmärksamma nedåt i tabellen, Kalmars motstånd är enkelt nu på slutet.

0 kommentarer