Halmstad-Hammarby 1-2
Trots total dominans på planen förloras matchen mot ett Hammarby med svårhittade kvalitéer.
12 181 personer hade tagit sig till Örjans Vall för att se svenska mästarna Halmstad ta sig an vårens överraskningslag nr 1, Hammarby IF. Inför säsongen var de den mest tippade nedflyttningskandidaten, men de har envisast med att vinna matcher i Allsvenskan, många gånger nästan helt oförklarligt. Idag sågs på Örjan en match som inte jag sett ett like till sedan förlusten i premiärmatchen mot ÖSK då båda lagen var nykomlingar, 1989.
Första halvleken
HBK ägde denna halvlek, bollinnehavet var 58/42 givetvis i HBK:s favör. Medan HBK skapade en hel mängd chanser och halvchanser, skapade Hammarby bara en kvalificerad chans, i den sjunde minuten når ett inlägg från Kennedy Bakircioglu en friställd Andreas Hermansson långt in i straffområdet och han har bara att sätta pannan till, men han når bara bollen så pass att han touchar den. HBK lyckas redan i matchminut nr 2 spela fri Selakovic i högra utkanten av straffområdet, men han avslutar utanför. Bästa chansen kommer dock i den åttonde minuten då Robban rycker sig lös och avancerar mot Lasse Eriksson som han placerar bollen bredvid, men den tar i stolpens insida och studsar ut och Hammarbyförsvaret rensar undan bollen. HBK tar sig framförallt fram bra på Hammarbys högerkant, där Mini, Sella och Fidde ofta tar sig förbi Hammarbys högerförsvarare Peter Holm. Särskilt ett tillfälle minns man, när Sella skarvar Mini fri och denne avancerar ner mot kortlinjen vid målområdet och slår passningen snett inåt bakåt, en passning som ingen möter upp.
I 33 minuten får Hammarby oförklarligt en frispark i farligt läge centralt någon meter utanför straffområdet. Hammarby försöker sin vanliga variant, sidpetning till Johan Andersson, men Andersson träffar illa och den går högt över. Två minuter senare avslutar Robban ett anfall elegant med en vänstervolley, som Lasse Eriksson boxar rakt ut. Bollen landar hos Mini, som försöker skruva den mot mål, men den går utanför. HBK:arna signalerar för hörna p g a en touch på en Hammarbyare, men den uteblir. Robban gör en gest, varvid Martin Ingvarsson går in och ger honom ett gult kort. Hammarby gör ett byte, ut går Christer Fursth, som inte märkts i matchen, in kommer Trym Bergman. Mot slutet av halvleken lyckas HBK med en snabb spelvändning, Sella blir dock neddragen i mittcirkeln, men reser sig snabbt och slår frisparken till Mini som avancerar längs kanten och slår bollen bakåt till Fidde som slår ett högt inlägg som Lasse Eriksson går ut på, men missbedömer. Bollen landar hos Fidde Gus, som dock nickar bollen på nättaket. På övertid i första halvlek varnas Hammabys Mikael Andersson.
Sedan händer det som inte får hända, en djupledsboll når Peter Markstedt som kommer ensam med Håkan. Markstedt är dock ingen sprinter så han börjar komma ur vinkeln och har inte kontroll på bollen, men han kolliderar med Håkans händer och straff döms. Straffen slås säkert i mål av Kennedy Bakircioglu. Ingvarsson blåser av halvleken efter avspark. Sällan har ett mer orättvist ledningsmål skådats på Örjans Vall.
Andra halvleken
Andra halvlek börjar som den första slutade, en boll nästan från mittplanen tillåts rulla ut till Hammarbyhörna och på hörnan missas bollen att tas bort vid första, Håkan hamnar på halvdistans och Andreas Hermansson kan slå in en bredsidevolley till 0-2. Hammarby följer upp målet med ett skott från Kennedy Bakircioglu tätt över. HBK är nu chockat, men lyfter spelet och inleder med en frispark i farligt läge som Tommy Jönsson dock får mycket yttersida på. HBK byter ut Arvid och Fidde Gus och in kommer Martin Ekström och Samuel Wowoah, vilket ger ytterligare frenesi i anfallen. HBK forcerar samtidigt som Hammarby givetvis inte skäms för att lyfta ner hela laget i försvaret. En mängd hörnor skapas, men Martin Ingvarsson lyckas vi de flesta hitta något ruff på Lasse Eriksson. När så inte sker blir det kalabalik, med friliggande bollar i straffområdet, utan att någon lyckas få en tå på den, eller skott i köttmuren. Under den massiva HBK-pressen lyckas dock Hammarby skapa två farliga chanser, ett ribbskott av Andreas Hermansson och ett skott av Kennedy Bakircioglu, som dock tillkom genom att Martin Ingvarsson oförklarligt blåst av Petter i en duell, som han efter en briljant glidtackling kommer ur med bollen och Hammarbyaren fortfarande står upp efter, lika förvånad som någon annan för avblåsningen. HBK gör sitt sista byte och tar ut Fidde och sätter in Henrik Bertilsson, medan Hammarby i lugnt mak tar in Suleyman Sleyman istället för Peter Holm och samt Tony Löfholm istället för Andreas Hermansson. Till sist ger dock HBK:s forcering resultat och Petter Hansson når högst på en hörna och nickar in reduceringsmålet. Vad gäller chansen till kvittering så når HBK inte längre än en halvchans för Sella som Lasse Eriksson dock kan följa utanför sin vänstra stolpe.
HBK
Vilka som gjorde bra insatser framgår av poängerna nedan. Övriga gjorde i stort habila insatser i en match som utvecklades mycket illa, med ett undantag. Stefan Vennberg utgjorde en säkerhetsrisk, och det är synd att vi efter halva säsongen inte lyckas få till en stabilitet på högerbacken. Mina pengar satsar jag dock gärna på Emil Jensen, jag tror att han är den som skall in där och ordna upp situationen.
Hammarby
Hammarby idag är som humlan i djurriket, det är egentligen lika omöjligt att ett lag som Hammarby leder Allsvenskan som att humlan flyger. Laget är inte bara sämre än HBK i varje lagdel (utom möjligtvis målvakten), utan dessutom individuellt på varje plats. Det är svårt att peka på några kvalitéer hos Hammarby, förutom kämpainsatsen och att de förhandstippades så lågt, så att de alltid kan nå en ”underdogmentalitet”. Spelmässigt kan de sällan hålla bollen inom laget mer än högst 4-5 passningar, många spelare har en rätt begränsad teknik o s v. Idag rullade dock bollen helt Hammarbys väg, men det jämnar alltid ut sig i längden.
Mannen från Hässleholm
Många pinsamma domarinsatser har skådats iår, och kandidaterna till sämste domare har anmält sig, främst Andres Kovacs och Karl-Erik Nilsson. Årets vinnare i min bok utav priset för sämsta domarinsats ”VM-domaren Erik Fredrikssons minne” blir dock Martin Ingvarsson, sällan har väl någon landat så fel och gjort en sådan heltigenom klen insats som han mäktade med. Ståplats ”Domarbyte – klapp, klapp, klapp” var det första gången jag hörde och det var välmotiverat. Hade det gått hade Martin Ingvarsson fått en spelarpoäng för Hammarby, med tanke på den mängd hands- och ruffsituationer han missade, samtidigt som Peter Markstedt och Lasse Eriksson var ”untouchables”.
Vad gäller härnäst?
NYA TAG, härnäst Örebro som kommer att uppträda som Hammarby på Örjan, därefter CL-kval. Sedan blir det dags för revansch på Hammarby…
