Texas lägerblogg, torsdag
Vardagen börjar infinna sig för spelarna i La Manga. Samtidigt börjar känslan av att Allsvenskan närma sig bli alltmer påtaglig. Och toapappret kommer att spela en roll som påminner om den cigarettlimpor har i fängelsefilmer...
Vi bor uppför en jättelik backe med en fantastisk utsikt. Nästan precis utanför fönstret så spelar spanska överklass-gubbar golf, medan Emil Jensen och Markus Sahlman spelar poker om en toalettrulle. Eftersom lägenheterna fylls på med dasspapper väldigt sällan så är det lätt hänt att det blir en bristvara. Så vad finns att göra.
Om en liten stund ska vi gå upp och äta i matsalen vid det jättelika Panorama-byggnaden. Det vita huset (eller slottet) hade platsat i vilken Sagan om ringen-film som helst. Det består av fyra våningar och där tvingas vi trängas i hissen med de flesta norrmän i Tippeligan.
Maten är densamma i princip varje dag. Bröd, grönsaker, pasta, kött, fisksoppa och efterrätt till överviktiga ledare. Byggnaden har också ett spa där man är tvungen att simma med badmössa. Jag gjorde det igår för att vila foten lite och jag är glad att ingen såg mig. De andra körde ett väldigt lätt fotbollspass så där dagen efter match. Planerna ligger 1,5 km ner för backen till höger. Detta år har vi sex hyrbilar som lätt tar oss nerför backen. Vägen har dock c:a 45 gupp och det går inte köra över dem med våld, Martin Fribrock.
Träningen i dag blev lite grinig. Ante var lite bitter över att jag tagit med hands. Jag erkänner, men domare Wirmola blåste inte. Dessutom hade han ett par stabbiga linjemän som friade (Torbjörn Arvidsson och Janne Andersson). Att det blir lite taskig stämning på någon träning är bara bra. Då märks det att vi börjar närma oss den allsvenska starten, och alla vill visa vad de går för. Härligt!
Ikväll så ska vi samlas i konferenssalen här bredvid och gå igenom matchen från i måndags. Vi brukar alltid se matcherna på dvd när vi har fått den på skiva. Säkert är att vi måste bli bättre på att etablera spel på motståndarnas planhalva, medan kämpaglöden och viljan att vinna var underbar.
Om 45 dagar är det premiär. Vi ses väl på Örjans?
(Hur gick det i pokern då? Jo, Emil förlorade och nu kan man inte skita på en vecka.)