Lantmän levererar: Himlen är blå tippar Allsvenskan
Med några få, skälvande dagar kvar till allsvensk avspark har det blivit dags för Himlen är blås sluttabell.
1. Kalmar
I stort sett samma lag som kom femma i fjol, spetsat med några spännande nyförvärv. I stället för det där svåra andra året man hör så mycket nys om blir det klang- och jubelfest på Fredrikskans när KFF (visst - med liten marginal) tar hem spelet 2005. En vattentät defensiv med seriens mest underskattade målvakt, en stabil backlinje och ett hårdfört, grymt rutinerat mittfält gör att fjolårets 18 insläppta mål inte blir fler i år. Framåt är det Dedé, Fabio Augusto och pånyttfödde Lasse Johansson för hela slanten. Nanne Bergstrand är en rutinerad kille och håller sina brassar i stramare tyglar i år. Xhevdet Llumnica och Brima Koroma är offensiva jokrar som vi alla kommer att kunna stava namnen på om några månader.
2. Göteborg
Blåvitt hoppar upp ytterligare en placering i år, i kraft av det bästa blåvita laget som ställts på banan sedan senaste guldåret 1996. Peter Ijeh och Stefan Selakovic står för minst 20 mål ihop och Alexandersson och Håkan Mild håller ännu hög klass på mittfältet. Utmärkt fysik i kombination med åtminstone rudimentär teknik (Nej, Mourad är inte Zlatan) och några riktiga vinnarskallar borgar för att ingredienserna till pytten ligger hackade och klara inför sista omgången - men de åker in i frysen i stället.
3. Malmö
Vem överskattar dem mest - de själva eller deras supportrar? Malmö har en i stort sett lika tunn trupp som i fjol, då man segrade på HBK:s oförmåga att få hål på ett tungt, ultradefensivt IFK i sista omgången. Sura miner vid anfallarbänkningar eller missnöjda brassar på vänsterkanten - det är bara att välja. Skyhöga förväntningar, hårt matchande och en formtopp som kanske kommer för tidigt sänker regerande mästarna. Med minst en toppspelare till i försvar respektive mittfält - samt en gnutta tur - kan det dock bli en helt annan historia.
4. Helsingborg
Med Jesper Jansson i laget var HIF tyngre, men även utan honom blir de en kraft att räkna med i årets serie. HBK:s premiärmatch kunde ha varit avsevärt lättare. Det finns gott om teknik i unga HIF. Dahl, Khalili, bröderna Karisik och Svanbäck kan alla bli riktigt bra redan i år och med ett rent ypperligt försvar, en utmärkt målvakt och två grymma anfallare i Graulund och Gustaf Andersson kan HIF räcka långt.
5. Djurgården
Djurgården har värvat ganska friskt inför årets säsong, och kommit över en del intressanta spelare. Något guld, som det spekulerats om på sina håll, blir det dock inte tal om för Dif. Många ur guldlagen från 2002 och 2003 är borta, men det finns en del nyttig rutin kvar. Offensiven är spännande och Djurgården kommer att vara med i leken länge utan att riktigt hota de stora pojkarna. Intressant att se hur återväxten i försvaret ser ut och om svajige Dembo Tourray kan växa in i den (för?) stora kostym som ystra fans och huvudstadsmedia försett honom med.
6. Hammarby
Det är bistra tider i fotbolls-Stockholm. Vi andra visste ju hela tiden att titeln "Fotbollshuvudstaden" bara var till låns och anpassade oss därefter, men för de inblandade har insikten varit svårare att smälta. Bajen inledde de tre åren av västkustskt fotbollsmörker med alla skrällsegrars moder 2001. Inför 2005 har de tappat viktige Fjörtoft vilket rubbar balsen på mitten, men i gengäld ser offensiven ut att kunna bli sylvass en bra dag. Där bak finns stabila killar som Marteinsson och von Schleebrügge. Faller allt på plats kan Bajen utmana i toppen, men det är ju sällan det gör det för Stockholmslagen dessa dagar.
7. Halmstad
Det känns snudd på omöjligt att säga var HBK står. Rosenberg, Touma och inte minst Mikael Nilsson saknas jämfört med i fjol. Deras ersättare är ännu svåra att värdera. Bah har sett lovande ut under försäsongen, liksom Thorvaldsson. Sasjtjeka lär vara en bra ytter. Men vad vet vi egentligen? Stommen i laget är kvar och det garanterar ett tryggt grundspel. Ett fint incitament är att HBK vid 48 poäng (eller mer!) i år går förbi Gais i maratontabellen, men mina förväntningar stannar vid en mittenplacering.
8. Elfsborg
Lasse Nilsson kommer att saknas i Borås i år. Daniel Mobaeck är dock en mycket bra värvning och han kommer att avlasta Hasse Berggren. Samuel Holmén står inför ett stort genombrott och framåt sommaren väntar förstärkning för poplaget som börjar bli vuxet.
9. Häcken
Häcken visade med all önskvärd tydlighet mot HBK i genrepet att de inte kommer att bli några strykpojkar i årets serie. Och varför skulle de? Teddy Lucic är en bra anledning, Dulee Johnson en annan. Häckens trupp är, som man knappt kan skriva utan att skämmas, en bra blandning mellan gammalt och ungt - låt gå för att det unga generellt är bättre än det gamla. Den sena värvningen av Jonas Henriksson var ett kap. Dioh Williams kan bli nästan lika vass i Allsvenskan som i ettan i fjol. Häcken lyckas knappast haka på i toppen, men 2005 blir året då Hisingslaget etablerar sig i högsta serien. Viktigaste nyförvärvet? Unge sportchefen Carl Fhager.
10. Sundsvall
Joel Cedergren. Det räcker nästan så. Försvaret är fortfarande mycket stabilt och Gif får knappast några svårigheter att hänga kvar, men avsaknaden av en farsa som ex-HBK:aren Cedergren på mitten kommer att göra sig påmind under hela året. Litauern Vencevicius kan dock bli ett lyft. Spännande Kalle Ljungberg är tyvärr långtidsskadad, men U21-landslagets Mikael Dahlberg kan bli intressant att se på i år.
11. Örgryte
Öis låg hart när i spillror efter ett 2004 då man var så fruktansvärt nära degradering. Då gör rubriksättarnas favorittränare entré. Läget kunde helt klart varit bättre valt för en talker som Zoran Lukic. Öis 2005 ser ihåligt ut och inte mycket talar för att man ska kunna bättra på förra årets fiaskoplacering. Öis har stått och stampat på samma fläck ett tag nu och eftersom man inte visar några tecken på att röra sig framåt blir det i stället farligt nära ett rejält steg bakåt.
12. Landskrona
För bara några veckor sedan funderade jag på om inte BoIS kunde bli årets stora positiva överraskning i Allsvenskan, med en på pappret vass förstaelva. Men jag har tänkt om. Trots några bra namn är försvarsspelet under all kritik. Jingblad har en förmåga att kompensera ett bristande försvar med en hejdlös offensiv, men trots en fantastisk spelare i Kevin Amuneke blir det svårt för skåningarna. Jörgen Pettersson? Tillåt mig (och BoIS-fansen) att småle. Landskrona klarar kval - det finns ju räddningsplankor att tillgå.
13. Assyriska
Nej, Södertäljes stolthet blir inte långvariga i Allsvenskan - den här gången. Laget är för tunnt på så gott som alla håll. Med Östlundh och Christoforidis kvar i laget skulle det ändå blivit skitsvårt - utan dem så gott som omöjligt. Hemmapubliken tar dem förbi Gefle.
14. Gefle
Det känns ju så där lagom originellt att sätta Gefle på jumboplatsen. Men vad ska man göra? Sällan har ett lag med så dåliga förutsättningar skådats i allsvenskan. Toppar de Enköpings 14 ihopskrapade poäng från 2003 blir jag imponerad.