Drömmen som sprack
Insatsen beskrevs som hjältemodig, men inte ens det räckte. De 3 insläppta målen i första matchen visade sig avgörande.
Det blev inget Champions League den här gången heller. Returen i Bryssel mot Anderlecht var länge en öppen affär, mycket tack vare Tommy Jönssons tidiga ledningsmål. Spelarna kämpade dock förgäves för när lagkapten och tillika landslagsmannen Glen De Boeck nickade in kvitteringen till 1-1 gick ridån ner för HBK. Strax innan hade Torbjörn Arvidsson varit centimetrar från att ge HBK en nödvändig 2-0-ledning på nick. Nicken tog i ribbans överkant och efter det mäktade inte det så tappert kämpande HBK med längre. En frispark nere vid kortlinjen lyftes in och efter en touch på en HBK:are var De Boeck inte sen med att lägga in bollen och samtidigt ge HBK respass ur CL.
Kort matchrapport
På förhand var alla klara med vad som gällde. 2-3-förlusten på Örjans Vall för två veckor sedan gjorde att läget var i det närmaste omöjligt. Vinst med 2-0 eller vinst med minst tre gjorda mål kändes inte realistiskt. Dock tändes hoppet ändå när Tommy Jönsson ännu en gång laddade sin bössa och efter en touch fick se sin boll gå i mål. Radion, den enda media som sände matchen(???), förtäljde samtidigt att HBK:arna gjorde en makalös kämpainsats under första halvlek. Dock var inte marginalerna på HBK:s sida. Kort efter Tommys frisparksmål blev Michael Svensson skadad efter en nickduell där han landade snett och stukade foten. Efter diverse omplåstring återvände Michael till spelet, men då som mittfältare eftersom Petter fyllt det tomrum som Micheal lämnade i baklinjen. Trots ett tappert försök var Michael tvungen att lämna planen för skada och in istället CL-debutanten Martin Ekström.
Resten av halvleken bestod av kamp och jagande av boll för HBK. Tom Prahl berättade för HBK:s hemsida att Anderlecht var mycket bollskickliga och rapporterna tyder på att Anderlecht styrde matchen igenom, men samtidigt kontrade HBK mycket farligt flera gånger. Bland annat var Robert Andersson flera gånger nära att rycka sig fri, men i sista stund lyckades De Boeck stoppa honom.
Efter en halvtimma lyckades dock Mikael Nilsson få till ett bra inlägg som hittade Stefan Selakovic centralt i straffområdet. Tyvärr så sköt Stefan sin halvvolley knappt över.
Allt eftersom matchen fortgick tog sig HBK allt mer in i matchen, men var samtidigt aldrig spelförande, enligt rapporterna.
Matchen kryddades av kamp och stämningen var uppenbart grinig med både tränare och spelare kraftigt protesterandes mot den grekiske domaren. Anderlechts hemsida hävdar till och med att detta var den sämsta domaren som dömt deras matcher på flera år.
Andra halvlek fortsatte i första halvleks tempo och Anderlecht kom i flera anfallsvågor, men Håkan Svensson var obeveklig. Håkan tog flera bra nickar och skott och räddade även något friläge. HBK fortsatte att kämpa tappert och i 69:e minuten kom det läge som HBK väntat på. Ett inspel i boxen landade hos en hyfsat omarkerad Torbjörn Arvidsson som nickade i ribbans överkant. Belgarna fortsatte dock sin press som gav utslag när mittbacken De Boeck styrde in 1-1. I slutet fick även Anderlecht en straff, som efter bråk mellan De Boeck och Mornar om vem som skulle lägga straffen, missas. Syndare där var Mornar som vägrade 30-års firande De Boeck ett andra mål. Trots att HBK blev utslaget hade det känts ännu tyngre om man förlorat matchen efter att ha lett så länge. CL-äventyret över för denna gång och nu stundar sluttampen på allsvenskan och lottning till tröstpriset, UEFA-cupen. Den sker imorgon, fredag.
Några tankar om och efter CL-kvalet
Utan en riktig satsning likt dem AIK och HeIF gjorde för att nå Champions League så har CL missats. Dock var det i mina ögon inte den uteblivna satsningen för utan de tre insläppta målen hemma hade det kanske gått vägen ändå. Jag tror att det var misstaget att bänka Mikael Gustavsson, vilket indirekt skickade honom i händerna på HeIF, som var början på problemet. Hela våren och sommaren har Tom och ledarstaben i HBK letat efter en stabil högerback utan att finna denna. Detta har även kostat poäng i allsvenskan. Emil Jensen och Joel Borgstrand har stundom gjort väldigt stabila intryck, men i förlängningen blev stabiliteten hämmad av de ständiga bytena på högerbacken. Resultatet blev också att övriga i den stabila backlinjen inte varit lika lyckade i år. Kontinuitet är nyckelordet som saknats.
Tom Prahl sa inför säsongen att en placering bland de 7-8 bästa var okej OM man nådde CL. Det målet har nu missats och det krävs en uppryckning av HBK i allsvenskan för att säsongen inte skall betecknas som en total flopp. Med start mot Sundsvall så måste en bättre aggressivitet till för att knippa några 3-poängare. Om HBK vill ha chans i Europa även nästa höst krävs en uppryckning. Ett år med "bara" allsvenskan stimulerar knappast spelare som Stefan Selakovic och Michael Svensson.
