-
Inför HBK - Gefle: Bounce back!
Examensprovet i lördags blev - låt oss säga så här - ett antiklimax. Nu gäller det att ta sig upp på hästen igen, och det fort.
Under de senaste omgångarna har HBK visat att man är kapabel att spela en fotboll som är bland det bästa som finns att se i Allsvenskan. I förra omgången fick vi också se att man i sina sämsta stunder är man tyvärr bland det sämsta som bjuds. Första halvlek mot Elfsborg var en av de där nattsvarta stunderna, en av de där som hemsöker en under sömnlösa nätter.
Mot Gefle är förutsättningarna radikalt annorlunda. Tim Sparv är tillbaka, och det finns ingen Anders Svensson att (fel-)fokusera på i försvarsarbetet. Men Gefle är allt annat än en munsbit. Efter ett halvokej 2008 tycks man vara tillbaka på banan igen. Bottentippade inför säsongen, men med (delar av) facit i hand är man svårslagna och långt ifrån ofarliga. Amadou Jawo och Hasse Berggren är två sylvassa offensiva instrument och Pelle Olsson trakterar sitt lag med kirurgisk precision. Tre givna hemmapoäng? Inte utan hårt arbete.
Därmed inte sagt att man inte ska kunna begära att HBK ska hyfsa tabellsiffrorna efter i lördags med en seger här. Med det material Janne Andersson förfogar över är det givet att en hemmamatch mot ett mittenlag ska rendera tre blåsvarta pinnar. Tyvärr saknas Joe Sise efter att ha skadats igen mot Elfsborg (hur mycket stryk ska Joe förresten hinna få innan domarna uppmärksammar det? Mot Kalmar fick Marcus Lindberg sparka honom stenhårt över bålen, och mot Elfsborg blev han först överkörd av Ante Covic som sensationellt helt slapp straff och sedan stämplad. En skam för den allsvenska domarkåren). Joe ersätts av Ajsel Kujovic, tillbaka i truppen igen efter att ha tidigare ha tappat sin plats.
Offensivt hände det absolut ingenting mot Elfsborg. Där måste man ta kommandot tidigt, och se till att löpa mycket och klokt för att skapa möjligheter att få igång passningsspelet. Gefle är svårforcerade och kommer att erbjuda ett formidabelt motstånd. Positionsbytena som förekommit mellan de offensiva spelarna har haft varierande resultat - bäst har det blivit när Michi har busat runt på de andra mittfältspositionerna. Men kanske är kvicka platsbyten nyckeln till Gefles försvar? Anselmo har visat sig ha krutet torrt i år, men tyvärr har han inte kommit till avslut tillräckligt ofta. Det ska bli intressant att se hur anfallsspelet ter sig.
Förra året möttes HBK och Gefle på Örjan i premiären. Det var kallt, det var dålig plan och det var två blåsvarta nyförvärv som inte lovade speciellt gott av matchen att döma. Men det blev 1-0 efter ett ursnyggt skott av Martin Fribrock. Året dessförinnan slutade matchen 0-0 - den klassiska 0-0-utklassningen på Örjan, där Mattias Hugosson stod för en rentav övermänsklig insats och Radiosportens utsände menade att om HBK inte kunde vinna detta "finns det ingen rättvisa i världen".
Gefle har tre segrar så här långt. Två har kommit i de senaste hemmamatcherna, mot BP och Örebro, och den enda bortasegern kom tidigt på säsongen på Söderstadion mot krislaget Hammarby. Rimligen nöjer sig Gefle med en poäng. Det ska inte HBK göra.
