-

Halmstads BK - Malmö FF 0-3

Inte trodde jag att två lusingar från en ål kunde göra så ont. Inte nog med ålen, det var såpa på Bahnes målvaktshandskar. Och Tommy kom på sig själv när han spelade pojklagsfotboll. Det var tungt att skåda.

Det kändes som att Ålens två lusingar i slutskedet av matchen, var slag mot huvudet med brunnslock. Första målet går under kategorin buskis med Bahne i huvudrollen. Ingripandet var mer än ”en tavla” det var ett helt galleri. Och det var inte första ingripandet där bollen slank ur nävarna, det hände två gånger tidigare i matchen. Då lyckades han reda upp det men man kunde också ana att matchen skulle bli en såpa.

Första kvarten spelar både HBK och MFF hyfsad fotboll. Det var kul spel som böljade fram och tillbaka. Båda lagen tog avslut, det ena laget sämre än det andra men det fanns intentioner, båda lagen ville mycket. När halvtimmen visar sig på tavlan så har MFF skapat något mer och får med sig hörnorna. Så ja, det är ju så... när blåsvarta skjuter blir det inspark till ljusblå och när ljusblå avslutar får dom med sig en hörna. I halvlek får jag läsa statistiken ”2-5 i hörnor”, blir ändå lite glad för det kändes som att det var mycket mer än så. Första halvleken var egentligen bara en fortsättning på den följetång vi sett sen april månad. Vi har 7 avslut varav 1 på mål. MFF var dubbelt så bra i detta avseendet då man på 7 avslut fick 2 på mål.

Jacobsson var ändå nöjd efter första halvleken. Han tyckte hörnorna var bra (2 st) och att man stängde de ytor MFF spelade på i förra matchen. Men han gillade inte att grabbarna tappade tålamodet och började slå långbollar när MFF tog tag i spelet i mitten av första halvlek. Både Jacobsson och Nilsson var nöjda med första 15min på matchen. Det var då det böljade som mest, underligt.

Jag får nog säga att Daniel Larsson var vassast i MFF första 45min. Kanske vassast av alla 22 man på planen om inte Görlitz hade varit med. Som vanligt är det tysken som visar fotboll för oss. En annan kille som visade sig från sin bästa sida var Mackie som imponerade på mig. Det var ett tag sen jag såg honom så pigg. Det var mycket smånätt på mitten men när blåsvart väl kommer fram så är det direkt avslut, dessvärre inga rejäla hot, men avslut. Och återigen, vi vinner inga andrabollar i offensivt straffområde.

Det var bara två spelare som var nära matchens första mål i matchens första halvlek. Daniel Larsson bredsidade en boll som Bahne faktiskt räddade med en fotparad. Sen var det Tim Sparv som klippte till svinlädret efter en elegant sulrullning från Anel Raskaj. Då fick Dahlin sträcka ut. Men mer än så bjöd inte halvleken på i klara målchanser. I MFF spelar en kille som heter Wilton och han cementerade sin plats som allsvenskans mest egotrippade fotbollspelare. Han var så ego att jag satt och jäspade när han fick bollen. Alla 8106 personer på Örjans visste vad som väntade, ett skott såklart. Enligt mina anteckningar tog han 7 avslut innan han byttes ut. Inget avslut gick på mål. Sug på den. Jag tyckte om första halvleken och det kändes som att vi kunde plocka lite poäng, dvs vinna.

Andra halvlek...
...hoppades man på att spelet skulle lyfta lite. Det gjorde det förvisso men det var MFF som tryckte på. Efter den ganska snåla första halvleken, som ändå stundtals bjöd på fin fotboll, fick vi se desto mer jävlar-anamma i de båda lagen. I den 53e min blev Jasmin Sudic varnad efter en situation som påminde om obstruktion. Kort efteråt åkte Salomonsson på en varning när han jagar efter bollen men trycker ljusblå spelare i ryggen och trampar runt som om det vore en vinodling. Och innan man hunnit plita ner händelserna var det Kruys i MFFsom blev varnad. Hansson hade hittat kortleken och fick vifta till tre gånger på 10 min. Ett tecken på att matchen betydde mycket för de båda lagen.

I samma veva som Kruys visas gult så får vi hälsa vår nya islänning välkommen. Saevarsson kommer in och det slår mig hur jäkla kort killen är (1,70 lång/kort). Men hans hjulben skvallrade om fart och kämpaglöd. Och det hade han och det fick han visa när han gång på gång tappade bollen och jaga ifatt den igen. Nu ska man inte dra för stora växlar när han inte fått spela in sig i laget, det är svårt att bara komma in och spela bra fotboll när man fått en B-lagsmatch och några få träningar med sina nya lagkamrater.

Glädjen över att få se islänningen ”in action” förvandlades till ilska och frustration när Bahne leker säl med sina vaselinvantar. Ingripandet vid MFFs 1-0 är så uselt att jag drar näven i bordet på pressläktaren, jag har faktiskt en liten svullnad i högernäven, men det går över. Frågan är om känslan för incidenten går över inatt. Nä, det få bara inte hända på denna nivån. Påpassligt är Hamad framme och petar in sitt första mål. Men det var inget riktigt mål. Det var bondkomik.

HBK flyttar upp spelet men samtidigt har Roland beordrat upp Wilton högre i banan. Och Daniel Larsson som verkligen imponerade på mig ikväll, ja han sprang om han var född i ett 100-meters lopp. Texas fick höra ”beep-beep” ett par gånger när Larsson rundade honom på kanten. Och Ofere suger, suger på backlinjen, gång efter en annan.

HBK kommer till vissa avslut och den annars svårspelande Emir Kujovic får till en riktigt vass nick efter en bra frispark från Mackie i den 70min. Det borde varit kvitteringen som kom där men Dahlin gör en äcklig tv-räddning. Onekligen ett ingripande som bäddade för resterande matchbild.

Mackie får en varning efter en situation som bara kan betyda frustration. Efter en helt okontrollerad glidtackling sveper han upp benen mot den ljusblå spelaren. Spelet rullade vidare men Hansson hade inte glömt det och visade gult vid avblåsningen efter. Fruktansvärt onödigt att visa sin frustration på så vis. Mackie blir kort där efter utbytt mot Järdler som inte uträttar nåt på sina 10min.

MFF matar bollen i högt tempo och HBK har svårt att få tag i den. När man får tag i den så blir det inte mer än att man tappar den. Saevarsson kommer vid något tillfälle med bra fart och har med sig Anel i löpet centralt. Han slår inte passningen in i mitten utan försöker istället dra sin motståndare själv. Han lyckas inte och MFF kontrollerar bollen.

MFF gör mål efter en insats från backlinjen som drar paralleller till pojklagsfotboll eller i bästa fall korpfotboll. Den nyinsatte ålen Agon Mehmeti löper med bollen och Ofere dra isär vår backlinjen så det står härliga till. Den annars så rutinerade Tommy Jönsson inser snart att ”det här var ju billigt” men halkar till i samma tanke och Agon rullar in 2-0 vid bortre stolpen. Dåligt försvar, halvhjärtad målvaktsinsats och ett bra avslut.

2-0 målet var som en slägga i solar plexus på blåsvarta. Man orkar inte. Striden är förlorad och det ser uppgivet ut samtidigt som MFF söker fler mål. Det kommer ytterligare ett mål från den hala ålen. Agon Mahmeti gör ett liknande mål som det första, denna gången framspelad av den exemplariska Daniel Larsson. Ännu en gång fick pensionärerna Zvirre och Tommy se på när den unge ålen krutade in en boll bakom en annan hal kille, Magnus Bahne. I slutet får vi se att Tim Sparv har bra krut och precision i sina frisparkar. Strax utanför. Men sett till hela matchen, att förlora 1-3 eller 0-3 har i stort sett ingen betydelse. MFF gjorde 2 mål till för att HBK ville göra 1 och kvittera, så enkelt är det.

0-3 hemma på Örjans vall i en match som betyder nästan allt för förtroendet. Det är så uselt att förlora så pass stort när man ändå stundtals är bra med i matchen. Men lyssna nu, 1 avslut på mål i vardera halvlek! Är det ok? Jag är så besviken och så fruktansvärt ledsen över hur det ser ut i just nu. Det måste komma fram lite nya metoder, lite nytänkande. Lite mer Q-K.

Heja heja HBK!

Bollinnehav: 47-53 %
Avslut total: 11-18 (7-7)
Avslut på mål: 2-9 (1-2)
Hörnor: 4-7 (2-5)