- -
HBK-Kalmar 2-0: Wonderdog
Jag ska erkänna att jag redan i införartikelns rubriksättning hade en baktanke (i form av en forcerad ordvits). Den svenska översättningen av Underdog (dvs Underhund) har en dubbel botten att stå på. Från och med nu ska därför matchens lirare kallas Emil ”Wonderdog” Salomonsson. Typ.
Halmstad spelade i matchen mot Kalmar inte som det nästan-bottenlag man blivit. Med en rak 4-4-2 uppställning, med Emil och Emir på topp, rullade Bollklubben sig gång på gång igenom det småländska försvaret. Man skulle tillbaka till grundspelet, och mer grundspel än det blev är svårt att få. Tydlig rollfördelning med target (Emir) och djupledare (Emil) kunde resulterat vid flera tillfällen redan inledningsvis. För med Emil i anfallet fick spelet en dimension som inte synts till på länge i Halmstad.
– Helst av allt spelar jag anfallare, det spelet sitter djupt i huvudet på mig, säger den kvicke teknikern.
– Jag vill vara så nära målet som möjligt. Men jag spelar högerback om det behövs. Eller mittback, eller målvakt, skrattar han.
Stämningen på Örjans Vall var efter matchen genomgående lättare än man på förhand vågat hoppas. Spontana ryggdunkningar och kramar, segersång i omklädningsrummet – för att inte tala om den tv-puckshög som bildades när Emir nickat in 1-0. Den mentala Lützen-dimman hade helt enkelt lättat.
– Vi hade bestämt oss för att spela ett enklare spel, förklarade Lasse Jakobsson på presskonferensen. Hellre lyfta långt och få fast bollen än att spela oss igenom. Och vi följer den idén bra i stort sett hela matchen.
Såhär i efterhand kan man fråga sig hur mycket som satt i huvudet på spelarna efter den dåliga trenden. För ett misslyckande idag och sviten utan segrar hade blivit tvåsiffrig. Emil Salomonsson, som var avstängd i matchen mot BP, förklarar närmre.
– Vi satte oss efter den matchen och konstaterade att vi var i en tuff situation. Sa att vi skulle ta oss samman och våga spela fotboll. Och idag är vi elva man på plan som verkligen kämpar matchen igenom. Dagens seger betydde helt enkelt oerhört mycket.
Emil byttes själv ut, märkbart tröttsprungen, mot Marcus Olsson i matchens slutskede. Marcus tackade för förtroendet, undvek en offside, och rullade retfullt enkelt in 2-0 när klockan redan passerat 90 minuter. Därmed var matchen död. Till alla blåsvartas lättnad och glädje.
– Det var skönt att ta en seger nu och kanske få ett trendbrott, konstaterade Emil. Och det är skönt att ha en seger i bagaget när jag ska iväg med landslaget till Danmark.
Och i landslaget ska anfallaren/yttern/högerbacken Salomonsson spela var då?
– Högerback. Det är som det jag är uttagen.
Vi får väl hoppas att Jörgen Lennartsson låter Emil knata med i offensiven även därifrån.
