Rami nekar HBK medaljplats
Bollinnehavet var 59-41, HBK var en man mer större delen av matchen, man skapade många chanser och en straffspark. Men i DIF:s mål stod en omutlig reserv!
Efter en fin svit på tre raka segrar och avancemang i UEFA-cupen är HBK nu definitivt nere på jorden igen. I onsdags kväll försvann guldchansen i Helsingborg, och efter dagens mållösa möte mot Djurgården är risken också stor att bollklubbens officiella målsättning, en medalj och plats i nästa års UEFA-cup, inte kommer infrias. Stockholmarna kan dock till stor del tacka sin målvaktsreserv, Rami Shaaban, för pinnen, då Andreas Isakssons ersättare gjorde en fenomenal insats med flera riktigt svettiga räddningar, däribland en räddad straffspark.
De fotbollsmässiga förutsättningarna var perfekta inför söndagseftermiddagens möte med ett underbart brittsommarväder och en inbjudande gräsmatta. Trots detta hade bara dryga 6.000 personer funnit det värt att se allsvensk fotboll på Örjans vall, där ett tusental utgjorde tillresta stockholmare. Gick luften månne ur halmstadspubliken när den sista guldchansen försvann nere i Helsingborg? Normalt borde väl en toppmatch i fint väder mot årets charmgäng (åtminstone på planen) från Stockholm locka närmare 10.000, eller?
De 22 huvudaktörerna på plan verkade dock inspirerade, då matchen direkt från start fick en trevlig och fartfylld karaktär. Särskilt hemmalaget med Mikael Nilsson och nykomponerade anfallsparet Robban-Wowoah verkade spelsugna, och satte direkt visst tryck mot Djurgården. Redan efter 12 minuter inträffade dock matchens avgörande situation, då Samuel Wowoah blev snyggt frispelad, men inne i straffområdet vräks ner av DIF:s succémålis Andreas Isaksson. Inte ens de mest konspirationsparanoida djurgårdarna kunde väl protestera mot att Karl-Erik Nilsson visade ut Isaksson enligt frilägesregeln, och dessutom tilldömde HBK en straffspark.
In kom fjolårets så populäre Rami Shaaban, som i år nästan uteslutande fått nöta bänk, men nu plötsligt fick hoppa in med 10 spelare (ut gick anfallaren Stefanidis) och straff för HBK. Ingen avundsvärd situation, precis! Samtidigt hade man riktigt onda aningar inför straffsparken. Tommy Jönsson har haft lite väl många straffar i följd utan misstag, och med en övertänd målvakt i motståndarburen kan vad som helst hända!
Tyvärr visade sig detta stämma. Rami slängde sig naturligtvis åt rätt håll, och lyckades med ett stiligt pantersprång boxa ut Tommys trots allt ganska välplacerade straffspark till hörna! Stort jubel från djurgårdsklacken förstås, och samtidigt naturligtvis en enorm kick för den inhoppande målvaktsreserven, som i Isakssons frånvaro fick agera assisterande målvaktsspöke för HBK.
Men straffmissen till trots så fortsatte Halmstad att satsa friskt framåt, naturligtvis hjälpta av det numerära övertaget, och man spelade ganska fyndigt och fartfyllt med hyggligt utnyttjande av de båda kanterna. Ekan hade ett skott i stolpens utsida, Wowoah lyckades bränna två klara chanser, och Torbjörn Arvidsson är farligt nära två gånger, där Rami får göra en kanonräddning på den andra chansen, och Fidde Andersson på den efterföljande returen skjuter utanför.
DIF:s spel blev naturligtvis förryckt av utvisningen, och på det hela taget var det HBK:s halvlek, även om Abgar Barsom och Jones Kusi-Asare stack upp ibland, såsom i 32:e minuten där Asare kommer i ganska bra högerläge, men där även Håkan får visa att han är en skicklig målvakt och räddar bollen till hörna. Men som sagt klar fördel HBK i paus (56-44 i bollinnehav). Känslan var att 45 minuters malande mot 10 allt mer orkeslösa stockholmare nog trots allt skulle resultera i en hemmaseger till slut.
DIF valde i paus att ta ut Kusi-Asare till förmån för floppen Johan Wallinder, medan Halmstad behöll samma manskap som genomförde den första halvan på ett tämligen förtroendeingivande sätt. Inledningen av andra halvlek blev dock ganska lam. HBK hade förvisso ett markant spelövertag, men tempot var lågt, och allt som oftast misslyckades sista passningen eller det avgörande inlägget. Det började faktiskt se ut som om krigande djurgårdare skulle klara 0-0.
Sista 20-25 minuterna verkade det som om båda lagen började inse att en poäng inte är speciellt mycket att ha i den hårda toppstriden, och det blev på nytt bättre fart på tillställningen. I den 67:e minuten gör Rami en ny jätteräddning när Mini blir frispelad till höger i straffområdet, och minuten därpå tråcklar sig Wowoah igenom sina forna lagkamraters försvar och provar en känslig lobb, dock inte bättre än att den träffar stolpens utsida och återigen berövar HBK ett vid det här laget i högsta grad rättvist ledningsmål.
Sista 10 minuterna gick HBK över till en trebackslinje, när inhopparen Henrik Bertilsson gav extra offensiv tyngd åt segerhungriga hallänningar. Man fick också ett riktigt bra tryck på knäande djurgårdare under avslutningen, där Ramis ofattbara reflexräddning på Arvidssons volleykanon utgjorde höjdpunkten bland flera bra chanser. Vi fick även se den hetlevrade Zoran Lukic bli uppvisad på läktaren, vilket väl knappast var första gången i år...
Mer kommentarer, reflektioner och spelarbetyg kommer i en efterföljande artikel...
Betygen på Djurgårdsspelarna är satta av Sektion F
