LJ uncut: "Var klart att vi skulle få låna Pedraza och Juanjo"

Del 1 av 7. Lasse Jacobsson om Åtvidabergsmatchen, inställning, ineffektivitet, petningar och transferfönster.

Matchen mot Åtvidaberg. Vad var bra och vad var dåligt?
– Det som var bra är att vi fick ett trendbrott när det gällde konstgräs. Vi hade 1-8 i fjol och 0-10 i år innan denna matchen och sju raka förluster på konstgräs. Dessutom vet vi att vi har en oerhört viktig bortamatch mot Gefle senare i höst, också på konstgräs. Därför var det skönt att vi inte förlorade den här matchen, samtidigt som vi ville vinna och tyckte att vi hade goda möjligheter att göra det. Trendbrottet kan vi väl säga att det var vi nöjda med.
     – Spelmässigt däremot så hade vi stora brister i vårt passningsspel. Vi tappade mycket boll och lät Åtvidaberg komma i bra möjligheter i omställningar. När vi hade rätt gott om tid och när vi hade rätt så bra kontroll på det så bjöd vi in dem gång på gång på gång genom att slarva i passningsspelet. Det är vi oerhört missnöjda med. Många tror att spelarna inte kämpar, men det gör de. Men när man spelar på ett konstgräs, så om du tappar boll i fel läge så hinner du aldrig reparera förrän du kommer i stort sett ner till eget straffområde i och med att det går så fort. Du kommer aldrig in i press och du kan inte glidtackla, du kan inte agera normalt som på ett vanligt naturgräs. Så därför kan det se ut som att spelarna vill hinna i fatt när de inte hinner i fatt, men det vill de.
     – Det är väl något som givetvis är viktigt för oss, att vi har en oerhört god moral i laget. Sedan kan vi få mer fart på vissa spelare än vi hade sist.

Känner du att den goda moralen och inställningen finns i laget just nu?
– Ja det tycker jag. Vi gjorde två bra matcher mot Göteborg, både där uppe och hemma, och vi gör en bra inledning mot Trelleborg för att sedan tappa initiativet. I andra halvlek tar vi över initiativet igen och vi skapar egentligen tre fyra rena frilägen innan de gör 1-0. Gör vi mål där kanske matchen är punkterad. Vi kan göra två mål på de chanserna vi har då vi egentligen är soprena med målvakten, och någon gång har vi till och med öppen kasse.
     – Tar vi Elfsborgsmatchen börjar den olyckligt med två målvaktstavlor. Robin hade otur på de här två bollarna. Samtidigt tycker jag att vi jobbar på, vi viker inte ner oss som vi gjorde uppe i Borås. Vi har chansen att komma in i matchen. Marcus slår straffen och han (Ante Covic) gör en räddning på den. Senare kontrar de in trean vilket givetvis var jobbigt. Men jag tycker att vi fortsätter i andra halvlek, och vi gör ju 1-3, men det är för sent. Men vi släpper aldrig taget. Så moral och inställning tycker jag finns. De som såg oss i Göteborgsmatcherna, eller andra halvlek mot Trelleborg, kan nog inte tvivla på det.
     – Däremot så har vi varit oerhört ineffektiva. Vi har skapat många målchanser under hela året egentligen, men inte utnyttjat de chanserna och det är där vi har vårt problem i dag.

Hur löser man det?
– Det är lättare att sätta upp hur vi tänkt spela oss fram till de chanserna men att träna att man sätter chanserna är ju absolut det svåraste. Det är ju individen som kommer i de lägena som givetvis ska ha både kvaliteten och beslutsfattandet som är rätt i de lägena. Givetvis så är det mycket svårare att träna i en matchsituation än i en träningssituation.
     – Vi kan ju, som jag sa i söndags, stå på c-plan hur länge som helst och träna avslut, frilägen och någon som jagar, och du kan vara hur kall som helst. Men när du står där ute med publik och det gäller poäng, då är det inte lika lätt om man inte har den kylan i sig.

Saknas den kylan i spelarna i dag? Anselmo har gjort fyra mål, Emir två och Joe ett. Det är de anfallarna vi spelat med.
– Och sedan får man faktiskt säga att både Olsson, Michi och Alexander Prent ligger så högt att de också ska bidra i målfabrikationen – vilket inte heller gjort så mycket eftersom Olsson har gjort ett och Michi ett. Och det är klart att man blir lite konfunderad när Jonas och Johnny har gjort vars två mål hittills. Så visst är det ett problem för oss, det kan vi inte bortse från.

Har du tänkt på att förändra i själva uppställningen för att få bättre fart framåt?
– Jag vet ju inte om till exempel Joe som har tre frilägen mot Trelleborg blir bättre bara för att någon står jämte honom. Det vet jag inte. Jag tror inte att Denni Avdic hade gjort fler mål om han haft en forwardskompis jämte sig – eller vem som helst där de spelar 4-2-3-1 eller vad man nu vill kalla det. Jag tycker att när vi spelar har vi egentligen fyra forwards. Sist hade vi Marcus Olsson, Emir och Michi – då hade vi ju inte med Anselmo eller Joe. Men i vanliga fall har det varit Joe och Emir eller Joe och Anselmo eller Anselmo och Emir och det är ju offensiva spelare som hela tiden ska vara inne i boxen.
     – Även Fidde (Fredrik Andersson) i styrelsen säger att hade vi inte skapat de här målchanserna då hade man funderat på hur vi ska komma till målchanser. Men skapar du målchanser har du svårt att ändra uppställning bara för att tro att du gör mål om du blir två forwards. Skapar du fyra frilägen som vi har mot Trelleborg så tror jag inte att vi skapar åtta med två forwards, så tror jag inte att det fungerar.
     – Vi har givetvis tittat själva, hur det sett ut under senare delen av säsongen, och kunnat plocka fram oerhört många målchanser där vi är fria. Jag tror vi har tre fyra borta mot Göteborg. Till och med Jonas Olsson säger att de inte får släppa till så mycket på hemmaplan. Olsson är fri, Joe är fri, Prent har ett jätteläge. Av de sju avsluten vi har på mål – de har sex – så kanske våra lägen är bättre än deras, och de vinner med 3-0.
     – Vi har likadant hemma mot Göteborg. Vi har fler chanser än målet vi gör. Vi gör ett mål och det är Gus som gör det. Dessutom har vi anfallsspelare som har jättebra lägen att göra mål.

Men sitter det i huvudet eller i fötterna? Är det en fråga om kompetens eller något mentalt?
– Det är en kombination, det kommer man väl aldrig i från. Hade vi haft den höga kvaliteten så hade de inte varit kvar hos oss. När det kommit fram en bra målskytt i HBK de senaste åren, så försvinner de från Halmstad, så det är väl en kombination. Samtidigt så hoppas man att det ska lossna för de här spelarna. Joe är 21, Olsson 22, Emir 22, Michi 23, så de ligger ju i en ålder där det måste hända saker för deras egen del också.

Anselmo var bra för två år sedan, sedan har han stannat av med skador och så.
– Ja han var ju i gång i våras men när han kom tillbaka från uppehållet så har han haft lite känningar här och där, han har en del broskskador. Jag tyckte inte han var bra de första matcherna efter vi kom i gång. Däremot kom han in mot Åtvid och gav energi i anfallsspelet och då finns det ju hopp och det är där vi har varit – att få en jämnhet på våra forwards där de levererar, men där har vi inte hamnat.

Samma med Emir som var bra förra året och under försäsongen.
– Det är svårt, oerhört svårt. Sedan är det ju ett dilemma att många egentligen inte vill vara där. De vill ju bli proffs och jag vet inte om det knyter sig för att det blir fel åt det hållet, att de vill så mycket. När fönstren öppnar är det jobbigt ju.

Kan det vara något sådant som hänt med Michi som var lysande förra säsongen och nu plötsligt…
– Jag har tittat lite och jag vet inte hur lysande han var förra hösten, men våren var han bra. När han kom var han bra, den hösten hände det oerhört mycket kring honom och även en bit in på förra året. Sedan var det precis som om motståndarna läst in sig på honom. Han kan inte driva igenom allihop. Om en som går fram och pressar så har man understödsspelare rätt tätt bakom för de vet att han kan peta bollen förbi. Så de har ju läst av honom och hur han vill spela. Och han har väldigt svårt att anpassa sig och spela på ett annat sätt i det läget. Samtidigt hoppas man ju att han ska göra det, för det är ju en spelare som har ett och ett halvt år till på kontraktet. För Emir så går kontraktet ut i höst så det är en viss skillnad.

Hur gör man avvägningen mellan att ge en chans till och se om det vänder, eller peta och hoppas på bättre resultat den vägen?
– Man kan ju säga såhär att det som är problemet är att det sett oerhört bra ut på träning, Michi var outstanding hela förra veckan på träning där allt fungerade och det är klart att när du ser en sådan spelare som är så pass mycket bättre än alla andra så tänker du ”nu kommer det”. Och så kanske det inte gör det.
     – Han har sett jättepigg ut på träningen och sedan inte lyckats som man förväntat sig i matchsituation. Sedan får man ju se, det är givetvis andra som knackar på dörren också. Samtidigt blir man lite förblindad av en hel veckas träning när du ska ta ut ett lag, det bör ju vara under den veckan som du tar lite beslut om vem som spelar. Om någon ser jättedålig ut så tar du ju inte ut honom. Du går ju på de som känns formmässigt bra den veckan. Där har vi varit en hel del när det gäller Michi till exempel, att vi inte har fått ut så mycket som man förväntat sig.

Vad kan man göra för att vända det?
– Det är ju därför han har fått spela för att man vill att han ska komma i den fasen. Eller så finns ju alternativet att ta bort honom och se om det är en väckarklocka. Han var ju petad mot AIK borta i våras när vi vann med 1-0. Då kom han in med 25 minuter kvar och gjorde jättebra i från sig och ett antal matcher efter det också. Sedan dippade det lite igen.
     – Där finns ju olika möjligheter. Samtidigt vill man ju bygga upp ett självförtroende hos dem om de känner att det inte fungerar. Jag tror att Michi för allt i världen vill prestera allt han kan på matcherna för att kunna komma vidare i sin karriär. Det finns ju inget ont i honom, att han inte vill prestera. Det är mer att det inte fungerar, han vill så mycket att det låser sig. Den biten måste han själv komma över, att vara här och nu och jobba vidare.

Upplever du att det är ett problem på fler spelare, att de inte är här och nu?
– Det är svårt att säga, men jag tror att många går i tankar. Vi har ju den åldersstrukturen på vår trupp. De som är gamla kommer säkert inte någon längre sträcka förutom inom landet. Men de som är födda 87-90, de är ju där de tänker att de ska vidare i karriären. Och då lockar det varje gång det är ett internationellt fönster öppet, och det är det ju denna månaden ut också.

Det är öppet ut men stängt in, så ni kan inte få någon mer förstärkning. Är det någon spelartyp du hade velat ha in?
– Ja det kan du alltid vilja ha men det är ekonomiska grejer som gör att vi inte kan ta in någon. Vi behöver egentligen sälja i stället.

När det gäller avtalet med Espanyol. Det kom inga spelare i våras och det kom inga i sommar.
– Nej jag och Kaller (Mikael, klubbdirektör) var ju nere och det var klart att vi skulle få låna Pedraza och Juanjo men de ville inte själva och då kan vi inte göra mer. Då blir det ju svårt, först och främst ska spelarna vilja komma hit. I det läget var vi och Espanyol överens om att ta hit dem. De här två ville vi haft redan innan, men då ville inte Espanyol släppa dem eftersom de låg lite pyrt till. Det är ju två spelare som vi säkert hade haft lite nytta av.

Och detta var nu i sommar?
– Ja vi var nere i början på juni och allt skulle bli klart då men det blev inget tyvärr.