Allsvensk krönika del 5: Örebro SK
Analys av samtliga lag inför den allsvenska säsongen 2001. Vad händer i Närke?
"Skuldsatta Örebro har inför denna säsong tappat tongivande spelare som Mats (trollgubben) Rubarth till AIK, skadedrabbade Pär Ekström som varvar ner och Tommy Ståhl som slutar. Nyheter är det dåligt med på spelarfronten, det bästa är antagligen att lagkaptenen Per Gawelin stannar i ÖSK. Nytt istället att ex-HBK-tränaren Mats Jingblad beslutat att testa Portugal-plagierade spelsystemet 4-2-3-1. Under försäsongen har detta skett med blandad kompott som resultat. I början gick det bra med ett par enkla vinster och mycket mål, men mot klart beskedligt motstånd. ÖSK:s första riktiga test kom mot Norrköping och det resultatet får en att undra om ÖSK modell 2001 är fisk eller fågel. Peking tvålade till ÖSK rejält med (set)siffrorna 6-1 och i den matchen funkade inte mycket. Bättring krävs om 4-2-3-1 skall vara något att satsa på i ÖSK.
ÖSK har gått ner till en minimal trupp för att minska sina galopperande skulder. Ett led i detta var också försäljningen av Rubarth. Försäljningen inbringade pengar, men utan ÖSK:s största kreativa geni kommer ÖSK få svårt att överraska med sitt spel. Varenda poäng ÖSK får denna säsong kommer de att få kämpa till sista andetaget för. Det är mycket möjligt att Örebro reder ut denna situation, men nedre halvan av tabellen kommer de att landa på till slut."
(Fredrik Jonsson)
”Alla har säkerligen sina egna privata stereotyp-föreställningar vad gäller de allsvenska lagen. Min egen beträffande just Örebro är ett tungt, defensivt, fysiskt starkt lag med några slitstarka islänningar som exotiskt inslag; närmast oslagbara hemma men betydligt mänskligare utanför Eyravallens trygga värld.
Det skulle till en gammal hederlig HBK:are för att bryta den här (nid?)bilden av gamla ”tråk-Örebro”. Ex-forwarden Jingblad tycks ha lättat en hel del på Dala:s försiktiga offensiv, och ÖSK var ett svängigt, ojämnt men rätt charmigt (förutom förstås när man fick för sig att slå HBK på Örjans vall) inslag i fjolårets upplaga av Allsvenskan.
Hur går det då för Örebro i år? Låt er inte luras av att klubben dras med en ekonomi som skulle göra en förslummad kyrkråtta generad och att irationelle Rubarth och Wallinder (igen) tackat för sig: ÖSK kommer klara sig kvar ändå! Anders Karlsson, Zetterlund, Gawelin, Skoog och Paulsson kommer dock få dra ett tungt lass för att lyfta sina mindre namnkunniga och delvis orutinerade lagkamrater, varav någon/några säkert går mot genombrott i år.
Vad ska man då tro om den nye kenyanen? På sätt och vis hoppas jag nästan att han floppar. Inte för att jag har något emot honom, utan för att det skulle kännas lite förödmjukande för den så hypade Allsvenskan om amerikanska collegespelare eller för den delen 36-åriga föredettingar från amerikanska ”proffsligan” bara kunde gå in och dominera i vår högsta serie. I vilket fall som helst, så kommer detta inte att hindra ÖSK att undvika de tre förhatliga sista platserna, och alltså vara allsvenskt även 2002”
(Daniel Andersson)
"Det finns en stor allsvensk kunskap och erfarenhet i Örebro SK. Gamla erfarna rävar som Gavelin, Zetterlund och målvakten Karlsson ger trygghet och det rätta mentorskapet för unga oprövade kort att slå igenom. Klubben har dessutom Skoog, som knappast har glömt var målet är beläget, samt en intressant ersättare till flyktade Rubarth i form av kenyanske landslagsmannen Boniventure Maruti.
Men något säger mig att detta är inte tillräckligt. Klubben har år efter år blivit av med sina bästa spelare. Nu drabbas laget dessutom av ekonomiska sparbeting. Jag ser framför mig en säsong där ÖSK-spelarnas motivation tryter i takt med förlusterna. Det finns ingen beredskap för att ligga i botten av allsvenskan och tränaren Jingblad står handfallen. Jingblad lämnar senare sin plats till förfogande frivilligt eller med hjälp av styrelsen. Detta hjälper föga och det svartvita laget får ta nya tag i Superettan.
Detta är emellertid bara spekulationer. Rent fotbollsmässigt finns här kunskap och talang för en mittenplacering, men det är inte alltid det hjälper."
(Jens Altnäs)
"ÖSK känns för mig rätt… färglösa, ungefär som deras dräkter. Sedan återkomsten och etableringen i Allsvenskan, så var de länge ett lag som ibland nosade på absoluta toppen, men mestadels parkerat på en plats något bättre än mitten, svårspelade på Eyravallen och med en del profiler i laget. Många har gått och spekulerat om de skall få till en ordentlig fullträff, men utvecklingen på senare år har istället gått åt andra hållet. Man kan peka på flera faktorer kring detta, säkert beroende av varandra (den s k onda spiralen):
Laget har dränerats, eftersom det fungerat som farmarlag åt andra svenska klubbar, främst Helsingborg, men även AIK;
Man har inte lyckats ta sig ut i Europa, trots ”satsningar” inom klubben; Ekonomin har havererat.
I Jingblads lag finns förvisso kvar en hel del intressanta spelare, men truppen är, vilket syntes redan förra året, tunn. ÖSK:s uppträdande under förra säsongen var för övrigt så Jingbladskt att en HBK:are kände igen sig från hans tränarsejour i Klubben, mer struktur i anfall än i försvar, vilket leder till svåra känslosvängningar för supportrarna, ena stunden tvålar man till ett lag med tre-fyra mål mot noll, andra så faller man med nästan samma siffror mot ett bottenlag. Jingbladh har t o m tagit med sig målsättningen från hans tid i HBK; det är i cupen man skall ta sig ut i Europa, inte genom att nå toppen av Allsvenskan.
ÖSK har ungefär samma trupp iår som förra året, fast supportrarna kanske inte håller med då man varit tvungen att sälja deras kelgris. Hans status har varit lite svår att förstå för en utomstående supporter, inte alltid ordinarie, mycket skadad och emellanåt avstängd. Träningsmatchresultaten tycker jag verkar leda mot en plats på nedre halvan."
(Jonas Löfgren)
"I ett par tre år nu så har det pratats om topplaceringar i Allsvenskan för Örebro, men än så länge har dessa förväntningar kommit på skam. Inför den här säsongen har klubben dessutom p.g.a. sin dåliga ekonomi tvingats sälja publikfavoriten Mats Rubarth till AIK, förutom att de gjort sig av med rutinerade rävar som Pär Ekström och Tommy Ståhl, men inte haft råd att köpa in någon ersättare. Upplagt för praktfiasko alltså? Nej, faktiskt så tror jag inte det. Istället tror jag att truppen har förädlats snarare än försvagats, att man skurit bort dödköttet och istället låter de duktiga spelare man har få mer utrymme.
Talang är ju något som det finns ganska gott om i ÖSK. Pelgander, Gawelin, Anttonen, Lundblad och Nordback är bara några av alla namn som tål att nämnas, och som säkert kommer att nämnas, i berömmande ordalag, under säsongen. Tränare Jingblad har också valt att introducera ett nytt spelsystem inför säsongen, nämligen den trendiga 4-2-3-1-uppställningen. ÖSK verkar i min mening ha helt rätt material för detta system.
Otur med skador skulle kunna komma att hämma laget, men jag tror ändå att ÖSK kommer att klara sig bra i år, och bli en allvarlig utmanare om en plats på tabellens övre halva."
(Peter Mikkelsen)