HBK har börjat spöka för Öis

”Äckligt disciplinerat” när HBK tar både tredje raka segern i Allsvenskan och tredje raka segern mot Öis på Gamla Ullevi.

Det var tillknäppt och ordnat. Det var inte underhållande, däremot en tränares dröm, där ingen avviker från matchplanen och går bort sig och man lyckas ta tillvara på de chanser som alltid kommer. Det blev tre viktiga poäng i bottenstriden, vilket utökade avståndet till Kalmar och Peking.

Men innan HBK funnit ordningen, så lyckades Öis med sitt kortpassningsspel och spel med ett tillslag. Magnus Källander kom fram två gånger, men Håkan räddade båda gångerna, även om första räddningen inte var helt avsiktlig och rann iväg utmed mållinjen. Därefter fortsatte första halvleken i ett makligt tempo där båda lagen spelade avvaktande ”gåfotboll” för att kontrollera varandra.

HBK skapade dock de två vassaste chanserna. I det första läget gör Mini, för dagen nästintill glänsande, en lång dribbling mot Öis straffområde, spelar ut den till Thylle, som slår ett inlägg som Robban tar emot vid straffpunkten. Lite kaos tar vid, men Mini nickar ned bollen till Robban som skjuter strax utanför Lasts vänstra stolpe.

I det andra läget får Thylle bollen i högra utkanten av straffområdet, ser ut att söka skottläge, men tvekar och lyfter med vänsterfoten till Sharbel vid bortre delen av målområdet. Sharbels volley är perfekt, men går rakt på Last, som räddar till hörna.

I övrigt inträffar inget minnesvärt i första halvlek, förutom då kanske en varning på Öis Thorarinsson.

Andra halvlek fortsätter med att Öis för spelet, men inte lyckas få upp bolltempot. HBK får till en kontring med Robban och Thylle, där Thylle först skjuter på försvarande back, och sedan nästan hinner upp returen före Last inne i straffområdet.

HBK bytte ut Sharbel i den 60:e minuten och in kom istället Ante G. Sharbel hade det svårt och åstadkom egentligen inte mer än sitt vackra volleyskott i första halvlek. Thern omdisponerade laget så att Turbo gick ut till vänster och Ante tog över centralt med Mini. Öis skapade en hel del hörnor som Håkan boxade undan, men kom inte till avslut. Pascal fick turligt bollen i straffområdet, men lade helt ren för mycket fot under bollen och drog bollen över. Turbo prövade Last med ett bra skott i matchminut 66.

Sedan når vi fram till målet, elegant, som ur instruktionsboken. Emil driver upp bollen och spelar Mini som direktskarvar ut till Thylle på högerkanten. Passiva Öisförsvarare ger Thylle tid att vända upp och med vänsterfoten slår han ett känsligt inlägg så att Pascal kan springa mellan Öis mittbackar och från målområdet styra in bollen med huvudet i krysset. Thylle och Pagge, HBK:s egna Montana-Rice connection, får till det avgörande målet för andra matchen i rad.

Direkt efter målet kommer HBK i en ny chans, där Robban i högra delen av straffområdet skjuter och Last är skymd av Thorarinsson och därför ser bollen sent, men lyckas stöta till hörna.

Öis byter ut sina två brassar, bleka och sätter in Fredholm och Karlsson på topp i 73 minuten, HBK byter ut Robban mot Magnus Andersson i minut 80. Öis övergår till tre backar, varför Thern drar ned Pascal som central defensiv mittfältare. Morgan Nilsson kommer in i Öis istället för Anders Prytz, men inga chanser skapas. Istället lyckas Magnus Andersson vända bort en Öisförsvarare på övertid, men det avslutande skottet går tätt utanför.

I HBK så var det som märks den otroliga försvarsspelet som imponerade, förutom de inledande chanserna hade bara Öis en riktig chans, där dock Afonso gör ett felaktigt val och försöker en s k brassespark istället för att nicka. Tommy var mästerlig och precis så landslagsmässig som han varit en längre tid, åtminstone två år. Att han då ÄNTLIGEN belönas med en uttagning är inte en dag för sent, nu återstår bara att se om L-T kan få för sig att förena mittbacksparet som hjälpte Håkan Svensson att slå det allsvenska ”hålla nollan”-rekordet.

Andra spelare som är i en formtopp är Thylle (bättre än på flera år - klassinlägg), Mini (kreativ dirigent) samt Turbo, Emil och Joel.

Öis var anmärkningsvärt bleka, det var egentligen bara Källander som såg ut att vilja något. Dick Last gjorde några bra ingripanden, men såg ut att lämna en del billiga returer.

Efter att ha sett Djurgården och Öis nu på sistone, så kan man redan gratulera MFF, den stora skillnaden mellan lagen är försvarsspelet och kanske f f a försvarsspelarna.

0 kommentarer