Krönika: En sällsynt tyst silly season i Halmstad
Nyförvärven lyser med sin frånvaro i vintermörkret.
Julen har passerat med snabba steg och medan vi fortfarande undrar vart den vita julen tog vägen så breder kylan ut sig i Sverige. Ett Sverige som nu nästan har nått till starten av en ny säsong i allsvenskan, eller i alla fall en försäsongsstart som gör att man vågar blicka mot den horisont där den allsvenska starten så smått början urskönjas.
Halmstad är idag en stad utan överraskningar (skriver jag samtidigt som jag ser att man fiskat upp ett människohuvud ur Nissan idag) där snön föga oväntat lyste med sin frånvaro under julen, en konst som även nyförvärven till vår kära bollklubb excellerar i just nu. Olle Kullinger anslöt tidigt för att stärka den orutinerade anfallslinjen (blev kanske inte direkt mer rutinerad, bara äldre), men efter det så har det varit tyst. Halmstads silly season är sällan direkt silly, men i år verkar den ha fått en stor fet ”julstress” i strupen för det hörs inte ett knyst om några nyförvärv.
Nu är julen slut, men det enda som vi har fått reda på är att eftertraktade talangen Per Cederqvist spelar allsvenskt med Djurgården nästa säsong, inte Halmstad som man hoppats/trott tidigare. Något som kanske överraskar de som trodde att Jonas Therns tidigare adept skulle vilja spela under sin gamla tränare igen, men i mina ögon så var det nog det som istället fällde HBK i valet och kvalet. Unga spelare vill utvecklas och det gör man oftast genom nya bekantskaper som kan tillföra nya dimensioner i ens spel. Att spela under två nya tränare jämfört med under en tränare som man redan har haft en gång var nog mer betydelsefullt än man till en början kunde tro. Dessutom verkade det vara ett smart val fram till idag då finländske U21-stjärnan och Liverpooltalangen Daniel Sjölund valde att gå till DIF på ett lån. Från att ha haft utsikterna att kunna konkurrera till sig en ordinarie tröja till efter det att Elmanders lånekontrakt tar slut i sommar så verkar det nu kunna bli snålt med speltid för ”PC” i ett Djurgården som satsar på endast en central anfallare. Tiden får väl utvisa om han gjorde rätt val.
I HBK provtränar vissa, andra tränar bara i väntan på nya anbud (Gudis) och en står på högsta beredskapslistan och väntar spänt på om han skall få något kontrakt med HBK (Helgasson). Tystnaden kring andra spelare gör ändå att nästa nyförvärv till vår klubb blir en isländsk allroundspelare som imponerade på Thern & Co. i höstas. Det finns inget som i dagsläget tyder på liknande värvningar som de HBK gjorde så snyggt i det tysta inför den senaste säsongen när ”Shabbe” och Thylle hämtades till Örjans Vall. Helgasson blir istället den näst sista pusselbiten i Therns bantade lagbygge inför säsongen 2003 där Helgassons förmodade ankomst gör att målvaktsduon, backlinjen och mittfältet är färdiga lagdelar.
Kvar är då anfallet där nog HBK ändå var ganska så säkra på att ”PC” skulle välja dem och därmed fylla den sista platsen bland anfallarna. Istället saknas det nu en anfallare och för att HBK skall kunna konkurrera i toppen nästa år så krävs det att det är en spelare som utan problem går in, tar en ordinarie tröja och presterar klassfotboll. Inga fler talanger tack, i ett läge då man konstigt nog nobbat notoriske måltjuven Börje Sundvalls fortsatta tjänster och redan har en klassanfallare i vardande om Magnus ”Gnutten” Andersson fortsätter att lika målmedvetet satsa mot toppen. Nej, det är en spelare av Pascal Simpsons kaliber som behövs och Pascal är drömvärningen som jag ser det. Han skulle fylla det hål som knappast Olle Kullinger kan fylla redan under sin första säsong i allsvenskan. Vi såg alla vad ”Pagge” kunde prestera när han var här under sommaren och hösten. Dessutom, spetskvaliteten som han tillför med sitt huvudspel har ingen motsvarighet i vare sig HBK eller i allsvenskan i övrigt heller (Nej, inte ens Niklas Skoog). Med Pascal skulle HBK lyfta ytterligare.
Om det nu inte skulle bli Pascal som fyller den sista anfallsplatsen så finns inte så mycket att välja på. Vill man ha klass och samtidigt tillgänglighet på en tämligen låst spelarmarknad så är det egentligen endast Andreas Hermansson (lämnar Hammarby) och Christian Hemberg (lite speltid i ÖIS) som kan värvas, där den förstnämnda nog är bra mycket enklare att få, men som fortfarande lider av skador. Hemberg stannar säkert i ÖIS, men skulle han bli tillgänglig så tycker jag att det är ett måste att HBK blandar sig i jakten på honom.
Bantning den enda aktiviteten
I frånvaron av nyförvärv så har HBK under hösten bantat sin trupp där ganska väntat Björn Carlsson och Vlado Reljanovic fick gå, men där det var betydligt mer oväntat att Börje och ”Ekan” inte fick nytt förtroende. Börje fick inte chansen att göra sig själv rättvisa när en efterhängsen ryggskada satte stopp för honom under den första halvan av säsongen då han också missade den så viktiga försäsongsträningen p.g.a. skadan. ”Ekan” fälldes i etapper under säsongen där en stor del nog får tillskrivas att Jonas Thern inte riktigt förstod hur Martins besvikelse yttrade sig, för humör det har han. Den avgörande smällen kom nog dock när det visade sig att talangen Dusan Djuric snart är redo för allsvenskan. Under höstens träningar var han ofta väldigt bra och han tar ”Ekans” plats i truppen i fortsättningen.
En vecka in i januari startar HBK sin försäsong och det bästa vore naturligtvis om samtliga nyförvärv är på plats då. Det ger HBK en vecka att agera på om man också resonerar så. Kanske kommer tomten med några försenade julklappar i kylan?
Till sist, man kan väl aldrig tänka sig att kylan kommer att sätta käppar i hjulen för Jonas Thern & Co. när de om en vecka drar igång försäsongsträningen? Minus 15 grader och grusplaner hårda som cement kan göra HBK till en sjukstuga modell större väldigt snabbt. Vad hade inte en inomhushall betytt för HBK? En inomhushall med konstgräs och HBK hade haft samma förutsättningar som vissa andra lag i allsvenskan har. Det har sagts tidigare och det tål att sägas igen, Halmstad Kommun uppskattar inte sin elitidrott.