Vågar man be om en repris?
Ny sexpoängsmatch. Ny ångest, men också nytt hopp och nya förväntningar. Streckdramatiken fortsätter, och Gefle står på menyn. Hur många kulor har du laddat bössan med denna gången, Gunnar?
Efter 6-0-detroniseringen av GIF Sundsvall har något som åtminstone är i samma galax som lugn spridit sig inom HBK:s hårt prövade supporterkretsar. Vågar man be om en repris? Jo, det vågar man allt, men det kommer inte att bli någon, ty därtill är Gefle alltför bra. Ett Gefle som alla, ja verkligen alla, tippade som solklar jumbo i årets allsvenska. Men nu står vi här, vi silvermedaljörer, och darrar högst påtagligt på den så kallade manschetten. Gefle är alls ingen slagpåse. Gefle innebär trubbel för vilket lag som helst, och så även för oss. Likväl måste Gefle betvingas om vi inte skall bli frånsprungna i den nervdallrande kampen för att undvika kvalplats.
Ingen hejdar Gunnar Heidar Hat-Trick-Son! Ja, mot Sundsvall gjorde han det igen. Nu skall gudarna veta att motståndet inte var det bästa, giffarna spelar inte allsvenskt nästa år, men låt ingen skugga falla över Gunnars prestation. GHT följer den utvecklingskurva som alla Bollklubbare har hoppats på, och med nio baljor hittills ställer han en allvarlig fråga om skytteligavinsten. Poängligan leder han redan. Detta trots att en efterhängsen tåskada stoppade honom från medverkan i flera av vårens matcher. Hur många kulor har Gunnar laddat bössan med denna gång, tro?
Sex mål framåt stärker naturligtvis självförtroendet. Det självförtroende som har fattats våra killar tidigare, och förhoppningen är att vi nu har sett vändningen. Vinst och övertygande spel mot Gefle, och det kanske till och med kan bli en småtrevlig höst. Torsk och dåligt spel, och mörkret sänker sig igen.
Vad skall man då säga om detta Gefle? Janne Anderssons favoritord, rejält, känns högaktuellt. Gefle är ett rejält lag, med en klar spelidé. Särskilt rejält verkar laget vara på bortaplan, där de har tagit några fina skalper. Hemma, däremot, har man spelat fem raka utan vinst. Nyckelspelare i truppen är bollvinnarna Mathias Woxlin och Johannes Ericsson, target playern Daniel Ytterbom, samt irrationelle strikern/yttermittfältaren René Makondele.
Bortamötet på Strömvallen slutade med en helt rättvis seger för Gefle. Sifforna skrevs till 2-0 efter en sällsynt plågsam tillställning där HBK aldrig fick fart på bollen, vilket gjorde det lätt för Gefle att täppa till. Fällan var sinnrikt gillrad, och HBK var aldrig nära. Gissningsvis smider coach Per Olsson liknande planer denna gång, och Bollklubben kan med all säkerhet förvänta sig ett lågt, komprimerat Gefle med full fokus på kontringsspel. Ett spel som laget behärskar väldigt väl, men med Tommy Jönsson tillbaka i backlinjen - Äntligen! - krävs en kraftigare Geflisk murbräcka än senast för att bryta igenom.
Gunnar Heidar Thorvalsson försöker sig på en cykelspark i lagens förra möte på Strömvallen i Gävle.
Vilket lag ställer då Janne på benen? Janne, som tidigare har gjort sig känd som en tränare som helst undviker drastiska förändringar, har i år sett sig tvungen att möblera om regelbundet och ordentligt, och det i samtliga lagdelar. Men truppen mot Gefle bjuder inte på några överraskningar jämfört med senast. Conny Johansson i buren såklart. Årets bäste HBK:are, Emil Jensen, är fortfarande skadad och Per "Texas" Johansson får förnyat förtroende som vänsterback. Tommy och Tomas Zvirgzdauskas kamperar i mitten, och svensk fotbolls stora backlöfte Peter Larsson fortsätter till höger.
Centralt på mitten kämpar Magnus ”Turbo” Svensson och allt bättre Dusan Djuric. Ur-HBK:aren Andreas "Fan-vad-jag-tar-chansen-när-jag-får-den" Johansson, skall göra ännu en fantastisk insats som högerytter, och till vänster sträcker Patrik Ingelsten ut. Patrik som gjorde en av sina bättre matcher mot Sundsvall. Jag vill se mer av det fysiska, aggressiva spel som Patrik så framgångsrikt gav prov på då. Som joker på bänken har vi Dzianis Sasjtjeka. Dzianis verkar för övrigt ha hittat formen big time, och gjorde ett mycket bra inhopp senast. Vilket ryck! Vilken teknik! Vilka inlägg! Synd att han inte fick fler bollar att jobba med.
På topp har ingen spelare någonsin varit mer given än vad Gunnar är, men den andra platsen känns mindre säker. Yaw Preko gjorde en godkänd insats senast, kryddad med ett par riktigt vassa individuella prestationer, däribland ett glödhett mål. Som belöning får han platsen bredvid Gunnar, men nog närmar sig Eduardo Delani startelvan alltid. Med ett lovande inhopp mot Sundsvall och både mål och assist under sin halvtimme i B-laget senast är Delani av allt att döma på väg mot något stort. Personligen är jag väldigt positivt överraskad av hans snabbhet. Dessutom tillför han, med sin längd och styrka, en ny dimension till HBK:s offensiv. Det skall bli spännande att följa Eduardo framöver, men mot Gefle börjar han på bänken tillsammans med redan nämnde Dzianis, Marcus Sahlman, Björn Anklev och Johan Mangfors.
Det är alltså detta lag, dessa sexton Bollklubbare, som skall föra HBK upp på säkrare mark i tabellen. Och det är vi, vi som älskar Bollklubben i vått och torrt, som skall stötta de sexton och lyfta fram dem mot en otroligt viktig trepoängare. Senast svek Halmstadpubliken. Det gör vi inte nu.
Vi ses på Örjan!
