Inför HBK - MFF: Äntligen en "oviktig" match
Ingen lär säga att den här matchen måste vi vinna, eftersom Cupen är en tävling som det i fotbollssverige av någon outgrundlig anledning är standard att nedprioritera.
Visst, alla tränare upprepar mantrat ”Vi satsar på cupen”, men många ställer ändå över spelare som ifall det varit en allsvensk match på samma datum hade varit givna i startelvan. Det är väl bara Tom Prahl som varit tydlig med hur det ligger till när han inte ens åkte med laget upp till Västerås ett år. Cupens låga status kan vara till vår fördel inför åttondelsfinalerna i cupen. De våra kommer för första gången på ett tag att slippa höra och läsa kommentarer om måste-matcher nu när det ”bara” är Svenska Cupen. Jag har ingen examen i idrottspsykologi, men så pass förstår jag att ”vi vill”, ”vi kan” och ”vi ska” är positiva målbilder att ha med sig in på planen och ”vi måste” är ett ok som tynger, hämmar och paralyserar.
Söndagens motståndare MFF har en stark cup-tradition och har flest titlar av alla i landet. De raketstartade årets allsvenska med fyra raka segrar och visade bitvis upp lite av det fyrverkeri som gav SM-guld 2010. De sprang sedan rakt in i två feta snytingar signerade Elfsborg och Blåvitt. Efter det har resultaten varit lite sisådär (vi HBK-are dreglar förvisso efter en fjärdeplacering i serien, men Malmöborna är inte imponerade), och om man bortser från den ”oviktiga” cupen så har de ljusblå bara mäktat med tre mål framåt på de tre senaste matcherna (och här behöver vi inte dregla, vi har gjort fler).
Det har varit en vår kantad av skador på Malmöspelare. Spelare som Andersson, Larsson, Pekalski, Hamad, Mehmeti, Fernandéz och Sudic har alla haft krämpor. Men det har inte räckt med skador på viktiga spelare. Tränaren Roland Nilsson skrev i säsongens absoluta inledning på för FC Köpenhamn och MFF hade hastigt och lustigt blivit av med bägge guldtränarna. Efter en utdragen process och flitiga spekulationer om vem som kan tänkas ta över tillkännagavs det i veckan att Rolle gör sin sista match för MFF på Örjans Vall. Med tanke på hur det gick mot Djurgården när Pehrsson gjorde sin första match som tränare, så känns det skönt att Rikard Norling väntar med att ta plats på bänken till efter landslagsuppehållet.
HBK spelade 90 tuffa minuter mot Blåvitt i torsdags, medan MFF hann med 30 minuter mot Helsingborg i tisdags innan matchen bröts. Risk för att Malmöspelarna har klart piggare ben alltså, även om jag är osäker på hur pigga de kommer att vara mentalt. Det måste vara fruktansvärt att leva för att spela fotboll och inte få chansen att försöka vinna årets viktigaste(?) hemmamatch. Hinner man älta färdigt och ladda om på fem dagar?
HBK saknar på söndag Javi H (avstängning), Magyar och Lundberg (skador från i torsdags) och sedan tidigare Ivan Diaz (skada) och Nauzet (hjärnsläpp). Tändvätska lär inte saknas mot Peps gamla klubb och om Pep levererar en utskällning innan matchen kan vi få se en härlig match på söndag. Alla vi som vet att HBK:arna en bra dag kan spela allsvensk fotboll i absolut toppklass vet ju också att de dagar Malmöpågarna är på sitt bästa humör är de fullkomligt fenomenala.
Vi kan slå MFF, vi vill slå MFF, vi skall slå MFF. Tack och lov att vi inte måste slå dem.
