Back where we belong?
Bättre vara lycklig i Superettan än olyckligt kär i Allsvenskan?
Käftsmällen
En snabb sammanfattning av matchen mot Mjällby blir något i stil med: när Halmstad för en gångs skull fick igång ett bra spel och skapade chanser då sviktade istället försvaret! Och Mjällby fick utdelning på precis allt. Snudd på 100 %. Så j-kla typiskt. Så orättvist. Eller? Typiskt? Ja på flera sätt. Typiskt för ett lag i motgång att inte kunna utnyttja sina chanser. Typiskt att Mjällby ska ha max flyt just mot oss. Men också typiskt att Halmstads enda mål är ett mål som Boman grisar in nere vid stolpen efter att mittbacken glidtacklat fram bollen. Det fanns egentligen bättre lägen i första halvlek som borde resulterat för HBK.
Mjällby däremot hade det som Halmstad verkar sakna; spetskvalitet i avslutsfasen. Matchvinnare som kan kliva fram och sätta de lägen som uppstår. Som t ex Marcus Ekenberg som ”Mjällby-mannen” på jobbet säger är slut. Veteranen som efter sitt allsvenska misslyckande i Helsingborg tillbringade flera säsonger i lägre divisioner innan han återkom till Allsvenskan med Mjällby 2010. Ekenberg som – tvärtemot vår veteran Selakovic – aldrig varit utlandsproffs eller gjort några A-landskamper. Men det är ”Eken” som är en ”poängspelare” i matcherna. För att inte tala om Kristians Haynes! Heller aldrig i närheten av Selakovics högsta nivåer men…ja ni förstår. ”Sella” har hittills fixat en poäng åt Halmstad genom sitt straffmål mot Elfsborg. Varför ”vissnar” alla spelare när de kommer till det ALLSVENSKA Halmstads BK nuförtiden? Förmodligen för att de kommer till ett Halmstad som inte fungerar som LAG. Egentligen får man gå tillbaka ända till våren 2009 för att minnas ett ALLSVENSKT Halmstad med ett riktigt fungerande spel! Kan ge mig f-n på att hade ”Sella” hamnat i Mjällby så hade väl hela fotbolls-Sverige pratat om vilken miss IFK Göteborg gjorde som lät honom gå vid det här laget.
Efter Järdlers utvisning i lördags rasade precis allt. Jag som funderat på en ”vårsäsongsanalys” i stil med att försvaret ändå sett stabilt ut. Vi har inga storförluster. Det finns (fanns) bara fem lag i serien som släppt in färre mål. Vi har en grund att stå på, nu ska det bara lossna framåt. Och så istället detta. Visst, det är mycket av tillfälligheternas spel det som händer i matcherna och ras kan inträffa. Men fem mål i arslet var väl inte precis vad Halmstad behövde inför det nästan tre veckor långa uppehållet! Det lär inte bli roligare att gå till träningen om man säger så.
Laget
Inför säsongen undrade jag hur långt detta HBK skulle räcka i Allsvenskan. Ungefär halva startelvan var i stort sett oprövad på allsvensk nivå. Jag var rädd att det fanns anledning till att flera spelare inte spelat allsvenskt förrän nu och tyvärr finns det nog det i flera fall. Har försökt mig på ett litet sammanfattande omdöme om de spelare som spelat mest kontinuerligt hittills. Betygsättningen tar även hänsyn till vilka förutsättningar spelaren gick in i säsongen med, d v s vilka meriter man har på den här nivån och vad som är rimligt att förvänta sig av spelaren.
Stojan Lukic: 4
Kalle Johnsson har inte saknats. Det säger väl det mesta? Kanske någon boll han borde tagit.
Jesper Westerberg: 2.5
Helt OK insats av Jesper. Men har också haft ett par rejäla målchanser han bränt och som kunde varit direkt poänggivande.
Richard Magyar: 3
Stabil för det mesta. Men målfarligheten på fasta situationer, vart tog den vägen?
Fredrik Liverstam: 2.5
Nye Liverstam började charmant men efterhand har jag blivit mer tveksam. Drar på sig mycket kort och tavlan mot Mjällby höjde inte betyget. Dags att ge Peter Nyström chansen nu?
Christian Järdler: 2.5
Är en försvarare av bra allsvensk klass men slarvar för mycket med passen. Och den känsliga vänstern på fasta har vi mestadels saknat i år.
Stefan Selakovic: 2
Med tanke på rutinen och den högstanivå han har haft så hade jag väntat betydligt mer av ”Sella”, framför allt i offensiven.
Antonio Rojas: 1.5
Känns inte som Rojas kan tillföra det han ska i form av offensiva kvaliteter i Allsvenskan.
Kristoffer Fagercrantz: 1.5
Trodde att ”Fagge” skulle blomma ut och bli ”navet” på HBK:s mittfält men ”Kungen av Malmö” har abdikerat för länge sedan.
Andreas Landgren: 2
f.d. U21-landslagsman. Köpt till Italien. Då måste man kunna kräva mer i Allsvenskan. En av de som borde kliva fram och visa vägen.
Johan Blomberg: 3
Som allsvensk debutant har Blomberg gjort det bra det han fått spela. Ett mål har det också blivit.
Kristinn Steindórsson: 1.5
Verkade vara på gång efter Norrköping. Men ”Kiddi” har haft det jobbigt. Håller i Allsvenskan?
Mikael Boman: 4
”Bosse” sliter alltid hårt för laget och är bäste målskytt med tre baljor. Som allsvensk debutant blir då betyget högt.
Gudjón Baldvinsson: 2.5
Två mål är väl ett hyfsat facit med tanke på förutsättningarna. Men Gudjón överarbetar för mycket och vill skjuta själv. Inte samma lagspelare som Boman.
Tränaren
Jens Gustafsson: 2
”Vi måste jobba hårdare för att utvecklas varje dag”. Ja, ställer man frågor till Jens får man för det mesta diplomatiska, allmängiltiga svar. F-n vad skönt det hade varit att höra något i stil med ”Nej, det här var inte bra, vi måste försöka ändra på detta och detta. Spelet fungerar inte nu. det kan bli aktuellt med omdisponeringar i laget eller ett nytt taktiskt upplägg för att hitta nyckeln till att skapa fler målchanser”.
Tycker Jens kunde givit fler spelare chansen att visa vad de kan när inte spelet fungerat. Har t ex Gudjón Baldvinsson varit så outstanding att han varit given startman varje match? Marcus Antonsson visade gryende måltakter i träningsmatcherna och kunde kanske varit en faktor som fått målskyttet att lossna för HBK? Peter Nyström gav lugn och stadga åt försvaret i den hittills enda segermatchen och kunde varit värd fler chanser
Jens Gustafsson gjorde ett kanonjobb som tog HBK direkt tillbaka till Allsvenskan 2012. Han verkar vara en lysande ledare som bygger mycket av sitt ledarskap på gruppdynamik och att spelarna ska brinna för uppgiften och HBK. Men är Jens tränaren som kan/vågar göra de förändringar som krävs för att Halmstad ska kättra i tabellen? Har han de taktiska och fotbollsmässiga kunskaperna ? Inte vet jag. Men jag tycker bytena mot Mjällby var märkliga. Baldvinsson ut och Ljung in med en man mindre och i underläge. Säkra bakåt först och främst när klubben är i behov av poäng (Lagerbäck, Tyskland-Sverige, någon?). Dubbelbyte, in med Rojas/Blomberg när matchen redan var körd. Jaha.
Med katastrofåret 2011 inräknat så har Jens nu tre allsvenska segrar på ca 30 försök. Inget lysande facit direkt även om förutsättningarna 2011 var urusla. Läge för förändring? Vågar klubben? Finns pengar? Eller finns tränarresurser ”in house”? Tja, risken är ju annars att HBK får fira 100-års jubileum i Superettan. Eller är tränarrollen överskattad? Jag tror inte det. Det är ju bara att kolla på t ex Helsingborgs IF där först Conny Karlsson byggde ett mästarlag av ett HIF som skulle dippa efter att Henke Larsson slutat och där nu Roar Hansen gör dundersuccé med i princip samma lag som slutade sexa ifjol. Connys recept var struktur och organisation. Roars idé bygger på passningsspel och rörelse men resultatet är detsamma: många sköna poäng på kontot! Självklart har HIF ett bättre spelarmaterial än Halmstad men just när spelarmaterialet är begränsat och resurserna små blir nog tränarrollen - att få ut max av det man har – ännu viktigare.
Matchvinnare
Halmstad behöver ha in matchvinnare också. Men det finns väl inga pengar till det? Varför lade man egentligen pengar på att köpa loss Liverstam från Landskrona istället för att förlänga med Johny Lundberg? Lundberg/Magyar var ett ett intrimmat och mycket väl fungerande mittbackspar förra året. Och Johnny hade den allsvenska rutinen som det alltid tjatas om. Och återigen: var Andreas Landgren den spelartyp klubben bäst behövde i våras? Jag är så trött på ” glorifieringen” av rutin och defensiv skicklighet som har präglat Halmstad de senaste åren. Titta på Kalmar, Göteborg, Helsingborg, Malmö och Elfsborg m fl, vilka unga, spännande och offensiva spelare de släpper fram. Och de lyckas, de ligger på den övre halvan av serien! Det handlar nog inte så mycket om allsvensk rutin utan om att spelarna är tillräckligt bra! En spelare som t ex Måns Söderkvist i Kalmar spelar för att han är bra nog att platsa i laget. That´s it!
Varför får inte HBK fram unga spelare som är tillräckligt bra för Allsvenskan längre? Jag kan köpa att Halmstad inte är ett lag för toppen nuförtiden, jag kan drömma mig tillbaka till gyllene dagar. Att kunna konkurrera med de stora klubbarna med stora resurser blir svårare och svårare. Men HBK ska inte behöva bli omkörda av lag som Åtvidaberg, Mjällby, Häcken och Gefle som känslan faktiskt är för tillfället. Inget ont om dessa klubbar men de har inga stora resurser eller traditioner och Halmstad bör kunna lyckas minst lika bra. Annars är något fel. Fast å andra sidan återfinns storstadsklubbar som GAIS, ÖIS och Hammarby i Superettan så jag kanske är ute och seglar när jag menar att Halmstad borde vara ett stabilt allsvenskt lag? Allsvenskan är inte längre någon självklarhet.
Framtiden
Och i veckan fick även Gefle IF klart med bygge av en ny arena. Gamla mästarklubben Halmstad lär väl bli sista elitlag som fixar det, om det någonsin blir av!? Å andra sidan så är väl en Örjan i ny kostym OK…om vi snackar Superettan alltså! Och det kanske är där som HBK hör hemma framöver? Att vara ett lag som då och då kan utmana om att gå upp i Allsvenskan är en mer lagom ambitionsnivå? Ur ett supporterperspektiv är kanske serietillhörighet egentligen av underordnad betydelse? Bättre att vara lycklig i Superettan än olyckligt kär i Allsvenskan? För oavsett serie så dör ju aldrig kärleken till klubben, engagemanget eller känslan av att ha något gemensamt att samlas kring.
Men för att försöka vara LITE positiv så har ju faktiskt spelet sett ganska bra ut periodvis både mot Mjällby och Norrköping. Så… kanske något är på gång? En hoppingivande 1-5 förlust finns det sådana? Jag vet inte, men det finns trots allt en känsla av att detta Halmstadlag är lite för bra för att behöva åka ur. Bara det kan komma några segrar så att självförtroendet kommer och spelet lossnar. Till skillnad mot 2011 så är detta heller inte ett lag i spillror utan ett lag som har förutsättningar att kunna resa sig och växa framöver. Och även som supporter så reser man ju sig efter varje käftsmäll och börjar långsamt blicka framåt igen - mot nästa match.