Det är ju ändå melodifestival, så varför klaga?
Mål i 93 minuten. Ute ur cupen. HBK kämpade tappert men räckte inte riktigt till.
Häcken - HBK 1-0, Bravida arena. (1427 åskådare)
Jag ska lyssna på Redaktören och inte köra vinkeln med Superettan mot Allsvenskan. Fine. Då kör jag på sämre lag mot bättre lag istället. Samma shit different name. Häcken vann rättvist, men HBK kämpade tappert.
Häcken gjorde mål i 93:e minuten. Nedrans osis för HBK. Men skönt för GP-journalisten bredvid mig som ville hinna hem till mello. Han började till och med hoppas på HBK i en 3 mot 1-kontring på slutet. Men otur? Nja. Då säger jag att det fanns 81 andra av de 94 minuterna som Häcken kunde gjort sitt mål. Inte minst de sista 25 då Häcken var överlägsna. HBK hade kanske tre fyra okej målchanser totalt, varav några halvspännande näralägen sista tio. Men Häcken hade femton bra chanser, ofta inlägg som hamnade nära framför mål. Och sen gissar jag att HBK:s försvarare har rätt onda lår efter alla blockerade skott.
Det finns en del att vara bekymrad över efter den här matchen. Fast återigen. Allt kan bero på att HBK är dåliga eller på att Häcken är bra.
Som att HBK:s vänsterkant läckte som ett enormt stort såll i första halvlek. Den får nog läggas på HBK snarare än på Mohammed på Häckens högerkant. Det var ju samma hål mot GAIS. Inlägg på inlägg kunde matas in, låga, hårda som ledde till förvirring men förvånansvärt få rena målchanser. Eller att Häcken i andra halvlek hade lika mycket inlägg, fast lika många från höger och vänster kant. Eller att Häcken kom till skott utifrån så många gånger eller att de kom fria på djupledsbollar också. Tack Stojan och tack bra skottäckare. Det finns att jobba på i försvaret.
Sånt kan en grubbla på.
Eller fundera över att Häcken vände spelet mot anfall med så mycket bättre träffsäkerhet. Det säger jag beror på Häcken. HBK tjongade mer men Häcken siktade. Eller att Häcken hade spetskompetens i form av kvicke Mohammed på högerkanten eller Paulinho. Spelare som sprang, utmanade och skapade problem. Jag tyckte Häcken spelade systematiskt och rent. Enkelt spel. Från ena kanten dra över försvararna till den sidan och sedan slå en krossboll till kantspelare på andra kanten. Fram och hjälp den spelaren med triangelspel och komma till inlägg eller passa in i mitten för skott. De hittade sina öppna spelare. De hjälpte varandra.
Men det är lördag, det är mellofinal. Jag ska vara optimist. Jag kör några saker som gladde mig.
1. HBK:are som satte fart och sprang med bollen. Jag är ingen vän av detta egentligen. Jag har precis sett den fantastiska dokumentären på SVT play (Miracle on ice) där skaparen av Sovjetisk klappklapphockey Tarasov, berättade att han skapade sovjetisk hockey utifrån att spelet byggs upp av de fyra spelare som inte har pucken. Det stämmer i fotboll, det brister ofta i fotboll och just den bristen på rörelse märks ofta i HBK. Men tidigare matcher har jag sett spelare i HBK med en tio meters yta stå och vänta på att låta bollen göra jobbet. Men idag hade både Barny, Haksanovic, Ruud Tveter och Kojic tillfällen när de satte fart, utmanade, dribblade. Då hände oftast saker. Åtminstone att HBK fick frispark. Men ändå.
2. Haksabanovic i startelvan. När han får bollen lyser han. Han sätter omedelbart fart och utmanar. Han fixade flera frisparkar idag. Han hjälpte till att få fart på yttrarna på den kant där han kom med i passningsspelet. Visst gör han misstag, visst verkar han vilja spela både forward och ytter istället. Men lyftet från store lite tunge Fagercrantz är tydligt.
3. Spelsystemet som börjar synas. Yttrar som liknar något. Inte minst Kojic. Bra med i anfallsspelet, inte borta i försvarsspelet. Jag såg också hur Ruud Tveter och Ohlsson kompletterar varandra perfekt. Som i ett engelskt klassiskt 442-par sticker Ohlsson på djupet och Ruud Tveter plockar in bollar eller nickskarvar vidare. Det fanns lägen idag när bara ett litet misstag av en Häckenförsvarare kunde lett till ett mål för HBK. Men det väcker också tanken om att det positiva kan vara en förbannelse. Det är så lätt att fly till att slå den på Ruud Tveter. Just idag tolkade jag det som en medveten spelidé mot ett bättre lag. Betydligt fler långa utsparkar idag. Många bollar måttades mot Ruud Tveter. Nästan inga korta utkast. Kortpassningsspelet var mer nedtonat. Om en säger så. Jag saknade det ibland.
4. Stojan Lukic i mål. Trygg, gör några riktigt bra ingripanden i andra halvlek.
5. Spelare som går och hälsar på klacken. Efter raset mot IFK gick bara Ali Khan fram och vinkade till klackens 20 pers. Idag gick nästan hela laget fram och vinkade till de 35 pers som stod och hejade rätt okej idag. Fint.
Laget: Lukic, Khan (ut 36, in Johansson), Liverstam, Johansson//Bengtsson, Haksabanovic, Barny, Rojas (ut 67, in Fagercrantz), Kojic//Tveter, Olsson.
