Fagge for president!
4-0 till Halmstad efter ”Jönsas” genidrag.
Comeback i Hässleholm. Den lilla skånska järnvägsknuten där jag spenderade 15 år av mitt arbetsliv. Kan väl inte påstå att jag började längta tillbaka direkt fast den där honungsölen på Bishops arms var god! Och Hawaiburgaren gav så mycket 80-talsfeeling att jag ett tag var rädd att Laban Arnesson skulle dyka upp på uteserveringen! Hade varit ett dåligt omen i så fall.
Österås IP känns så liten och sliten att Örjans vall framstår som Santiago Bernabeu i jämförelse. På inspektionsrundan springer jag på ”Fjärås” som är först på plats av alla Bollklubbare. Han är snabb att berätta att han åker på ALLA HBK:s matcher vilket är Imponerande! Det gör INTE jag kan jag säga. ”Fjärås” är nervös och har onda aningar om en förestående cupskräll även om han hoppas att IFK ska fokusera på derbyt mot Hässleholms IF på söndag. Jag funderar på om karln skojar och går och köper en kaffe!
På läktaren mittemot slipper man solen i ögonen och har en fin blick över HBK-klacken som nu vuxit till ”Fjärås X 10”. Minst. IFK-klacken chockar med att bränna bengaler och ett tag fruktar jag (haha) att matchen ska avbytas. Men det är lugnt. Arenan är ju ganska öppen om man säger så och röken skingras snabbt!
Sedan är det ”Jönsas” tur att chocka! Fagge på topp jämte Silverholt, smaka på den!
HBK (4-4-2): Isak Pettersson – Jesper Westerberg, Alexander Berntsson, Marcus Johansson, Andreas Bengtsson – Alexander Henningsson, Marcus Mathisen, Antonio Rojas, Gabriel Gudmundsson – Simon Silverholt, Kristoffer Fagercrantz.
Hässleholm börjar piggt och vaskar bl a fram ett friläge som Isak klarar. HBK hittar inga riktiga linjer i sitt spel men efter dryga kvarten får Gabriel Gudmundsson nästan fatt i en djupledsboll. På en fast situation har sedan IFK åter en bra möjlighet att ta ledningen. Hässleholm har ett visst spelmässigt övertag och HBK har svårt att ”trampa igång”. Noterbart är i varje fall att Isak Pettersson ofta agerar så mycket ”extra utespelare” att Pep Guardiola förmodligen skulle valt även honom före Joe Hart i Manchester City! Bara en sådan sak.
Efterhand börjar Halmstad tugga sig mer och mer in i matchen. Marcus Mathisen dominerar det centrala mittfältet och den snabbe Gudmundsson är aktiv på sin vänsterkant. Man börjar få ett större tryck mot motståndarmålet och spelar sig fram till fler chanser. När så Antonio Rojas hittar den nyutnämnde forwarden Fagercrantz med en lyftning i straffområdet ser denne ut som han aldrig gjort annat än att avsluta i hela sitt liv: en iskall lyftning över målvakten och det är 1-0 till HBK ganska kort innan pausvilan.
Strax efter paus hittar ”Fagge” Gudmundsson med en djupledsboll och fri med målvakten gör denne inget misstag. 2-0 och Fagercrantz succé är total! Kort därefter tvingas Simon Silverholt byta efter en smäll mot vad jag uppfattar som nyckelbenet. Trist för Simon som varit så skadedrabbad! ”Super-Sead” kommer in i hans ställe.
Nu är det en helt annan matchbild! Fullpumpade med självförtroende kontrollerar HBK spelet i andra halvlek och Hässleholm sticker bara upp i enstaka kontringar. En frispelad Haksabanovic kan enkelt runda målvakten och rulla in trean.
Mot slutet får IFK ett kalasläge att reducera men Isak Petterson kan rädda till hörna. På övertid kan istället Jesper Westerberg fastställa slutresultatet till 4-0 med en elegant frispark från strax utanför straffområdet. Klacken skanderar ”världens bästa skägg” och speakern konstaterar något surmulet att ”det var ju ett jävla sätt att tacka för tiden i Hässleholm på”. Något tillspetsat.
En skön sensommarkväll i den skånska Göingebygden är därmed över och Hässleholm får sikta in sig på söndagens derby istället.
För HBK väntar ”gruppen”. I Svenska cupen.