Glöm Landgren nu, HBK!
Tiden tickar på, jubileumsåret 2014 har nyss påbörjats men ”Zzzzilly season” gäller fortfarande vid Nissans strand.
Följetongen om Andreas Landgren fortsätter men aldrig med några klarare besked än att ”besked kommer inom ett par veckor” och nu senast idag att det ” ligger lite i HIF:s händer”. HBK väntar på Landgren som i sin tur väntar på HIF som inte verkar vilja ha Landgren lika mycket som Landgren vill ha HIF eller HBK vill ha Landgren. Puh!
Mellan raderna har det ganska länge varit rätt solklart att Andreas Landgren själv helst vill återvända till sitt kära Helsingborg. Fine, inget att säga om det. Klart att det är roligare att spela i en klubb som är större, har bättre ekonomiska och sportsliga förutsättningar och dessutom ligger honom närmare hjärtat. Men det som retar mig är att Landgren ska ha HBK som ett slags reservalternativ för det fall att det inte blir något med HIF. Och hur mycket tålamod kan Halmstad ha med att vänta på en enda spelare? Varför sätter man inte bara en deadline typ ”detta datum vill vi ha svar annars går vi vidare”. Vad hände med devisen att man bara vill ha in ”spelare som verkligen vill vara här och brinner för att spela för HBK”? Det var väl det som skulle vara ledstjärnan för hur laget skulle byggas? Men under tiden som HBK går och väntar på att Andreas Landgren ska bestämma sig så minskar möjligheterna att hitta förstärkningar till det prioriterade centrala mittfältet.
Så vad göra, Halmstad? Personligen är jag fortfarande oerhört nyfiken på att se vad Oliver Silverholt kan göra på sin ”rätta” position som innermittfältare så mitt råd till HBK blir: glöm Landgren nu och satsa allt på att plocka in Alexander Faltsetas som mittfältsförstärkning och en ny ytterback istället! Men det är dags att börja agera nu om inte jubileumsåret 2014 ska bli lika jobbigt som säsongen som gick.
