Vitória Guimarães - Rio Ave1 - 2
HALMSTAD KVAR I ALLSVENSKAN!
En hemsk säsong fick ett underbart slut. Alla dåliga passningar, värdelösa inlägg och obegripliga målmissar är förlåtna för det kommer en ny säsong nästa år, i ALLSVENSKAN!
Men det började inte bra. Strax innan kvarten är spelad vinner Sundsvall en boll på mitten som skickas till Eklund. Han skarvar vidare till Dibba som ur snäv vinkel trycker in 1-0 via stolpen. Visst är Dibba en lurig spelare men inget superförsvar av Halmstad. En tung tung start för Klubben och med tanke på den skrala målfabrikationen under året var det det nog fler än jag som började misströsta.
Andra halvlek är på väg att starta lika hemskt som den första. Eklund vinner en duell mot Liverstam och frispelar Dibba som ska göra 2-0, trodde jag i alla fall. Men Lukic vill annat och är snabbt ute och stor som ett hus gör han säsongens viktigaste räddning. Mål där och Superettan hade nog varit ett faktum. Men i 53:e minuten händer det. Blomberg slår ett kanoninlägg och vem annars om inte Boman trycker sig förbi Åhlander och nickar in 1-1. Men det ska komma mer. Fem minuter senare når en strålande boll från Westerberg Boman som på nytt fläker sig förbi Åhlander och stänker in 2-1 bakom en chanslös Naurin. Två typiska mål för Halmstad den här säsongen känns det som. Resten av halvleken blir en lång pina. Halmstad tappar både initiativ och tempo och är inte särskilt intresserade av att anfall medan Sundsvall får mer och mer boll. Att Halmstad kontrollerar matcher kan man inte säga men någon superchans lyckas inte Norrlandslaget skapa även om hjärtat satt i halsgropen varje gång Sundsvall närmade sig straffområdet. 2-2 hade fört Sundsvall till Allsvenskan och med tanke på att Halmstad sakta med säkert nedmonterat sin offensiv hade det varit svårt att komma tillbaka.
Det blir inte något längre referat än så och analyser får vi spara till en annan dag. Ikväll får vi glädjas åt att Halmstad firar 100 år i Allsvenskan, där vi hör hemma! Tack Boman, tack Lukic, tack Alla!
