Halmstads BK 2 - 0 Dalkurd FF
Då kom då den första seger mot Dalmasupplänningsgävleiterna. Då kom då den första segern på fyra matcher i Superettan. Då kom då den första segern efter Haglunds första längre svacka sedan han tog över vår älskade Bollklubb. Detta om man då "räknar" bort att han bara tog två segrar av sex möjliga i hans start.
Att gå till gårdagens match med känslan att vi måste vinna för att vi inte ska vara kvar i bottenstriden hela säsongen var en konstig känsla. En känsla som jag inte riktigt kunde förklara då den alltid varit helt främmande att den ens skulle komma. Bottenstrid i Superettan fanns knappt i mitt vokabulär. Nu var detta dock sanning. Endast två poäng ner till negativ kvalplats inför matchen och det kan mycket väl vara lika många efter att denna omgången är färdigspelad. Dock så var denna segern monumental för att vi inte skulle hamna i en formdipp som skulle gått över i att vi faktiskt är dåliga.
Dusan borta, Ahlstrand borta. Hadenius i startelvan för första gången sedan förlusten mot Värnamo i höstas och RWP tillbaka efter sin förkylning. Jeppa på högerbacken istället för Kurtulus. Känslan jag har nu är att vi byter i elvan inte för att spelare konkurrerar ut varandra pågrund av positiva insatser utan det motsatta. Det viktiga är att spelarna nu tar sin chans i elvan och bevisar att de ska vara kvar där. Att de ser denna säsongen som en sjuhelsikes lång försäsong där 2020 års säsongs spel ska sättas.
Gårdagens match tycker jag summeras bäst med att sätta epitetet stabilt. Det var inte jättebra men det var tillräckligt för att vi skulle stänga ner Dalkurd i första halvlek och på detta komma till lägen. Framförallt borde 2-0 kommit tidigare än vad det gjorde då framförallt Mikael Boman hade sina lägen. Det som gladde mig mest är att Tomas Boakye gjorde sitt mål (även om det först annonserades att Berntsson gjorde det från bänken). Det vi dock tyvärr vant oss vid är hans heta temperament. Något som för dagen renderade i två gula kort på en minut. Även om jag förstår att han reagerar så måste domaren ha bättre spelförståelse här. Något som han tyvärr inte visade någon gång under matchen.
Andreas Hadenius var som sagt tillbaka i startelvan och jag tycker verkligen att han visar att han kommit tillbaka för att konkurrera om en plats. Detta framförallt efter inhoppet mot ÖIS. Här kan vi ha en fälthärre som kan vinna det fysiska spelet. Han kanske inte är den där spelaren som gör fyra gubbar med exeptionella finter men han kan mangla dem alla i en tackling om han behöver.
Nu är det dags att rädda säsongen och framförallt ge oss ett självförtroende inför nästa säsong. Nu är det dags att visa varför vi hade favoritskapet på oss inför säsongen och varför vi ska se Haglund som den där tränaren som kan ta oss tillbaka och uppåt.