Krönika: ”Ante” unfiltered
Den allsvenske landsfadern vänder hemåt.
Andreas Johansson är tillbaka i HBK vilket naturligtvis känns jättebra. Men övergången hade gärna fått komma ett par år tidigare. Enligt HP blev det inget 2016 i och med att ”det drog ut på tiden” med HBK i kvalspel m m. Det stämmer inte. Jag gick tillbaka i korrespondensen med ”Norrköpingsfolket” och kunde konstatera att ”Ante” var klar för två nya år i Norrköping redan den 29 september det året. Man kan ju bara spekulera i vad en värvning av Andreas Johansson inför den allsvenska comebacken hade inneburit för utgången av säsongen 2017. Och var HBK hade befunnit sig idag?
Men skit samma, nu är han snart tillbaka! Och när diskussionen i Stigs Himmel leder in på att Igor Krulj kanske inte har den erfarenhet som krävs och behovet av en rutinerad assisterande tränare ställs på sin spets så kan ju faktiskt svaret på frågan vara just Andreas Johansson. Inte som assisterande tränare så klart men kanske som den ”förlängda arm” han, med sitt ledarskap och sin ovärderliga rutin, var åt Janne Andersson i Norrköping.
I diverse svenska fotbollspoddar är alla rörande överens om ”Antes” betydelse och vilket tapp hans flytt kommer att innebära för IFK. ”Årets mest betydelsefulla svenska värvning” är i hamn för HBK och de som kallar Andreas Johansson för rundningsmärke och betonar ett pockande behov av en rollator verkar ha osedvanligt dålig koll på läget. Inte för att jag själv har sett honom i aktion särskilt mycket i Norrköping men samtliga spelade minuter i år i ett allsvenskt topplag, fem missade matcher på sex år och aldrig utbytt säger inte bara en del – det säger jävligt mycket.
Och om Andreas Granqvist på senare år utvecklats till någon som kan liknas vid en svensk landsfader så har väl namnen Johansson i det närmaste blivit en allsvensk dito.
Håkan Ericssonboisabagen@gmail.comBoisabagen2018-09-11 07:31:00