Krönika: ”Bosse”
”Boom-boom” eller bom på transfermarknaden?
Vad hade vi sagt om någon inför säsongen nämnt Jacob Bergström (6 mål i år), Astrit Seljmani (9 mål) eller Edin Hamidovic (6 mål) som tänkbara forwardsförvärv? Jo, att det inte är några alternativ för en klubb med allsvenska ambitioner. Men om någon istället hade sagt Mikael Boman? Ja det hade ju varit betydligt mer publikfriande och dessutom med en tydlig touch av nostalgi.
När Gabriel Gudmundsson i förra veckan såldes till Groningen sades Magnus Haglunds drag vara att (ännu en gång) flytta upp Alexander Johansson i A-truppen. Ett förhållningssätt som jag köper rakt av. För min egen första tanke var inte att här ska det värvas utan att nu är det dags att på allvar ge en egen produkt som Emil Tot Wikström chansen. För vad som i första hand gäller nu borde vara att klara kontraktet (vilket ska vara fullt möjligt med nuvarande trupp) och att hålla nere kostnaderna.
Så när HBK:s värvning av Mikael Boman troligen får många blåsvarta att bli närapå tårögda av lycka finns ett par saker värda att diskuteras. Dels är det (bland mycket annat) en märklig kommunikativ strategi att ena veckan gå ut och be om ekonomiskt stöd för att veckan därpå värva en etablerad forward. Och vad ska vi egentligen med Boman till nu när ambitionen Allsvenskan 2020 är om inte helt körd så i varje fall högst osannolik? Som en viktig kugge i Magnus Haglunds mer långsiktiga lagbygge? Ja kanske det. Men om en värvning av Mikael Boman år 2012 var enligt konceptet ”smart, ekonomiskt och utvecklingsbart” så är den väl idag mera av karaktären ”etablerat, förhållandevis dyrt och kortsiktigt”. Och det är med den värvningsstrategin som vi i skrivande stund parkerar på en negativ kvalplats medan de som i överlägsen stil leder Superettan valt en helt annan väg.
Den andra sidan av myntet: HBK värvar dokumenterad klass och erfarenhet med Halmstadkoppling som tillsammans med utvecklingsbara yngre talanger blir den optimala mixen i ett lag som på sikt kan nå himmelska höjder. Mm. Nu är vi inne på områden som tillsammans med en stenhård bollvinnare eller en Dusan Djurisk ”regista” är vad som får det att vattnas som mest i munnen på mig. Men förutsättningen är ju då också att dessa yngre talanger verkligen ges chansen (som RWP och Kurtulus nu) och inte får stå åt sidan för inköpta medelmåttor.
För att återgå till ”Bosse” så bör han med sin vidimerade högstanivå och erfarenhet självklart ha något att rent sportligt tillföra HBK. In kommer framför allt en ”target” som med sin TYNGD tillför en dimension som saknats i vårt anfallsspel. Kan han sedan nå upp till tidigare ”bomansk” nivå av att måla i ungefär var tredje match så kan nog det här bli riktigt bra.
