Krönika: Den allsvenska ankdammen
Med perspektiv på potentiella nyförvärv.
Vilken tid han tar på sig Kinoshita. Oh, shit liksom! Sorry, men jag kan liksom inte sluta. Tänk om han vetat vilken klassiker han skulle komma att skapa den där höstdagen den gode ”Fidde”!
Annars hade jag förväntat mig, eller åtminstone hoppats på, ett par etablerade allsvenska förvärv inför återkomsten. Det fanns ju ändå ”lite utrymme för mindre satsningar” nu. Och efter den dramatiska kvalvinsten, som satte HBK på kartan i positiv bemärkelse, tänkte jag att klubbens varumärke borde ha stärkts? Och till det ett par förlängningar med nyckelspelare som också borde ha ökat attraktiviteten. Men jag vet inte riktigt var det är skon klämmer - förmodligen är det väl den där gamla ”plånboken” som spökar igen? För HBK verkar bara leta kontraktslöst och i vanlig ordning ägnas en hel del tid åt diverse provspelare.
Chansningar istället för etablerade nyförvärv alltså? Ja, och det behöver så klart inte vara fel för en klubb med begränsade resurser. Även om många inte verkar imponerade av den nivå som de potentiella nyförvärven spelat på tidigare. Men det jag tycker glöms bort i sammanhanget är vilken nivå Allsvenskan håller i ett europeiskt perspektiv: plats 26 på senaste listan med 150 inspelade rankingpoäng! Tyskland, där Kinoshita senast varit aktiv, ligger på en tredje plats med 4 442 pinnar. Det är en viss skillnad. Och tittar man på Belgien där Andre Ntambue lirat så är det en liga som ändå ligger så pass högt som tionde plats, 1 059 poäng före Sverige. Det perspektivet måste man också ha med innan man dömer ut dessa spelare för att de senast spelat i tredje- eller fjärdedivisionen. ”Allsvenskan är en ankdamm” sa Stefan Schwarz för snart 30 år sedan. Det gäller i ännu högre utsträckning idag.
Även Nikolai Alho som spelat i finska ligan (34:e plats med 24 poäng) ifrågasätts eftersom detta anses som en ”b-liga” i jämförelse med den svenska. Ändå är skillnaden inte så stor i jämförelse. Och är man ordinarie i Finlands klart mest dominanta lag genom tiderna (som faktiskt missat ligatiteln de två senaste åren men innan dess hade sex raka guld) så borde man också vara ett bra nyförvärv för en klubb som HBK.
Till resonemanget kan också läggas att spelarna även kan anses ha en viss potential trots att karriären hittills kanske inte blivit som den var tänkt. Har man t ex som Kosuke Kinoshita provat med Manchester City och värvats av ett Budensligalag som 18-åring så har man så klart ”något”.
Därmed inte sagt att det här garanterat kommer att bli bra. Hur det till slut blev vet man ju som bekant bara i efterhand.